Immaterialrätten: EU riskerar bli överkört av Asien

NYHET Publicerad

IMMATERIALRÄTTEN Globalisering och ny teknik sätter press på immaterialrätten. Rådet till svenska företag är att göra en inventering av nuvarande tillgångar men också undersöka om det krävs ytterligare skydd för att hävda sig på den inre marknaden. ”Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand”, säger Christina Wainikka, policyexpert på immaterialrätt.

Christina Wainikka
Foto: Ernst Henry Photography

Christina Wainikka

I tisdags anordnade Svenskt Näringslivs Brysselkontor ett frukostseminarium för att diskutera de utmaningarna, och EU:s roll för att anpassa och utveckla lagstiftningen på patentområdet.

Sverige har länge toppat internationella forsknings- och innovationsrankningar, men nu ser vi en nedåtgående trend. Sverige föll från en andra plats förra året till en sjunde plats i år på Bloombergs topplista över världens mest innovativa länder.

För att fortsatt vara ett föregångsland för forskning och innovation, och för att klara samhällets utmaningar, behövs den samlade innovationskraften i alla samhällssektorer. Men värdet för näringslivets går förlorat om forskningsresultat inte skyddas genom exempelvis patent.

Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt, ser många utmaningar på det immaterialrättsliga området framöver. Ett av dem är globaliseringen.

– Det handlar om utmaningar på olika plan. En är att reglerna ser olika ut i olika delar av världen. Spotify har en patentportfölj i USA på drygt 80 patent, i Europa har de en handfull. Detta beror på att det som kan patenteras i USA ser annorlunda ut, det som går att patentera där går inte alltid att patentera här. Dessa rättsliga skillnader får betydelse, inte minst för den typen av företag.

En annan utmaning är att många länder i Asien arbetar betydligt mer aktivt med både innovationsstrategier och strategier kring immaterialrätt. Såväl Korea som Kina satsar rejält på immaterialrätt. Om vi inte tar tillvara det riskerar vi att bli överkörda.

Även den tekniska utvecklingen sätter immaterialrättigheterna under tryck. Det vi sett kring hur digitaliseringen påverkat film- och musikbranscherna är förmodligen bara början. 3D-skrivare kan göra även tredimensionella föremål till binär kod. Det kan ställa allt på ända, menar Christina Wainikka.

En fungerande immaterialrätt måste balansera många intressen: Skapa skydd och bejaka konkurrensfriheten. Sätta skydd i relation till avtalsfrihet och informationsfrihet. Det kan handla om att begränsa skyddstid, definitionen av det som kan få skydd med mera. Dessa balanspunkter gäller dock under vissa förutsättningar, som nu rubbas i och med främst globalisering och en ny teknisk verklighet.

– Det gör att vi måste tänka om och tänka nytt. Varumärkesrätten är EU:s kronjuvel, säger Christina Wainikka.  Den borde tjäna som föredöme även för andra immaterialrättigheter.

EU-kommissionen har aviserat att de vill se över designrätten och det bör göras omgående. På upphovsrättsområdet bör ett helhetsgrepp tas, så att vi kommer från det lapptäcke som upphovsrätten är idag. Det finns en uppsjö direktiv på upphovsrättsområdet gällande skyddstid, databaser, herrelösa verk och så vidare.

– Inte ens den mest hängivna upphovsrättsjurist kan med lätthet navigera i detta. Hur ska då ett uppstartsföretag, där kanske hela den tänkta affärsmodellen kretsar kring upphovsrätt, kunna utvärdera de legala möjligheterna och riskerna?

Chalmers vicerektor Fredrik Hörstedt, menade att näringslivets och akademins olika tolkningar av lagstiftning skapar låsningar kring hur rättigheter och värdeskapande av forskningsresultat och andra kunskapstillgångar bäst hanteras. EU:s statsstödsregler, där skattemedel inte får gynna enskilda organisationer, är ett exempel.

