"Andra länder kan inte åka snålskjuts på vårt klimatarbete”

NYHET Publicerad

EU EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Här ger Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M, EPP) sin syn på klimatlagen.

Jessica Polfjärd
Foto: M.LAHOUSSE

 – Sverige har redan i dag tuffare klimat- och miljökrav så jag tror att svenska väljare generellt kommer att påverkas mindre jämfört med befolkningen i andra medlemsländer. Detta blir ett sätt att få med resten av Europa att minska sina utsläpp, säger Jessica Polfjärd.

EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Förslaget har fått stor uppmärksamhet, ska nu behandlas av parlamentarikerna i Europaparlamentet och medlemsstaterna i Rådet. Här ger Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M, EPP/ sin syn på klimatlagen.

1. EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till klimatlag. Vilken betydelse har den nya klimatlagen enligt dig? Något du finner bättre, sämre, skulle vilja se förändrat i det förslag som EU-kommissionen lagt fram? 
– Det är ett av de viktigaste lagförslagen vi kommer att jobba med denna mandatperiod, dels för att det handlar om att möta en av våra största samhällsutmaningar, dels eftersom det kommer att påverka brett och beröra förutsättningar för företag att verka i Europa.

– I grunden är EU-kommissionens förslag bra, men jag är orolig över att det kommer vara ett alldeles för stort fokus på att använda skogen för att enbart binda upp koldioxid, i stället för att använda skogen som en resurs för att byta ut fossilbaserade produkter och material. 

– Det är också viktigt att alla medlemsländer uppnår klimatneutralitet. Vi måste ha förståelse för att medlemsländerna har olika förutsättningar att ställa om, men samtidigt ställa krav på de som inte kommit lika långt. Tiden när andra länder kan åka snålskjuts på vårt klimatarbete måste få ett slut.

2. Klimatlagen slår fast en ambition om att EU ska bli klimatneutralt till 2050. Vilka konkreta verktyg anser du behövs för att Sverige ska uppnå detta mål?
– Sverige har kommit mycket längre än många andra medlemsländer i EU, men det finns ytterligare saker vi behöver göra. Inte minst att ge företag och industri rätt förutsättningar att ställa om. Det är oerhört problematiskt att en ”småsak” som långa tillståndsprocesser sätter käppar i hjulen för många företag som vill ställa om. Det behöver bli lätt att göra rätt. 

3. Hur skulle förslaget påverka näringslivet i Sverige och i EU samt i EU i förhållande till resten av världen, speciellt med tanke på konkurrenskraftsperspektivet och risken för att verksamheter och investeringar förläggs utanför EU? Anser du att tillräcklig konsekvensanalys har gjorts kring förslaget?
– Jag är djupt orolig över att Jytte Guteland och Socialdemokraterna vill höja 2030-målet till 65 procent. Det är ett förslag som är direkt skadlig för både svensk och europeisk industri. Europa måste ställa om, men det innebär inte att vi ska stänga ner. Vi gör ingen skillnad för klimatet om vi ställer så höga och orealistiska krav så att konsekvenserna blir att vi flyttar både verksamheter och utsläpp utanför Europas gränser.

 – Oavsett om vi höjer 2030-målet med 5 procent eller 10 procent, så måste en ordentlig konsekvensanalys göras, allt annat är oansvarigt. Det är något vi moderater driver: vi måste veta hur förslagen påverkar exempelvis jobb och företag och om de har tillräcklig effekt. Tyvärr bryr sig andra partigrupper mindre om det.

4. Hur kommer lagen att påverka SME, dvs små och medelstora företag?
– Högre klimatambitioner kommer ställa krav på alla att bidra till att minska utsläppen, oavsett storlek på företaget. Sedan är det rimligt att större företag och hela industrier behöver dra ett tyngre lass i omställningen. 

5. Hur kommer du som parlamentariker att arbeta med denna fråga framöver?
– Framför allt driver jag på i frågor som rör skog och kärnkraft. Bland annat värnandet av ett aktivt skogsbruk och att skogen måste ses som en resurs i klimatomställningen och användas för att minska utsläppen.

