Frihandel glädjeämnet när EU-beslut rangordnas

NYHET Publicerad

UTVÄRDERING Frihandelsområdet är ett glädjepiller medan den inre marknaden är ett sorgebarn när Svenskt Näringsliv betygsätter 57 EU-beslut från den senaste mandatperioden.

Junker.

Svenskt Näringsliv har utvärderat större beslut som tagits inom EU och som berör företagen under den senaste mandatperioden. Här representerat av kommissionens ordförande Jean-Claude Junker.

Niklas Beckman

Arbetsmarknadsjurist Niklas Beckman.

Niklas Bergström

Niklas Bergström, policyansvarig för handelsfrågor.

24 beslut får med beröm godkänt. 22 rättsakter får godkänt, 11 beslut bedöms som dåliga ur ett näringslivsperspektiv. Siffrorna är hämtade ur en rapport från Svenskt Näringsliv, som har undersökt 57 beslut från EU-kommissionen under perioden 2014-2018.

Det stora glädjeämnet är att EU, trots protektionistiska vindar, håller frihandelsfanan högt. Avtal har slutits med bland annat Japan, Kanada och Mexiko under perioden, uppgörelser med Vietnam och Singapore är på gång. Betyget från näringslivet är med beröm godkänd.

– Kommissionen har ambitiösa handelsstrategier: En om globaliseringens utmaningar, en om vinsterna med frihandel och öppna marknader. Under perioden har man också reformerat antidumpingvapnet, säger Niklas Bergström, policyansvarig för handelsfrågor.

EU har också tagit initiativ till att reformera WTO. Tanken är att göra världshandelsorganisationen mer effektiv och funktionsduglig.

– Tillsammans med ett 70-tal länder har EU påbörjat förhandlingar om e-handel, säger han.

EU:s inre marknad passerade ett kvarts sekel förra året. Europeiska företag lever idag som om gränserna inte existerar. De köper och säljer. Företagare börjar vänja sig vid att ha en stor ”hemmamarknad”.

Trots stora ambitioner på politisk nivå, så har den inre marknaden stagnerat. Potentialen används inte fullt ut, är de flesta initierade överens om. EU kan bättre är slutsatsen i rapporten. Betyget från näringslivet är icke godkänd.

Cemille Üstün, näringspolitisk expert, anser att dialogen med näringslivet brustit i många fall. Följden är direktiv som inte håller måttet och dras tillbaka; direktiv som är kostnadsdrivande för företag; direktiv som har begränsad effekt, men ändå måste administreras.

– Om näringslivet inkluderats på ett tidigare stadium i lagstiftningsprocessen hade flera av dessa missar kunnat avstyras, säger Cemille Üstün.

Även den digitala marknaden får underkänt ur näringslivets synvinkel. I samband med en översyn av reformläget anklagades EU-kommissionen för att dra benen efter sig, som riskerar att försena den nya mobiltekniken 5G.

Mer visionära politiker gör att dataekonomin snabbare får genomslag, anser jurist Carolina Brånby.

– E-handel, websidor, plattformar kan ge företag tillgång till en mycket större marknad än det egna landet. Men då krävs satsningar och förenklingar i regelverken för att öka företagande, handel, innovation och konkurrenskraft, säger hon.

På minuskontot återfinns även beslut på arbetsmarknadens område, visar genomgången.

Ändringarna i EU:s utstationeringsdirektiv, som reglerar vilka rättigheter och regler som gäller när arbetstagare från ett EU-land tillfälligt arbetar i ett annat, är oklara, komplicerade och administrativt betungande, anser Svenskt Näringsliv.

Arbetet med EU:s sociala pelare riskerar att beskära den svenska arbetsmarknadsmodellen. Reglerna som genomförs går tvärtemot de svenska traditionerna med branschanpassade kollektivavtal, där parterna har huvudansvaret för att bestämma villkoren på arbetsmarknaden. Följden är stor osäkerhet för svenska företag. Därför blir omdömet inte godkänt.