– Vi måste ta samverkan mellan näringslivet och akademin till nästa nivå för att säkra att de investeringar som görs skapar största möjliga värde för det svenska samhället. Då behövs även en initiativförmåga och handlingskraft från regeringen.

Natalia Zebrowska-Marmais, Policy Officer, Intellectual Property and Fight Against Counterfeiting på DG GROW, berättade att immatrialrättsintensiva sektorer står för 42 procent av EU:s BNP och genererar 38 procent av sysselsättningen inom unionen. Men IPR-intrången ökar i EU, och det är allvarligt.

– I förlängningen påverkar det både jobben och tillväxt negativt. 5 procent av de varor som importeras till EU är förfalskade eller piratkopierade, det motsvarar 85 miljarder euro i olaglig handel.

Vad har de för råd till svenska företag för att skydda sina immateriella tillgångar på EU:s inre marknad?

Först bör företagen göra en inventering, eller översyn, över vilka immateriella tillgångar de har. Detta ser olika ut från företag till företag, vad som är viktigt för det enskilda företaget beror på företags affärsmodell och affärsstrategi.

När detta har gjorts bör det undersökas om det ska sökas ytterligare skydd, inte minst är EU-varumärke ofta viktigt om det inte finns. Sen bör också undersökas om nödvändiga avtal verkligen har skrivits. Behöver upphovsrättigheter användas måste säkerställas att företaget har avtal som gör att verken faktiskt får användas.

– Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand, säger Christina Wainikka.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Immaterialrätten: EU riskerar bli överkört av Asien

IMMATERIALRÄTTEN Globalisering och ny teknik sätter press på immaterialrätten. Rådet till svenska företag är att göra en inventering av nuvarande tillgångar men också undersöka om det krävs ytterligare skydd för att hävda sig på den inre marknaden. ”Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand”, säger Christina Wainikka, policyexpert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

"EU ska vara ett samarbete inte en bankomat"

EU-VALET EU-valets toppkandidater drabbade i veckan samman i en debatt arrangerad av Svenskt Näringsliv och Företagarna. Den inre marknaden, men även frågan om EU:s utvidgning och framtid, nagelfors av kandidaterna.
NYHET Publicerad:

Detta väntar EU-parlamentarikerna

EU-VALET 21 svenska ledamöter tar plats i Europaparlament efter valet. Vad som väntar är plenarsessioner, utskottsmöten, jobb på hemmaplan samt klippkort mellan Strasbourg och Bryssel.  
NYHET Publicerad:

Frihandel glädjeämnet när EU-beslut rangordnas

UTVÄRDERING Frihandelsområdet är ett glädjepiller medan den inre marknaden är ett sorgebarn när Svenskt Näringsliv betygsätter 57 EU-beslut från den senaste mandatperioden.
NYHET Publicerad:

EU-krångel i vägen för svenska tillväxtunder

EU Digitaliseringen öppnar upp större marknader för små och medelstora företag. Men för att tillväxten ska ta fart på allvar krävs en rad förändringar, inte minst när det gäller krånglet inom EU, menar Anna-Lena Bohm, vd för Uniguide och vice ordförande i Svenskt Näringsliv. ”Det ska vara lika enkelt att sälja en produkt i hela EU som i sitt hemland”, säger hon. 
NYHET Publicerad:

CETA: Ökad handel ger positiva klimateffekter

FRIHANDEL Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, CETA, innebär fördelar för Gränsfors Bruk. "Lägre tullar, minskat krångel och och likartade standarder på varor gör att vi kan konkurrera på samma villkor som andra", sa Adam Brånby när han deltog i ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Jacke: "Det hämmar företagens investeringsvilja"

EU Jan-Olof Jacke, vd, beklagar att det brittiska parlamentet säger nej till Theresa Mays brexitavtal. "Det hämmar företagens investeringsvilja", säger han.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

