De svenska EU-parlamentarikerna om ett konkurrenskraftigt EU

NYHET Publicerad

En intensiv debatt pågår runt om i Europa om vilket EU vi vill ha. Svenskt Näringsliv välkomnar denna diskussion. EU-samarbetet är helt avgörande för svenska företag. Det räcker inte med att värna om de framgångar EU lyckats åstadkomma.

Vår utgångspunkt är att lyfta det som behöver göras för att stärka Europas konkurrenskraft. Det är genom att fokusera på att undanröja hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag som EU kan vara den drivkraft för ett fortsatt hållbart välstånd för alla sina medborgare som Sverige och övriga Europa behöver.

I Svenskt Näringsliv EU-policy ”Ett utmanat Europa” presenterar vi vårt recept för ett konkurrenskraftigt EU. I den berör vi allt från digitalisering till klimat, från de fyra friheterna till regelförbättring, från handel till energi – och mer därtill. Läs den gärna, länk finns längst ner i denna artikel.

 

Svenskt Näringslivs Brysselkontor kommer under de närmaste månaderna att intervjua de svenska EU-parlamentarikerna för att få vet lite mer om hur de resonerar kring de här frågorna, som är så viktiga för näringslivet på EU-nivå.

Först ut är Kristdemokraternas Lars Adaktusson, European People's Party (EPP). Han är ledamot i utskottet för utrikesfrågor och i underutskottet för mänskliga rättigheter.

1. En fungerande inre marknad.
Syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagende, individernas rörlighet, konkurrens och handel. Detta för att ge EUs invånare bättre tillväxt och därmed välfärd.

Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

- Först och främst är det viktigt att framhålla den historiska framgång som den inre marknaden är. Vi som är gamla nog att ha upplevt kalla kriget och delningen av Europa inser det fantastiska i att vi överhuvud taget kan samordna spelreglerna för Europas företag.  Sedan är det självklart så att det finns en lång rad områden där vi borde ha kommit längre. Framförallt i tillämpningen av tjänstedirektivet finns mycket kvar att göra. Den gränsöverskridande tjänstehandeln är fortfarande kantad av för mycket regleringar och problem.

Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

- Inte minst i Europaparlamentet verkar det emellanåt finnas en ovilja att se baksidan av nya regleringar. Alltför många politiker ser som sin uppgift att styra och detaljreglera näringslivet. För att ta ett aktuellt exempel så ville Socialdemokraterna i Transportutskottet, där jag är suppleant, härom veckan via lagstiftning reglera utformningen av lastbilshytter. Det är ett agerande som utgår från att politiker och inte näringslivets företrädare är bäst lämpade att fatta beslut om verksamheten. Jag har inga revolutionerande förslag till systemändring på området, men jag tror det är viktigt att politiker generellt har en återhållsam syn på vad som kan och bör regleras. 

2. Digitalisering och den inre marknaden

Den digitala dimensionen av den inre marknaden blir allt viktigare, inte minst för näringslivet som är beroende av att data ska kunna flöda friktionsfritt mellan olika medlemsländer samt in och ut ur unionen. Idag finns det av 28 nationella regelverk på området, vilket gör den digitala ekonomin krånglig för företagen.

Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt växa och leda till att nya lösningar och företag skapas?

- Digital ekonomi, innovation, telekom och bredbandsutbyggnad är centrala delar i varje marknadsekonomi, så även i Europa. Detta är en sanning som kommer öka i betydelse framöver. För att EU ska kunna ta tillvara den snabba tekniska utvecklingen och därigenom säkra europeisk konkurrenskraft och välfärd måste lagstiftning och regelverk hänga med.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- I Europaparlamentet finns en tendens till att partier och parlamentariker förespråkar nya direktiv och lagstiftningspaket så fort ett nytt fenomen dyker upp på marknaden. Den digitala inre marknaden bör regleras när det sker marknadsmisslyckanden, men inte för sakens egen skull. Då riskerar teknikutveckling, innovation och konkurrenskraft att hämmas. Många av de här frågorna diskuteras i utskott där jag själv sitter, men inom ramen för Transportutskottet känner jag mig ibland tvungen att påminna kollegerna om att teknikutveckling i grunden innebär möjligheter, inte hot som måste avvärjas.

