Mer - inte mindre - globalisering bygger välstånd

EU kommissionens reflektionspapper ’Harnessing Globalisation’, är en del i Kommissionens arbete med EUs framtid. Globaliseringen är ingenting nytt, men processen går allt snabbare, tack vare internet, teknikutveckling och dataflöden. Globaliseringen ger stora vinster, inte minst via export. För varje miljard Euro i export skapas ca 14 000 jobb i Europa och över 80 % av de exporterande företagen i EU är SME-företag. Enligt Kommissionens uppstår samtidigt allt fler gränsöverskridande utmaningar, såsom migrationskriser, terrorism, och finansiella chocker i det globala systemet.

Globaliseringen medför således stora möjligheter, men Niklas Bergström, menar att alla inte har stått lika rustade att dra nytta av dessa möjligheter. De senaste åren har detta lett till ökat ifrågasättande av globaliseringen, ofta påhejat av starka populistiska krafter som smittat av sig på politiken.

• Uppdelningen vinnare-förlorare präglar allt mer samhällsdebatten och har tyvärr blivit ett kärt ämne i många av de organisationer vi är verksamma i. Det är näringslivets roll att stå upp för globaliseringens fördelar samtidigt som det krävs ökade ansträngningar för att hjälpa de sektorer, enskilda företag och individer som påverkas negativt. Men hämmande regleringar och skyddsmurar är inte lösningen på dagens problem, varken i EU eller i resten av världen. Sanningen är att vi snarare behöver mer än mindre globalisering. Det är ökad frihandel och rörlighet över gränserna som leder till ökat välstånd och förbättrad välfärd.

EU-kommissionen anser att tiden för handelsavtal som fokuserar på marknadstillträde är förbi. Istället ska handelsavtal användas för att stärka mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, folkhälsa och miljöskydd. Detta har näringslivsorganisationerna en del synpunkter på.

• Det är orimligt att företagen i slutändan ska ta ansvar för alla de globala utmaningar som länderna själva inte klarar av. Handelsavtal som inkluderar allt fler policyområden är också en stor utmaning, då varje medlemsland måste rösta igenom allt som går utanför rent handelspolitiska frågor. Risken är att antalet handelsavtal som EU lyckas sluta blir allt färre, vilket påverkar EUs tillväxt och dess trovärdighet som global spelare, säger Sophia Bengtsson, med ansvar för handelsfrågor vid Svenskt Näringslivs Brysselkontor.

Sophia Bengtsson saknar också ett resonemang från EU-kommissionens sida om vad som bygger konkurrenskraft och den viktiga roll som näringslivets har i samhällsutvecklingen.

• För EUs framtids skull bör fokus vara mindre på fördelningspolitik och mer på att främja konkurrenskraften för medlemsländernas företag. Det är nämligen företagen som driver innovation och teknikutveckling framåt, inte de globala institutionerna. För att EU ska vara en stark aktör krävs således en stark inre marknad och ett livskraftigt näringsliv. Ett företagsklimat i världsklass blir därför helt avgörande för att EU ska fortsätta ha en viktig roll i hur globaliseringen formas, menar Sophia Bengtsson.