Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.

Juristen Christina Wainikka på Wainikkas Innovationsbyrå.

Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.

Inte nog med att parlamentarikerna uttryckt att de har fått tusentals mail om direktivet, kändisar gav sig också in i debatten. På ena sidan Paul McCartney som ville att parlamentet skulle rösta ja. På andra sidan Wyclef Jean som ville att parlamentet skulle rösta nej.

Förslaget om direktivet om upphovsrätt i den digitala inre marknaden fick tillräckligt antal röster i parlamentet, vilket ledde till en mängd protester inte minst i sociala medier. Avsikten med direktivet är att harmonisera upphovsrätten ytterligare inom EU. När det talas om harmonisering av rättsregler innebär det att reglerna blir mer lika. Om upphovsrättsliga regler skiljer sig åt mellan olika länder kan en rättighetshavare till exempel blockera import. Olika regler i medlemsstaterna blir som murar mitt i den inre marknaden.

När upphovsrätten kritiseras och reformer föreslås brukar det framhållas att lagstiftarens utrymme är begränsat. Detta beror på att upphovsrättens grund är internationella åtaganden i form av allt från Bernkonventionen till artikel 27 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Att kliva av från dessa internationella åtaganden görs inte i en handvändning.

Det finns dock utrymme för nationella lösningar. Detta har, även inom EU, lett till att det finns avgörande skillnader. Vi har domar i svensk rätt där aktörer fällts för upphovsrättsintrång där exakt samma sak skulle varit tillåten i exempelvis Tyskland. För att kunna nå en digital inre marknad måste digitala produkter som bilder, musik och filmer omfattas av åtminstone likartade regler i hela unionen. Det är helt enkelt en nödvändighet om den digitala inre marknaden ska kunna bli verklighet.

Oavsett var man står i frågan om de omdiskuterade artikel 11 och artikel 13 har direktivet helt avgörande brister, vilket blir tydligt inte minst om man jämför med hur EU arbetat med regler kring varumärken. På varumärkesrättens område har harmoniseringen täckt alla väsentliga delar av rättsområdet, allt från vad som kan vara ett varumärke till vad skyddet innebär.

På upphovsrättens område har EU däremot kommit med ett stort antal olika direktiv. Det finns direktiv om datorprogram och databaser. Om herrelösa verk och kollektiv rättighetsförvaltning. Vad som gäller mellan dessa öar av harmonisering är en blandning av tolkning av de internationella åtagandena och den nationella lagstiftarens egen påhittighet.

Direktivets pompösa titel om upphovsrätt på den digitala inre marknaden ger en signal om att nu löses alla problem i ett slag. I praktiken löser det väldigt lite, oavsett om man tillhör team Paul McCartney eller team Wyclef Jean.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Nu börjar GDPR gälla!

GDPR I GDPR ställs höga krav på ordning och reda i behandlingen av personuppgifter. Den värnar integritetsskydd samtidigt som den också ska garantera fria dataflöden för att stärka innovation, handel och konkurrenskraft. ”Att ordningen är rörig att förstå sig på, håller nog många med om”, säger Carolina Brånby, jurist och policyansvarig på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.