 – Vi får heller inte stirra oss blinda på förnybart, utan det viktiga är fossilfritt. Kärnkraften kommer att vara avgörande om vi ska klara att säkerställa ren energi så transport- och industrisektorn får förutsättningar att ställa om. Därför är det problematiskt att EU-kommissionen och Europaparlamentet är djupt kritiska till kärnkraften och missgynnar användningen av det. Vi jobbar för att förändra detta.  

6. Hur tycker du att denna lag går i takt med EU-kommissionens presenterade återhämtningspaket och med den återstart som European Green Deal ska bidra till?
– Återhämtningspaketet har många brister, som att det i för hög grad bygger på bidrag och inte lån. Men det är bra att det ger EU en möjlighet att tidigarelägga investeringar på klimat- och miljöområdet som annars hade genomförts senare. Samtidigt är det extra viktigt med uppföljning, så att dessa investeringar faktiskt leder till minskade utsläpp och inte till ökat slöseri.

7. Hur tror du att dina väljare kommer att uppmärksamma lagen? Hur kommer den att beröra dem i deras vardag?
– Sverige har redan i dag tuffare klimat- och miljökrav så jag tror att svenska väljare generellt kommer att påverkas mindre jämfört med befolkningen i andra medlemsländer. Detta blir ett sätt att få med resten av Europa att minska sina utsläpp.

8. EU-kommissionen kommer i september även lägga fram en analys av hur 2030-målet kan höjas från nuvarande 40 procent till 50-55 procent. Vad är din syn på en höjning av 2030-målet? Ser du några särskilda risker eller aspekter som EU-kommissionen särskilt bör belysa i sin konsekvensanalys?
– Moderaterna står bakom en höjning till 50-55 procent, med en genomgripande konsekvensanalys för vad en sådan höjning faktiskt innebär. Det får inte leda till att vi lägger en våt filt över europeiskt näringsliv.

9. Vad är din inställning till EU-kommissionens aviserade förslag om klimattullar? Och, om du anser att de ska införas, hur ser du att de skulle konstrueras för att vara WTO-kompatibla och inte negativt påverka EU:s handel med omvärlden? Ser du några särskilda fördelar eller risker med förslaget?
– Moderaterna är fortsatt frihandelsvänner, men vi förstår också att våra företag och industri kan tappa i konkurrenskraft på grund av höjda miljö och klimatkrav. Det något som vi har med i beräkningarna. Vi inväntar nu förslaget för att se hur det utformas närmare.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Nordisk samsyn om klimatlag

EU En viktig del i EU:s gröna giv är en kommande klimatlag. Fyra nordiska näringslivsorganisationer har formulerat ett antal rekommendationer, så att lagen blir ett effektivt redskap för att möta klimatutmaningen.
NYHET Publicerad:

Handeln med livsviktiga varor

SEMINARIUM Svenskt Näringslivs handelspolitiskt ansvarige Henrik Isakson deltar i ett seminarium om sänkta tullar och exportrestriktioner i coronans spår.
NYHET Publicerad:

Så tycker parlamentets huvudförhandlare om en ny klimatlag

EU EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Här ger Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S, S&D) sin syn på klimatlagen.
NYHET Publicerad:

"Andra länder kan inte åka snålskjuts på vårt klimatarbete”

EU EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Här ger Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M, EPP) sin syn på klimatlagen.
NYHET Publicerad:

Ambitiös handlingsplan för cirkulär ekonomi från EU-kommissionen

KOMMENTAR EU har fokus på cirkulär ekonomi och har under våren presenterat sin andra handlingsplan. Svenskt Näringsliv är positiv. "Det svenska näringslivet ligger i framkant i arbetet och vill ta en drivande roll i utvecklingen och bidra konstruktivt till arbetet", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Grön tillväxt styr ekonomin mot ett hållbart samhälle

EU Europaparlamentarikern Fredrik Federley, ledamot i parlamentets miljöutskott, ger sin syn på EU-kommissionens gröna återhämtningsprogram.
NYHET Publicerad:

Så ska EU få bukt med konkurrensproblemen

KOMMENTAR EU-kommissionen förbereder omfattande förändringar av konkurrensregelverket. Nu inhämtar man synpunkter på förslag som kan komma att utöka kommissionens verktygslåda markant, skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Europas digitala omvandling får arbetsgivarnas stöd

