Miljöpartiet: EU:s regelverk borde främja förnybara drivmedel, inte hindra

NYHET Publicerad

EU-frågorna berör oss alla, inte minst oss inom näringslivet. Därför är diskussionen om vad vi vill ha EU till i framtiden angelängen. Men vad säger våra svenska EU-parlamentariker om de EU-frågor som är viktigast för företagen? Här ställer vi några frågor till Miljöpartiets parlamentariker Jakop Dalunde, Max Andersson och Linnea Engström.

Max Andersson
Jakop Dalunde
Linnea Engström

I Svenskt Näringsliv EU-policy ”Ett utmanat Europa” presenterar vi vårt recept för ett konkurrenskraftigt EU. I den berör vi allt från digitalisering till klimat, från de fyra friheterna till regelförbättring, från handel till energi – och mer därtill. Läs den gärna, länk finns längst ner i denna artikel.

Max Andersson är ledamot i utskottet för rättsliga frågor och suppleant i konstitutionella frågor.

Jakop Dalunde är ledamot i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och suppleant i utskottet för utrikesfrågor och i utskottet för transport och turism.

Linnea Engström är vice ordförande i fiskeriutskottet och suppleant i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, samt i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

En fungerande inre marknad. (Jakop Dalunde)

Syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagande, individernas rörlighet, konkurrens och handel. Detta för att ge EUs invånare bättre tillväxt och därmed välfärd.

Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

- Vi ser i grunden positivt på den inre marknaden och att den bidrar till ökat samarbete, rörlighet för människor samt spridning av teknologi och innovation. Samtidigt är det viktigt för oss att den tillväxt den inre marknaden genererar är långsiktigt hållbar och sker inom planetens gränser. Vi tycker att det ska vara möjligt för länder att gå före med hårdare regler till skydd för miljö och hälsa även om det i vissa fall kan strida mot den inre marknaden.

Ett behov där vi ser en stor potential är energimarknaden där barriärer länder emellan fortfarande är ytterst närvarande. Detta är också en av orsakerna till att kol i exempelvis Polen inte konkurrensutsätts i större utsträckning. Det är också en av orsakerna till att konsumenterna i Storbritannien betalar ett långt högre elpris än vad vi i Sverige gör. Här finns mycket arbete för såväl EU som medlemsländerna att göra.

Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

- Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning näringslivets behov tillgodoses i stort, olika behov beroende på sektor etc. Men precis som inom andra områden kan vi konstatera att det finns förbättringspotential. Vi lyssnar på vad näringslivet och andra aktörer för fram som flaskhalsar och andra problem som kan lösas genom regelförbättring eller andra åtgärder som kan göras på EU-nivå.
 

Digitalisering och den inre marknaden (Max Andersson)

Den digitala dimensionen av den inre marknaden blir allt viktigare, inte minst för näringslivet som är beroende av att data ska kunna flöda friktionsfritt mellan olika medlemsländer samt in och ut ur unionen. Idag finns det av 28 nationella regelverk på området, vilket gör den digitala ekonomin krånglig för företagen.

Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt växa och leda till att nya lösningar och företag skapas?

- Om företag får enklare att agera på hela EU:s marknad utan att behöva anpassa sina regler efter nationella regelverk skulle detta förenkla för företag att etablera sig. Det har tagits viktiga steg i och med lagstiftningspaketet “den inre digitala marknaden” för att skapa tydligare regler för företag. En av dessa är dataskyddsförordningen som nu ska implementeras över hela unionen och som möjliggör just att persondata kan färdas mellan medlemsländer. På så sätt behöver inte företag som växer och vill sprida sig utanför sitt egna medlemsland lägga resurser på att förstå nya regler. Lagen skapar även mer skydd för konsumenter, som nu kan känna sig trygga med digitala tjänster som utvecklas inom EU. Detta kommer skapa en komparativ fördel för start-ups inom unionen gentemot t.ex. amerikanska som fortsatt brister i sin hantering av t.ex. persondata. Initiativ som också gör det enklare att handla online genom harmoniserade regler om kontrakt och distansförsäljning möjliggör även för företag att växa.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- Det är viktigt att vi följer upp de initiativ som EU-kommissionen har lagt fram inom ramen för den inre digitala marknaden. Dessa syftar till att skapa regler som gäller lika i alla medlemsländer inom EU. Flertalet av dem är fortfarande under förhandling. Det gäller att vi inte skapar en ännu mer fragmenterad marknad. Dataskyddsförordningen är bra start och agerar som en god grund för detta. Som ledamot i rättsliga utskottet har jag arbetat speciellt med ePrivacy-förordningen. Denna kommer skapa ytterligare tydlighet i reglerna kring datoranvändning inom EU. Något som är viktigt både för konsumenter och företag inom EU. Detta har varit en stor prioritering i mitt arbete.