3. Regelförbättring
Ungefär hälften av de regelverk som berör svenska företag härrör från EU-lagstiftning. Ett bra regelverk ger företagen god konkurrenskraft och därmed ökat välstånd - utan att sänka skyddsnivån. Överimplementering av regler är ett område som kan ge negativa konsekvenser för näringslivet i de medlemsstater som ofta går utöver EUs minimikrav.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?

- Jag tror vi behöver tydliga kvantitativa mål om minskad regelbörda och minskade kostnader. Sedan ligger en stor del av problemet i implementeringen, gemensamma regler är värdelösa om de tillämpas på 28 olika sätt. I det sammanhanget är det ingen hemlighet att vi i Sverige har rykte om oss att gå längre i regeltillämpning än andra länder.

Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- Ja, all EU-lagstiftning måste analyseras utifrån detta och det försöker jag också göra efter bästa förmåga.

Hur ser samarbetet med dina kollegor i den svenska regeringen och riksdagen ut på detta område?

- Mina medarbetare och jag har löpande dialog med den svenska regeringen via den permanenta representationen i Bryssel och med Kristdemokraternas riksdagskansli i Stockholm. Det sker både vad gäller regelförbättringar, ändamålsenlighet och implementeringsfrågor.

4. Ett socialt Europa
Statsminister Löfven har engagerat sig i frågan som han kallar ”ett socialt Europa” och vill arbeta för att alla inom EU ska ha samma arbetsrättsliga grundskydd och lägsta lönenivå. En annan tolkning av begreppet är att ett socialt Europa är ett Europa i arbete, d v s att en hög sysselsättning ger bättre sociala villkor. I så fall är strategin för att nå detta en inriktning på konkurrenskraftiga företag och en god ekonomi i medlemsländerna.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

- Europas länder behöver intensifiera arbetet mot fattigdom, utanförskap och ojämlikhet, det är ingen tvekan om det. Men om vi gör välfärdsfrågorna till en angelägenhet för beslutsfattarna i Bryssel genom en maktöverföring från medlemsländerna hamnar vi fel. Därför är jag och Kristdemokraterna motståndare till den sociala pelaren och det förslag på föräldraförsäkringsområdet som EU-kommissionen har lanserat. EU bör fokusera på att bryta utanförskap och fattigdom genom en effektivare inre marknad och mer handel med omvärlden så att tillväxt och välfärd kan växa.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?

- EU ska arbeta med de stora gränsöverskridande utmaningarna och det som är en del av unionens kompetensområde. En stark ekonomisk utveckling och god konkurrenskraft för företagen ger välstånd och välfärd för hela Europa. De nationella parlamenten ska därutöver fatta beslut om ansvarstagande välfärdsystem som är förankrade i respektive medlemsländer. 

5. Handelspolitik
En välfungerande inre marknad utan handelshinder är eftersträvansvärt för företagen i EU. Detta får dock inte hindra att handel med icke-medlemsstater också skall kunna gå så friktionsfritt som möjligt. I detta ligger både konstruktiva handelsavtal och att undanröja regelkrångel. Handel kan i många fall vara en viktig nyckel till tillväxt och jobb – för oss inom EU - och för länder utanför som behöver stärka sin ekonomi.

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal?

- Helt avgörande är att EU talar med en röst när det gäller frihandel och utrikespolitik. Europas politiska ledare måste visa ledarskap och ta debatten mot nationalistiska och protektionistiska krafter. I grunden handlar detta om att lyfta fram de stora fördelarna med frihandel och samtidigt möta den oro som finns när det gäller exempelvis miljö och livsmedelssäkerhet. För Kristdemokraterna är det viktigt att värna försiktighetsprincipen på livsmedelsområdet – varor och produkter som inte är bevisat säkra ska inte tillåtas i EU.

Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal?