DIGITALISERINGEN Svenskt Näringsliv är positiv till EU:s plan att skapa en gemensam digital inre marknad. Färre tekniska och rättsliga hinder och kompetenssatsningar är viktiga inslag i strategin.
NYHET Publicerad:

Så ska EU ta tillbaka förlorad mark

SEMINARIUM Företagsledare och beslutsfattare diskuterar konkurrensfrågor när tidningen Politico arrangerar ett heldagsseminarium i Bryssel den första juli.
NYHET Publicerad:

Starkare WTO krävs för att bota haltande världshandel

INTERNATIONELL HANDEL Det är omöjligt att återstarta Sverige utan att handeln inom och utanför EU kommer igång, menar Anna Stellinger, internationell chef på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska EU-länderna klara coronakrisen

EU Parlamentarikerna Sara Skyttedal, EPP, och Johan Danielsson, S&D, svarar på frågor kopplade till coronakrisen.
NYHET Publicerad:

Europadagen i skuggan av coronakrisen

EU Fredagen den 8 maj uppmärksammas Europadagen. Svenskt Näringsliv är medarrangör till ett digitalt seminarium med rubriken ”Från krisläge till återstart”.
NYHET Publicerad:

Därför är handel en del av lösningen i kampen mot pandemin

BOKNYTT Svenskt Näringslivs medarbetare Anna Stellinger, Ingrid Berglund och Henrik Isakson är några av författarna i en ny antologi. Ansatsen är att mitt i en kris, så är det viktigt att våga tänka framåt och behålla globala värdekedjor och inte flytta hem produktion.
NYHET Publicerad:

Återhämtningsplan ska ta företagen ur krisen

EU Om företagen ska ta sig ur krisen och fortsätta att växa krävs en ambitiös och samordnad återhämtningsplan för EU som uppmuntrar investeringar, främjar tillväxt och skapar sysselsättning, skriver Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor och Anders Edholm, chef för EU-kontoret.
NYHET Publicerad:

Näringslivet måste anpassa sig till den digitala framtiden

EU Digitaliseringen stöper om arbetsmarknaden, påverkar skatteområdet och skyndar på hållbara investeringar. Några slutsatser vid ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Handlingsplan för effektivare inre marknad

KOMMENTAR EU-kommissionen har sjösatt en handlingsplan för den inre marknaden. "Svenskt Näringsliv välkomnar kommissionens fokus på genomförande av existerande lagstiftning och är positiv till flera av förslagen, skriver Cemille Üstün, policyansvarig för EU:s inre marknad.
NYHET Publicerad:

EU:s industristrategi: "Det är nu som det verkliga arbetet börjar"

EU EU-kommissionen har presenterat en industristrategi, som lägger ut kursen för fem år framåt. "Strategin är bara startskottet, det är först med konkreta förslag vi ser om Europa är på väg i rätt riktning eller inte", säger Göran Grén, avdelningschef för företagsjuridik.
NYHET Publicerad:

Svenska företag har en huvudroll i EU:s gröna giv

EU-kommissionens gröna giv öppnar för affärsmöjligheter för svenska företag samtidigt som de bidrar till klimatnytta. "Det är nödvändigt att näringslivet får vara en viktig del i arbetet med den gröna given, sa ordförande Fredrik Persson när han talade på BusinessEuropes konferens.
NYHET Publicerad:

Rör inte våra kollektivavtal

KOMMENTAR Istället för EU-styrda minimilöner borde lönebildningen skötas i respektive medlemsland, skriver Anders Edholm, chef på EU-kontoret.
NYHET Publicerad:

Europa – den bästa platsen att arbeta och göra affärer på

EU Europeiska företag har åtagit sig att göra Europa till den bästa platsen att arbeta och bedriva företag på. Men hur gör vi det? Hur kan man kan säkra långsiktig tillväxt och sysselsättning i hela EU? Ett svar är att en sammanhållen och välfungerande inre marknad är avgörande för tillväxten, men varje medlemsstats unika villkor och möjligheter bör beaktas.