Regelförbättring (Max Andersson)

Ungefär hälften av de regelverk som berör svenska företag härrör från EU-lagstiftning. Ett bra regelverk ger företagen god konkurrenskraft och därmed ökat välstånd - utan att sänka skyddsnivån. Överimplementering av regler är ett område som kan ge negativa konsekvenser för näringslivet i de medlemsstater som ofta går utöver EUs minimikrav.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?  Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP? Hur ser samarbetet med dina kollegor i den svenska regeringen och riksdagen ut på detta område?

- Det är viktigt att regler utformas på ett bra sätt - och därför är det till exempel viktigt för mig att ha kontakt med till exempel svensk fackföreningsrörelse och Svenskt Näringsliv när vi tar beslut i EU-parlamentet som rör den svenska modellen. Jag har till exempel haft mycket kontakter angående utstationeringsdirektivet för att säkerställa att förslagen inte ställer till det hemma i Sverige. Den expertkunskapen är av stort värde.

- När det gäller frågan om överimplementering så är det ett problem om svenska lagstiftare och myndigheter missförstår och går längre än vad EU avsett, men man ska inte blanda samman detta med att medlemsländerna använder den demokratiska rätten att ha egna och tuffare regler när EU stiftat ett minimidirektiv. Det är själva poängen med att anta just minimiregler.

Ett socialt Europa (Max Andersson)

Statsminister Löfven har engagerat sig i frågan som han kallar ”ett socialt Europa”, och vill arbeta för att alla inom EU ska ha samma arbetsrättsliga grundskydd och lägsta lönenivå. En annan tolkning av begreppet är att ett socialt Europa är ett Europa i arbete, d v s att en hög sysselsättning ger bättre sociala villkor. I så fall är startegin för att nå detta en inriktning på konkurrenskraftiga företag och en god ekonomi i medlemsländerna.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

- Det är bra att länder som har bristande sociala skyddsnät får en knuff i rätt riktning av EU. Den deklaration som antagits innebär ingen ny lagstiftning. Antagligen blir det enbart miniregler som antas, där Sverige redan uppfyller det mesta. Om Sverige och andra länder menar allvar med att bygga "ett rättvist Europa" behöver de rösta för de progressiva förslag som finns i ministerrådet, till exempel mot skatteflykt och lönedumpning. Det krävs också att människor får tillbaka hoppet om att ett annat Europa är möjligt. Då behövs också en mer konsekvent politik som visar att vi vill ha en ekologisk omställning, minskade klyftor och ökad jämställdhet.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?

- Vi välkomnar att medlemsstaterna fortsättningsvis behåller sin kompetens inom arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt att principerna om subsidiaritet och proportionalitet respekteras. Vi anser att de sociala problemen i Europa till stor del beror på att Eurozonen är dysfunktionell och vi tror inte på en harmonisering av välfärdssystemen inom EU. Risken med harmonisering på det sociala området är att det leder till försämringar i Sverige och att den svenska modellen undergrävs. För att finansiera sociala förbättringar i Europa bör både Sverige och EU ta större krafttag mot exempelvis skatteflykt.

Handelspolitik (Max Andersson)

En välfungerande inre marknad utan handelshinder är eftersträvansvärt för företagen i EU. Detta får dock inte hindra att handel med icke-medlemsstater också skall kunna gå så friktionsfritt som möjligt. I detta ligger både konstruktiva handelsavtal och att undanröja regelkrångel. Handel kan i många fall vara en viktig nyckel till tillväxt och jobb – för oss inom EU - och för länder utanför som behöver stärka sin ekonomi.

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal?

- Frihandel är av godo, och arbetet för att sänka tullar och onödiga handelshinder behöver fortsätta. Sverige och EU har redan låga tullar mot många länder. Men de senaste åren har det kommit nya handelsavtal som TTIP och CETA som i första hand inte handlar om frihandel. De handlar om regelsamverkan och om regler som begränsa ländernas demokratiska handlingsfrihet genom till exempel särskilda regler om investerarskydd som ISDS som gör det svårare att stifta lagar till skydd för miljö och välfärd. De handelsavtal som går längre skapar ofta kontroverser och fördröjer eller förhindrar att bra handelsavtal kommer till stånd.