- Den amerikanska administrationen måste ändra inställning så att förhandlingarna om ett transatlantiskt frihandelsavtal kan återupptas så snabbt som möjligt. EU bedriver dessutom ett arbete just nu för fördjupade handelsrelationer med Japan, Nya Zeeland samt Australien. Längre fram kan frihandelsavtal bli aktuella med länder som Malaysia, Vietnam, Tunisien, Ukraina och flera sydamerikanska länder inom Mercosur.

Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal?

- Nationella regeringar bär ett stort ansvar för att EU ska klara av att sluta fler frihandelsavtal. Det handlar om att återkommande förklara frihandelns fördelar, inte minst för små och medelstora företag som utgör 99 procent av Europas företag. Men det stora avgörandet för framtiden handlar om att låta just handel vara en EU-kompetens och inte försöka vinna politiska poäng på att kräva nationella eller till och med regionala veton över handelspolitiken.

6. Energi och klimat
Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och kräver att det internationella samfundet tar ansvar och kommer fram till globala lösningar. EUs roll är viktig i detta och ambitionsnivån är hög. Många av de innovationer som gör stor miljönytta kommer dessutom från det europeiska näringslivet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

- EU:s system för utsläppshandel är central, det är även EU-kommissionens mål för utsläppsminskningar inom transportsektorn.  Sedan ska vi inte underskatta EU:s betydelse för innovation och forskning inom det här området.

En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

- Klimatfrågan ska hanteras långsiktigt och ansvarsfullt med hänsyn tagen till  konkurrenskraft, jobb och välfärd. Utan att kombinera dessa delar kommer det bli omöjligt att framöver övertyga länder som Indien och Kina att fullt ut delta i arbetet och ta ansvar. Jag noterar att de rödgröna partierna i Europaparlamentet i mindre grad verkar reflektera kring detta, men klimatfrågan är global och kan bara lösas genom internationellt samarbete och gemensamma avtal.

Svenskt Näringslivs vision:
Ett välmående och konkurrenskraftigt EU vars övergripande målsättning är att stärka företagens, individers och medlemsländernas möjligheter att hävda sig i en allt starkare global konkurrens.

Läs gärna mer om Svenskt Näringslivs program för ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt EU här

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

EUs beslutsprocess- transparent eller effektiv?

En trialog är precis vad det låter som - ett samtal mellan tre parter. I EU-sammanhang är dessa tre parter EU-parlamentet, EU-kommissionen och Rådet. Trialogerna har sina fördelar; det är en snabbare form av beslutsprocess som kan användas ad hoc där de allra viktigaste parterna finns närvarande. Men, motståndet mot att allt fler beslut fattas i dessa fora ökar. Inte minst för deras brist på transparens.
NYHET Publicerad:

De svenska EU-parlamentarikerna om ett konkurrenskraftigt EU

En intensiv debatt pågår runt om i Europa om vilket EU vi vill ha. Svenskt Näringsliv välkomnar denna diskussion. EU-samarbetet är helt avgörande för svenska företag. Det räcker inte med att värna om de framgångar EU lyckats åstadkomma.
NYHET Publicerad:

Oklarhet kring biodrivmedel

KOMMENTAR Samtidigt som EU lägger kraft på att lösa klimatfrågan, så röstar man igenom detaljreglering som gör det mycket svårt att använda biobränsle som är viktigt för omställningen till en mer hållbar energi, enligt Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Entreprenörskap ger framgångsrika företag i Europa

Vi måste ha ett helhetsperspektiv för att kunna skapa ett bättre europeiskt ekosystem för entreprenörskap. Det räcker inte med innovationer. Produkter måste också kommersialiseras och nå marknaden för att företag ska kunna skapa tillväxt. Men det är stora skillnader mellan medlemsstaterna.
NYHET Publicerad:

”Den sociala pelaren leder bara till fler regler”

EU Samma arbetsrättsregler för alla EU-länder är inte rätt väg för ett stärkt Europa. Tvärtom hämmar mer regleringar det som föder den sociala välfärden – företagen. Det budskapet framför Svenskt Näringsliv och BusinessEurope i samband med EU-toppmötet.
NYHET Publicerad:

Inför toppmötet: Därför hotar EU:s sociala projekt Sverige

EU Imorgon, fredag, är det EU-toppmöte i Göteborg. Högt upp på agendan är den så kallade sociala pelaren. Kritiker menar att EU kommer att diktera reglerna på svensk arbetsmarknad, medan regeringen tonar ned riskerna, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

EU utmanar vår nordiska arbetsmarknadsmodell

DEBATT EU-kommissionen driver de sociala frågorna från fel ände, och utmanar vår nordiska arbetsmarknadsmodell där arbetsmarknadens parter själva tar ansvar för och löser de frågor som rör relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det skriver Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv, tillsammans med företrädare för arbetsgivarorganisationerna i Finland, Norge, Danmark i en debattartikel. 
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Uppkopplade konsumenter: risk eller möjlighet?

Ny teknik och datadriven innovation skapar nya affärsmodeller och tjänster, med nya köpmönster som följd. Samtidigt som detta gynnar konsumenter sätts den personliga integriteten under press. Frågan hur man kan stödja utvecklingen av nya tjänster och personlig marknadsföring och samtidigt tillmötesgår kraven på integritet blir allt viktigare att finna svar på.
NYHET Publicerad:

Reformprogram för framtidens union

EU Svenskt Näringsliv har ställt samman ett reformprogram som underlättar för europeiska företag att verka och växa. Den inre marknaden, en digital ekonomi och frihandel är några prioriterade områden.
NYHET Publicerad:

Handel och konkurrenskraft toppar EU:s agenda

EU Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har hållit sitt årliga linjetal. Det var ett optimistiskt, framåtblickande tal om prioriteringar för det kommande året.
NYHET Publicerad:

Recept för ett konkurrenskraftigt Europa

KOMMENTAR En intensiv debatt pågår om vilket EU vi vill ha. I vår nya policy finns recept för en konkurrenskraftig union. Utgångspunkten är att undanröja hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag, skriver vd Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

EU rensar i regelrabatten

EU Varannan regel som berör företag utgår från EU-lagstiftning. Bland annat representanter från EU, europeiska fack- och företagsorganisationer jobbar hårt för att minska regelbördan.
NYHET Publicerad:

Behöver Europa bli mer socialt?

Är det sociala Europa rätt medicin för att stoppa den växande populismen? Gynnar nya sociala rättigheter ekonomisk tillväxt och nya jobb? Är kampen mot social dumping i själva verket en förevändning för att skydda inhemska arbetstagare? Vilken roll ska EU respektive medlemsländerna ha?
NYHET Publicerad:

Toppjobb till Anna-Lena Bohm

NYTT UPPDRAG Företagarprofilen Anna-Lena Bohm har fått nytt toppjobb inom Business Europe. Uppdraget är att vara ordförande för lobbyorganisationens SME-kommitté i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Mer - inte mindre - globalisering bygger välstånd

”Globaliseringens positiva effekter har varit enorma under de sista decennierna", konstaterar Niklas Bergström, Svenskt Näringslivs internationelle rådgivare och ordförande i den europeiska näringslivsorganisationen Businesseuropes kommitté för handel. "Företag, individer och samhällen, inte minst i utvecklingsländer som Kina och Indien, har dragit enorm nytta av den ökade frihandeln och rörligheten över gränserna. Ländernas konkurrenskraft har på så vis stärkts och underlättat för dem att skapa tillväxt och jobb.”
NYHET Publicerad:

Vad kan EU lära av den nordiska elmarknaden?

I november förra året presenterade EU-kommissionen sitt paket ”Ren energi för alla i Europa”. Bland de förslag som nu diskuteras i ministerrådet och i Europaparlamentet finns lagförslagen om elmarknadens utformning, trygg elförsörjning och regler för energiunionens styrning.
NYHET Publicerad:

Europadörren på vid gavel

EU Arbetsmarknadens parter uppmärksammar Europadagen idag. Årets värd är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
NYHET Publicerad:

Fria dataflöden i fokus för näringslivet

För ett exportberoende land som Sverige är global frihandel, teknisk utveckling och fria dataflöden fullständigt nödvändiga. Vi är nu mitt uppe i transformeringen till ett genomdigitaliserat samhälle där innovationsmöjligheterna är stora och integriteten viktig.