– Den likriktning och brist på förståelse som vi ser från EU:s sida kan få mycket allvarliga konsekvenser för den svenska modellen. Vägen framåt för att skapa tillväxt och nya jobb inom EU är inte mer överstatlig detaljreglering och byråkrati, säger arbetsmarknadsjurist Niklas Beckman.

EU-kommissionen har haft ett högt tempo i arbetet med energi, klimat och miljö. Trots det är betyget ett svagt godkänt.

Linda Flink, expert på energi och klimat, konstaterar att frågorna har varit i fokus under de senaste fem åren och att EU-kommissionen försökt ta ett helhetsgrepp.

– Dessvärre har vi sett en glidning mot allt mer detaljfokus i förhandlingarna och att målen inte alla gånger harmonierar med varandra. Det gör att helhetsperspektivet försvagas och effektiviteten i lagstiftningen försämras. Trots det är slutresultatet i de flesta fall relativt bra eller acceptabelt.

Det ständiga sorgebarnet regelförenkling får godkänt för inriktning och ambition. Sämre ställt är det med konkreta åtgärder som underlättar företagens verksamhet.

– Betyget godkänt beror på det arbete som gjorts kring systemfrågorna och de konkreta regelförbättringar vi har sett. Att omdömet inte blir bättre beror på att det fortfarande finns brister när det gäller vissa regelförslag. Kritiken riktar sig främst mot parlamentet och rådet som inte gör en tillräckligt god analys av effekterna, säger EU-samordnare Sara Lowemark

EU-beslut

Politikområden som får med beröm godkänt:

Handel

 

Politikområden som får godkänt:

Energi, klimat och miljö

Regelförbättring

Rättvisa, grundläggande rättigheter

Migration

Skatter

 

Politikområden som får underkänt:

Bolagsrätten

Den inre marknaden

Digitala inre marknaden

Arbetsmarknad

 

Läs hela rapporten

EU-beslut år 2014-2018 »

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Immaterialrätten: EU riskerar bli överkört av Asien

IMMATERIALRÄTTEN Globalisering och ny teknik sätter press på immaterialrätten. Rådet till svenska företag är att göra en inventering av nuvarande tillgångar men också undersöka om det krävs ytterligare skydd för att hävda sig på den inre marknaden. ”Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand”, säger Christina Wainikka, policyexpert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

"EU ska vara ett samarbete inte en bankomat"

EU-VALET EU-valets toppkandidater drabbade i veckan samman i en debatt arrangerad av Svenskt Näringsliv och Företagarna. Den inre marknaden, men även frågan om EU:s utvidgning och framtid, nagelfors av kandidaterna.
NYHET Publicerad:

Detta väntar EU-parlamentarikerna

EU-VALET 20 svenska ledamöter tar plats i Europaparlament efter valet. Vad som väntar är plenarsessioner, utskottsmöten, jobb på hemmaplan samt klippkort mellan Strasbourg och Bryssel.  
NYHET Publicerad:

Frihandel glädjeämnet när EU-beslut rangordnas

UTVÄRDERING Frihandelsområdet är ett glädjepiller medan den inre marknaden är ett sorgebarn när Svenskt Näringsliv betygsätter 57 EU-beslut från den senaste mandatperioden.
NYHET Publicerad:

EU-krångel i vägen för svenska tillväxtunder

EU Digitaliseringen öppnar upp större marknader för små och medelstora företag. Men för att tillväxten ska ta fart på allvar krävs en rad förändringar, inte minst när det gäller krånglet inom EU, menar Anna-Lena Bohm, vd för Uniguide och vice ordförande i Svenskt Näringsliv. ”Det ska vara lika enkelt att sälja en produkt i hela EU som i sitt hemland”, säger hon. 
NYHET Publicerad:

CETA: Ökad handel ger positiva klimateffekter

FRIHANDEL Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, CETA, innebär fördelar för Gränsfors Bruk. "Lägre tullar, minskat krångel och och likartade standarder på varor gör att vi kan konkurrera på samma villkor som andra", sa Adam Brånby när han deltog i ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Jacke: "Det hämmar företagens investeringsvilja"

EU Jan-Olof Jacke, vd, beklagar att det brittiska parlamentet säger nej till Theresa Mays brexitavtal. "Det hämmar företagens investeringsvilja", säger han.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

