Ett konkurrenskraftig EU efter Brexit

Den brittiska regeringen väntas utlösa artikel 50 om några månader men vi vet inte vilka effekter det i slutändan det får för vare sig Storbritannien eller EU. Sedan resultatet av den brittiska folkomröstningen blev känt har diskussioner om den framtida brittiska relationen med EU relation förts. Vad som saknas i debatten är dock hur EU förblir konkurrenskraftigt och stärker sin ställning som ledande global ekonomisk aktör.

Svensk Förening för Politik och Näringsliv, SPN har därför organiserat en debatt mellan företrädare från fem av de största politiska grupperna i Europaparlamentet om hur man kan säkerställa EU:s konkurrenskraft i efterdyningarna av Brexit.

Bland talarna fanns Gunnar Hökmark (EPP, SV), Hans Olaf Henkel (ECR, DE), Fredrick Federley (ALDE, SV), Philippe Lamberts (De gröna, BE) och Marita Ulvskog (S&D, SV).

Philippe Lamberts, belgisk ledamot från den gröna gruppen, underströk i sitt anförande att EU har ett egenintresse av en bra uppgörelse med Storbritannien.

- Vi ska absolut inte bestraffa Storbritannien, men det skulle inte gynna en bra relation om de beslutar sig för att inrätta ett skatteparadis 30 km från EU. Ser vi oss omkring finns det politisk oro och hot i alla riktningar. Politiska ledare i både öst och väst är inställda på att splittra Europa. Denna utveckling bör dock föra oss samman. För att återskapa förtroendet för Europa måste vi också komma ihåg och bygga på de grundläggande idéerna om fred, demokrati och ett delat välstånd. När det gäller vår konkurrenskraft kommer Storbritanniens utträde att innebära ett hårt slag. Vi måste nu bli ännu mer utåtriktade. Vi måste fokusera på konkurrenskraft högt i värdekedjan och bli bättre än våra konkurrenter innovation och utveckling, t ex om hur vi kan anpassa vårt sätt att leva på till de biofysiska gränserna för vår planet, avslutade han.

Den tyske ledamoten Hans Olaf Henkel från ECR-gruppen trodde att euron delvis var orsaken till det krympande förtroende för EU i Storbritannien och till Brexit.

- Efter finanskrisen var EU tvunget att rädda euron och man gjorde det genom att centralisera och harmonisera regler och socialisera offentliga skulder. Det gjorde att brittiska politiker som Nigel Farage kunde peka på ett EU som man visste att britterna inte ville ha. Faktum är att eurozonen är ett totalt misslyckande de senaste 10-15 åren. Storbritanniens utträde är en katastrof för Europa, som kommer att drabbas mycket mer än Storbritannien. En del menar att EU alltid gör för lite och för sent, men i själva verket har EU gjort alldeles för mycket för att harmonisera, centralisera och socialisera. Vi är en kontinent av mångfald och vi behöver mer konkurrens på alla nivåer. Less Europe and not so fast, avslutade Henkel.

Marita Ulvskog (s) ville också sträva efter en bra uppgörelse med Storbritannien.

- Vi måste sätta oss ner och diskutera och finna kompromisser med Storbritannien utifrån ett fokus på sakfrågor. Men jag kan se att deras position på migrationsområdet kan innebära problem. EU kan och bör inte backa. Vi behöver rörlighet och öppna arbetsmarknader, men med främlingsfientlighet populism på frammarsch, behöver vi också regler, särskilt sådana som skyddar löner och arbetsvillkor, sade Ulvskog.

Fredrick Federley (l) från den liberala ALDE-gruppen:

- Jag är emot ett centraliserat, överstatligt EU. Min vision är en federalistiskt EU med 28 medlemsstater. Jag är för en stark europeisk konstitution. När det gäller effekterna av Brexit kommer dessa att vara särskilt märkbara inom forskning och innovation och EU-programmet Horizon 2020, där ett brittiskt deltagande är av avgörande betydelse. På en mer praktisk nivå, måste genomförandet av EU:s regler stärkas, även i situationer när reglerna formellt genomfört men inte tillämpas. Vi måste också bli bättre på att kapitalisera på uppfinningar och innovationer, sade Federley.

Gunnar Hökmark (m) argumenterade för en bra och nära relation med Storbritannien.

- På ett övergripande plan är läget i Europa idag bättre än någonsin. Tack vare EU lever fler européer än någonsin i frihet, järnridån är borta, vi har en större inre marknad än någonsin, öppna gränser, mer konkurrens och färre regleringar än någonsin. Andelen människor som lever i relativ fattigdom har dessutom drastiskt minskat. Det är inte EU:s fel att den italienska ekonomin har överspenderat i 40 år, att Italien, Rumänien och Bulgarien ligger i är ligger botten när det gäller digitaliseringen eller att byråkratin i Storbritannien är mer betungande än EU-genomsnittet. Nej, men folk behöver en syndabock och syndabocken är ofta EU. Ser vi mot framtiden måste vi sträva efter ett bra europeiskt partnerskap med Storbritannien och för att stärka vår närvaro som global handelspartner, menade Hökmark.

Seminariet leddes av Gunnar Hökmark (m), ledamot av Europaparlamentet för EPP-gruppen och ordförande i Sällskapet Politik och Näringsliv, SPN. Det hölls på Thon Hotel Renaissance i Bryssel och samlade cirka 50 deltagare från EU:s institutioner, näringslivsorganisationer, fackföreningar, NGO:s och andra intressenter.