Immaterialrätten: EU riskerar bli överkört av Asien

I tisdags anordnade Svenskt Näringslivs Brysselkontor ett frukostseminarium för att diskutera de utmaningarna, och EU:s roll för att anpassa och utveckla lagstiftningen på patentområdet.

Sverige har länge toppat internationella forsknings- och innovationsrankningar, men nu ser vi en nedåtgående trend. Sverige föll från en andra plats förra året till en sjunde plats i år på Bloombergs topplista över världens mest innovativa länder.

För att fortsatt vara ett föregångsland för forskning och innovation, och för att klara samhällets utmaningar, behövs den samlade innovationskraften i alla samhällssektorer. Men värdet för näringslivets går förlorat om forskningsresultat inte skyddas genom exempelvis patent.

Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt, ser många utmaningar på det immaterialrättsliga området framöver. Ett av dem är globaliseringen.

– Det handlar om utmaningar på olika plan. En är att reglerna ser olika ut i olika delar av världen. Spotify har en patentportfölj i USA på drygt 80 patent, i Europa har de en handfull. Detta beror på att det som kan patenteras i USA ser annorlunda ut, det som går att patentera där går inte alltid att patentera här. Dessa rättsliga skillnader får betydelse, inte minst för den typen av företag.

En annan utmaning är att många länder i Asien arbetar betydligt mer aktivt med både innovationsstrategier och strategier kring immaterialrätt. Såväl Korea som Kina satsar rejält på immaterialrätt. Om vi inte tar tillvara det riskerar vi att bli överkörda.

Även den tekniska utvecklingen sätter immaterialrättigheterna under tryck. Det vi sett kring hur digitaliseringen påverkat film- och musikbranscherna är förmodligen bara början. 3D-skrivare kan göra även tredimensionella föremål till binär kod. Det kan ställa allt på ända, menar Christina Wainikka.

En fungerande immaterialrätt måste balansera många intressen: Skapa skydd och bejaka konkurrensfriheten. Sätta skydd i relation till avtalsfrihet och informationsfrihet. Det kan handla om att begränsa skyddstid, definitionen av det som kan få skydd med mera. Dessa balanspunkter gäller dock under vissa förutsättningar, som nu rubbas i och med främst globalisering och en ny teknisk verklighet.

– Det gör att vi måste tänka om och tänka nytt. Varumärkesrätten är EU:s kronjuvel, säger Christina Wainikka. Den borde tjäna som föredöme även för andra immaterialrättigheter.

EU-kommissionen har aviserat att de vill se över designrätten och det bör göras omgående. På upphovsrättsområdet bör ett helhetsgrepp tas, så att vi kommer från det lapptäcke som upphovsrätten är idag. Det finns en uppsjö direktiv på upphovsrättsområdet gällande skyddstid, databaser, herrelösa verk och så vidare.

– Inte ens den mest hängivna upphovsrättsjurist kan med lätthet navigera i detta. Hur ska då ett uppstartsföretag, där kanske hela den tänkta affärsmodellen kretsar kring upphovsrätt, kunna utvärdera de legala möjligheterna och riskerna?

Chalmers vicerektor Fredrik Hörstedt, menade att näringslivets och akademins olika tolkningar av lagstiftning skapar låsningar kring hur rättigheter och värdeskapande av forskningsresultat och andra kunskapstillgångar bäst hanteras. EU:s statsstödsregler, där skattemedel inte får gynna enskilda organisationer, är ett exempel.

– Vi måste ta samverkan mellan näringslivet och akademin till nästa nivå för att säkra att de investeringar som görs skapar största möjliga värde för det svenska samhället. Då behövs även en initiativförmåga och handlingskraft från regeringen.

Natalia Zebrowska-Marmais, Policy Officer, Intellectual Property and Fight Against Counterfeiting på DG GROW, berättade att immatrialrättsintensiva sektorer står för 42 procent av EU:s BNP och genererar 38 procent av sysselsättningen inom unionen. Men IPR-intrången ökar i EU, och det är allvarligt.

– I förlängningen påverkar det både jobben och tillväxt negativt. 5 procent av de varor som importeras till EU är förfalskade eller piratkopierade, det motsvarar 85 miljarder euro i olaglig handel.

Vad har de för råd till svenska företag för att skydda sina immateriella tillgångar på EU:s inre marknad?

Först bör företagen göra en inventering, eller översyn, över vilka immateriella tillgångar de har. Detta ser olika ut från företag till företag, vad som är viktigt för det enskilda företaget beror på företags affärsmodell och affärsstrategi.

När detta har gjorts bör det undersökas om det ska sökas ytterligare skydd, inte minst är EU-varumärke ofta viktigt om det inte finns. Sen bör också undersökas om nödvändiga avtal verkligen har skrivits. Behöver upphovsrättigheter användas måste säkerställas att företaget har avtal som gör att verken faktiskt får användas.

– Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand, säger Christina Wainikka.