EU: Regelförbättringar vinner mark – Sverige sladdar

REGELARBETE 39 europeiska länder redovisar förbättringar i regelarbetet på EU-nivå, visar en OECD-rapport. Vi har kommit en bit på vägen, men det behövs mer arbete, konstaterade ansvarige kommissionären Frans Timmermans vid ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

EU:s största tillgång moderniseras

EUROPA EU:s inre marknad är en 25-åring med utvecklingspotential. Rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital måste fungera bättre och regelverket moderniseras, visar en analys från kommissionen.
NYHET Publicerad:

”Ett första steg mot fortsatt handel och investeringar"

BREXIT Brittiska regeringen godkände ett utträdesavtal under gårdagskvällen. ”Medlemsföretagen behöver få definitiva besked att riskerna för en avtalslös brexit är undanröjda”, säger Jonas Berggren, chef för Internationella sekretariatet, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

”Utmärkt att Sverige säger nej till digitalskatt i EU”

EU Vd Jan-Olof Jacke tycker att det är bra att finansminister Magdalena Andersson håller fast vid kritiken mot en digitalskatt. ”För ett exportberoende land, med liten hemmamarknad, finns det all anledning att hålla fast vid de principer som råder idag”, säger han.
NYHET Publicerad:

Faran för ett handelskrig hotar EU:s ekonomi

EU Ett fullskaligt handelskrig och svårigheter att hitta rätt kompetens hämmar EU:s ekonomi, visar en rapport från Business Europe.
NYHET Publicerad:

EU-parlamentariker vill minimera handelshindren efter brexit

EU Det är val till EU-parlamentet nästa år. Ledamöterna Christofer Fjellner och Jasenko Selimović ger sin syn på den inre marknaden, handel och regelkrångel.
NYHET Publicerad:

Selmovic: Sverige bör ställa sig utanför ”ett socialt Europa”

Möt Jasenko Selimović från Liberalerna, Alliance of Liberals and Democrats for Europe (ALDE) i Europaparlamentet. Han är ledamot i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). Här berättar han om hur han ser på EU:s inre marknad, handel och sociala Europa.
NYHET Publicerad:

Fjellner: Det som är bra med EU är enkelt, det som är dåligt är krångligt och hur dyrt som helst

EU Möt Moderaternas Christofer Fjellner, European People's Party (EPP). Han är ledamot i utskottet för internationell handel och suppleant i budgetutskottet. Här berättar han hur han ser på EU och dess konkurrenskraft, samt vad han skulle vilja göra för att stärka EU-samarbetet så att hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag undanröjs.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretagen vill att Sverige ska vara kvar i EU

ENKÄT Åtta av tio medlemsföretag vill ha ett fortsatt svenskt EU-medlemskap. Mest positiva är storföretagen, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Företagsperspektivet försummas i EUs digitaliseringsarbete

Den digitala inre marknaden är en stor och het fråga i EU just nu. Sverige har en hög svansföring när det kommer till digitalisering, som ju är gränslöst till sin natur. Regeringens övergripande mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men, tyvärr så kommer ofta företagsperspektivet i andra hand när de europeiska länderna försöker skapa en digital inre marknad.
NYHET Publicerad:

Debatt: Frihandelsframgång ett resultat av Europas optimism

Frihandel handlar om att öka storleken på den ekonomiska pajen, och genom att EU lyckas sluta fler handelsavtal så stärker vi ställningen både för europeiska företag och konsumenter.
NYHET Publicerad:

Näringslivet avgörande för omställningen till mer förnybar produktion

Svenskt Näringsliv vill att Europas konkurrenskraft ska stärkas. Det är genom att undanröja hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag som EU kan vara den drivkraft för ett fortsatt hållbart välstånd för alla sina medborgare som Sverige och övriga Europa behöver. Men vad tycker våra svenska EU-parlamentariker om de frågor på EU-nivå som är viktiga för det svenska näringslivet? Vi har pratat med Marita Ulvskog, delegationsledare för de svenska Socialdemokraterna tillika vice ordförande i Utskottet för sysselsättning och sociala frågor.