"Andra länder kan inte åka snålskjuts på vårt klimatarbete”

EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Förslaget har fått stor uppmärksamhet, ska nu behandlas av parlamentarikerna i Europaparlamentet och medlemsstaterna i Rådet. Här ger Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M, EPP/ sin syn på klimatlagen.

1. EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till klimatlag. Vilken betydelse har den nya klimatlagen enligt dig? Något du finner bättre, sämre, skulle vilja se förändrat i det förslag som EU-kommissionen lagt fram?
– Det är ett av de viktigaste lagförslagen vi kommer att jobba med denna mandatperiod, dels för att det handlar om att möta en av våra största samhällsutmaningar, dels eftersom det kommer att påverka brett och beröra förutsättningar för företag att verka i Europa.

– I grunden är EU-kommissionens förslag bra, men jag är orolig över att det kommer vara ett alldeles för stort fokus på att använda skogen för att enbart binda upp koldioxid, i stället för att använda skogen som en resurs för att byta ut fossilbaserade produkter och material.

– Det är också viktigt att alla medlemsländer uppnår klimatneutralitet. Vi måste ha förståelse för att medlemsländerna har olika förutsättningar att ställa om, men samtidigt ställa krav på de som inte kommit lika långt. Tiden när andra länder kan åka snålskjuts på vårt klimatarbete måste få ett slut.

2. Klimatlagen slår fast en ambition om att EU ska bli klimatneutralt till 2050. Vilka konkreta verktyg anser du behövs för att Sverige ska uppnå detta mål?
– Sverige har kommit mycket längre än många andra medlemsländer i EU, men det finns ytterligare saker vi behöver göra. Inte minst att ge företag och industri rätt förutsättningar att ställa om. Det är oerhört problematiskt att en ”småsak” som långa tillståndsprocesser sätter käppar i hjulen för många företag som vill ställa om. Det behöver bli lätt att göra rätt.

3. Hur skulle förslaget påverka näringslivet i Sverige och i EU samt i EU i förhållande till resten av världen, speciellt med tanke på konkurrenskraftsperspektivet och risken för att verksamheter och investeringar förläggs utanför EU? Anser du att tillräcklig konsekvensanalys har gjorts kring förslaget?
– Jag är djupt orolig över att Jytte Guteland och Socialdemokraterna vill höja 2030-målet till 65 procent. Det är ett förslag som är direkt skadlig för både svensk och europeisk industri. Europa måste ställa om, men det innebär inte att vi ska stänga ner. Vi gör ingen skillnad för klimatet om vi ställer så höga och orealistiska krav så att konsekvenserna blir att vi flyttar både verksamheter och utsläpp utanför Europas gränser.

– Oavsett om vi höjer 2030-målet med 5 procent eller 10 procent, så måste en ordentlig konsekvensanalys göras, allt annat är oansvarigt. Det är något vi moderater driver: vi måste veta hur förslagen påverkar exempelvis jobb och företag och om de har tillräcklig effekt. Tyvärr bryr sig andra partigrupper mindre om det.

4. Hur kommer lagen att påverka SME, dvs små och medelstora företag?
– Högre klimatambitioner kommer ställa krav på alla att bidra till att minska utsläppen, oavsett storlek på företaget. Sedan är det rimligt att större företag och hela industrier behöver dra ett tyngre lass i omställningen.

5. Hur kommer du som parlamentariker att arbeta med denna fråga framöver?
– Framför allt driver jag på i frågor som rör skog och kärnkraft. Bland annat värnandet av ett aktivt skogsbruk och att skogen måste ses som en resurs i klimatomställningen och användas för att minska utsläppen.

– Vi får heller inte stirra oss blinda på förnybart, utan det viktiga är fossilfritt. Kärnkraften kommer att vara avgörande om vi ska klara att säkerställa ren energi så transport- och industrisektorn får förutsättningar att ställa om. Därför är det problematiskt att EU-kommissionen och Europaparlamentet är djupt kritiska till kärnkraften och missgynnar användningen av det. Vi jobbar för att förändra detta.

6. Hur tycker du att denna lag går i takt med EU-kommissionens presenterade återhämtningspaket och med den återstart som European Green Deal ska bidra till?
– Återhämtningspaketet har många brister, som att det i för hög grad bygger på bidrag och inte lån. Men det är bra att det ger EU en möjlighet att tidigarelägga investeringar på klimat- och miljöområdet som annars hade genomförts senare. Samtidigt är det extra viktigt med uppföljning, så att dessa investeringar faktiskt leder till minskade utsläpp och inte till ökat slöseri.

7. Hur tror du att dina väljare kommer att uppmärksamma lagen? Hur kommer den att beröra dem i deras vardag?
– Sverige har redan i dag tuffare klimat- och miljökrav så jag tror att svenska väljare generellt kommer att påverkas mindre jämfört med befolkningen i andra medlemsländer. Detta blir ett sätt att få med resten av Europa att minska sina utsläpp.

8. EU-kommissionen kommer i september även lägga fram en analys av hur 2030-målet kan höjas från nuvarande 40 procent till 50-55 procent. Vad är din syn på en höjning av 2030-målet? Ser du några särskilda risker eller aspekter som EU-kommissionen särskilt bör belysa i sin konsekvensanalys?
– Moderaterna står bakom en höjning till 50-55 procent, med en genomgripande konsekvensanalys för vad en sådan höjning faktiskt innebär. Det får inte leda till att vi lägger en våt filt över europeiskt näringsliv.

9. Vad är din inställning till EU-kommissionens aviserade förslag om klimattullar? Och, om du anser att de ska införas, hur ser du att de skulle konstrueras för att vara WTO-kompatibla och inte negativt påverka EU:s handel med omvärlden? Ser du några särskilda fördelar eller risker med förslaget?
– Moderaterna är fortsatt frihandelsvänner, men vi förstår också att våra företag och industri kan tappa i konkurrenskraft på grund av höjda miljö och klimatkrav. Det något som vi har med i beräkningarna. Vi inväntar nu förslaget för att se hur det utformas närmare.