EU: Regelförbättringar vinner mark – Sverige sladdar

REGELARBETE 39 europeiska länder redovisar förbättringar i regelarbetet på EU-nivå, visar en OECD-rapport. Vi har kommit en bit på vägen, men det behövs mer arbete, konstaterade ansvarige kommissionären Frans Timmermans vid ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

EU:s största tillgång moderniseras

EUROPA EU:s inre marknad är en 25-åring med utvecklingspotential. Rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital måste fungera bättre och regelverket moderniseras, visar en analys från kommissionen.
NYHET Publicerad:

”Ett första steg mot fortsatt handel och investeringar"

BREXIT Brittiska regeringen godkände ett utträdesavtal under gårdagskvällen. ”Medlemsföretagen behöver få definitiva besked att riskerna för en avtalslös brexit är undanröjda”, säger Jonas Berggren, chef för Internationella sekretariatet, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

”Utmärkt att Sverige säger nej till digitalskatt i EU”

EU Vd Jan-Olof Jacke tycker att det är bra att finansminister Magdalena Andersson håller fast vid kritiken mot en digitalskatt. ”För ett exportberoende land, med liten hemmamarknad, finns det all anledning att hålla fast vid de principer som råder idag”, säger han.
NYHET Publicerad:

Faran för ett handelskrig hotar EU:s ekonomi

EU Ett fullskaligt handelskrig och svårigheter att hitta rätt kompetens hämmar EU:s ekonomi, visar en rapport från Business Europe.
NYHET Publicerad:

EU-parlamentariker vill minimera handelshindren efter brexit

EU Det är val till EU-parlamentet nästa år. Ledamöterna Christofer Fjellner och Jasenko Selimović ger sin syn på den inre marknaden, handel och regelkrångel.
NYHET Publicerad:

Selmovic: Sverige bör ställa sig utanför ”ett socialt Europa”

Möt Jasenko Selimović från Liberalerna, Alliance of Liberals and Democrats for Europe (ALDE) i Europaparlamentet. Han är ledamot i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). Här berättar han om hur han ser på EU:s inre marknad, handel och sociala Europa.
NYHET Publicerad:

Fjellner: Det som är bra med EU är enkelt, det som är dåligt är krångligt och hur dyrt som helst

EU Möt Moderaternas Christofer Fjellner, European People's Party (EPP). Han är ledamot i utskottet för internationell handel och suppleant i budgetutskottet. Här berättar han hur han ser på EU och dess konkurrenskraft, samt vad han skulle vilja göra för att stärka EU-samarbetet så att hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag undanröjs.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretagen vill att Sverige ska vara kvar i EU

ENKÄT Åtta av tio medlemsföretag vill ha ett fortsatt svenskt EU-medlemskap. Mest positiva är storföretagen, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Företagsperspektivet försummas i EUs digitaliseringsarbete

Den digitala inre marknaden är en stor och het fråga i EU just nu. Sverige har en hög svansföring när det kommer till digitalisering, som ju är gränslöst till sin natur. Regeringens övergripande mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men, tyvärr så kommer ofta företagsperspektivet i andra hand när de europeiska länderna försöker skapa en digital inre marknad.
NYHET Publicerad:

Debatt: Frihandelsframgång ett resultat av Europas optimism

Frihandel handlar om att öka storleken på den ekonomiska pajen, och genom att EU lyckas sluta fler handelsavtal så stärker vi ställningen både för europeiska företag och konsumenter.
NYHET Publicerad:

Näringslivet avgörande för omställningen till mer förnybar produktion

Svenskt Näringsliv vill att Europas konkurrenskraft ska stärkas. Det är genom att undanröja hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag som EU kan vara den drivkraft för ett fortsatt hållbart välstånd för alla sina medborgare som Sverige och övriga Europa behöver. Men vad tycker våra svenska EU-parlamentariker om de frågor på EU-nivå som är viktiga för det svenska näringslivet? Vi har pratat med Marita Ulvskog, delegationsledare för de svenska Socialdemokraterna tillika vice ordförande i Utskottet för sysselsättning och sociala frågor.