- Harmonisering av lagstiftning kan vara bra men får inte innebära att det blir svårare att stifta lagar till skydd för miljö, konsumentskydd och fackliga rättigheter.

Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal?

- Både andra industriländer och länder i Syd.

Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal?

- EU borde byta spår och sluta driva en politisk agenda som i onödan begränsar ländernas demokratiska handlingsfrihet genom handelsfrågorna. Det innebär ju att handelsfrågorna politiseras och gör det svårare att få igenom avtal.

Energi och klimat (Jakop Dalunde och Linnea Engström)

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och kräver att det internationella samfundet tar ansvar och kommer fram till globala lösningar. EUs roll är viktig i detta och ambitionsnivån är hög. Många av de innovationer som gör stor miljönytta kommer dessutom från det europeiska näringslivet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

- De viktigaste åtgärderna för klimatet handlar om att få till slagkraftig lagstiftning för att minska CO2 användningen till nivåer som gör att vi efterlever Parisavtalet. Det handlar bl.a. om att reglera den handlande sektorn (ETS), samt övriga sektorer (effort sharing). Under nuvarande mandatperiod förhandlas också EU:s energilagstiftning. I energilagstiftningen är det väsentligt att vi skapar goda förutsättningar för förnybar energi i hela EU. När det gäller transportsektorn som är en stor utmaning måste EU:s regelverk främja, istället för att som nu hindra, introduktionen av förnybara drivmedel. Det är inte rimligt att vi måste be EU om undantag för att inte tvingas beskatta förnybara drivmedel på samma sätt som fossila. I ett större perspektiv handlar det om att främja utvecklingen av en Europeisk klimatsmart biobaserad- och cirkulär ekonomi. Där Sverige har en enorm potential.

En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

- Näringslivet ska inte halka efter i omställningen och gynnas av tydliga spelregler. Marknaden har med all tydlighet misslyckats med att “fixa” klimatet. Med de utmaningar vi står inför måste politiken därför skapa tydliga målsättningar och regelverk för en förändring som är nödvändig. Bra konstruerade regelverk kan fungera som möjliggörare för förändring och skapa tydlighet för investerare. Dessutom har flera viktiga ekonomiska aktörer som Kina, Indien och Kalifornien redan insett att den som investerar i morgondagens teknik är framtidens vinnare.

Svenskt Näringslivs vision:
Ett välmående och konkurrenskraftigt EU vars övergripande målsättning är att stärka företagens, individers och medlemsländernas möjligheter att hävda sig i en allt starkare global konkurrens.

Läs gärna mer om Svenskt Näringslivs program för ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt EU här.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Immaterialrätten: EU riskerar bli överkört av Asien

IMMATERIALRÄTTEN Globalisering och ny teknik sätter press på immaterialrätten. Rådet till svenska företag är att göra en inventering av nuvarande tillgångar men också undersöka om det krävs ytterligare skydd för att hävda sig på den inre marknaden. ”Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand”, säger Christina Wainikka, policyexpert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

"EU ska vara ett samarbete inte en bankomat"

EU-VALET EU-valets toppkandidater drabbade i veckan samman i en debatt arrangerad av Svenskt Näringsliv och Företagarna. Den inre marknaden, men även frågan om EU:s utvidgning och framtid, nagelfors av kandidaterna.
NYHET Publicerad:

Detta väntar EU-parlamentarikerna

EU-VALET 21 svenska ledamöter tar plats i Europaparlament efter valet. Vad som väntar är plenarsessioner, utskottsmöten, jobb på hemmaplan samt klippkort mellan Strasbourg och Bryssel.  
NYHET Publicerad:

Frihandel glädjeämnet när EU-beslut rangordnas

UTVÄRDERING Frihandelsområdet är ett glädjepiller medan den inre marknaden är ett sorgebarn när Svenskt Näringsliv betygsätter 57 EU-beslut från den senaste mandatperioden.
NYHET Publicerad:

EU-krångel i vägen för svenska tillväxtunder

EU Digitaliseringen öppnar upp större marknader för små och medelstora företag. Men för att tillväxten ska ta fart på allvar krävs en rad förändringar, inte minst när det gäller krånglet inom EU, menar Anna-Lena Bohm, vd för Uniguide och vice ordförande i Svenskt Näringsliv. ”Det ska vara lika enkelt att sälja en produkt i hela EU som i sitt hemland”, säger hon. 
NYHET Publicerad:

CETA: Ökad handel ger positiva klimateffekter

FRIHANDEL Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, CETA, innebär fördelar för Gränsfors Bruk. "Lägre tullar, minskat krångel och och likartade standarder på varor gör att vi kan konkurrera på samma villkor som andra", sa Adam Brånby när han deltog i ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Jacke: "Det hämmar företagens investeringsvilja"

EU Jan-Olof Jacke, vd, beklagar att det brittiska parlamentet säger nej till Theresa Mays brexitavtal. "Det hämmar företagens investeringsvilja", säger han.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

EU: Regelförbättringar vinner mark – Sverige sladdar

REGELARBETE 39 europeiska länder redovisar förbättringar i regelarbetet på EU-nivå, visar en OECD-rapport. Vi har kommit en bit på vägen, men det behövs mer arbete, konstaterade ansvarige kommissionären Frans Timmermans vid ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

EU:s största tillgång moderniseras

EUROPA EU:s inre marknad är en 25-åring med utvecklingspotential. Rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital måste fungera bättre och regelverket moderniseras, visar en analys från kommissionen.
NYHET Publicerad:

”Ett första steg mot fortsatt handel och investeringar"

BREXIT Brittiska regeringen godkände ett utträdesavtal under gårdagskvällen. ”Medlemsföretagen behöver få definitiva besked att riskerna för en avtalslös brexit är undanröjda”, säger Jonas Berggren, chef för Internationella sekretariatet, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

”Utmärkt att Sverige säger nej till digitalskatt i EU”

EU Vd Jan-Olof Jacke tycker att det är bra att finansminister Magdalena Andersson håller fast vid kritiken mot en digitalskatt. ”För ett exportberoende land, med liten hemmamarknad, finns det all anledning att hålla fast vid de principer som råder idag”, säger han.
NYHET Publicerad:

Faran för ett handelskrig hotar EU:s ekonomi

EU Ett fullskaligt handelskrig och svårigheter att hitta rätt kompetens hämmar EU:s ekonomi, visar en rapport från Business Europe.
NYHET Publicerad:

EU-parlamentariker vill minimera handelshindren efter brexit

EU Det är val till EU-parlamentet nästa år. Ledamöterna Christofer Fjellner och Jasenko Selimović ger sin syn på den inre marknaden, handel och regelkrångel.
NYHET Publicerad:

Selmovic: Sverige bör ställa sig utanför ”ett socialt Europa”

Möt Jasenko Selimović från Liberalerna, Alliance of Liberals and Democrats for Europe (ALDE) i Europaparlamentet. Han är ledamot i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). Här berättar han om hur han ser på EU:s inre marknad, handel och sociala Europa.
NYHET Publicerad:

Fjellner: Det som är bra med EU är enkelt, det som är dåligt är krångligt och hur dyrt som helst

EU Möt Moderaternas Christofer Fjellner, European People's Party (EPP). Han är ledamot i utskottet för internationell handel och suppleant i budgetutskottet. Här berättar han hur han ser på EU och dess konkurrenskraft, samt vad han skulle vilja göra för att stärka EU-samarbetet så att hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag undanröjs.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretagen vill att Sverige ska vara kvar i EU

ENKÄT Åtta av tio medlemsföretag vill ha ett fortsatt svenskt EU-medlemskap. Mest positiva är storföretagen, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Företagsperspektivet försummas i EUs digitaliseringsarbete

Den digitala inre marknaden är en stor och het fråga i EU just nu. Sverige har en hög svansföring när det kommer till digitalisering, som ju är gränslöst till sin natur. Regeringens övergripande mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men, tyvärr så kommer ofta företagsperspektivet i andra hand när de europeiska länderna försöker skapa en digital inre marknad.
NYHET Publicerad:

Debatt: Frihandelsframgång ett resultat av Europas optimism

Frihandel handlar om att öka storleken på den ekonomiska pajen, och genom att EU lyckas sluta fler handelsavtal så stärker vi ställningen både för europeiska företag och konsumenter.
NYHET Publicerad:

Näringslivet avgörande för omställningen till mer förnybar produktion

Svenskt Näringsliv vill att Europas konkurrenskraft ska stärkas. Det är genom att undanröja hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag som EU kan vara den drivkraft för ett fortsatt hållbart välstånd för alla sina medborgare som Sverige och övriga Europa behöver. Men vad tycker våra svenska EU-parlamentariker om de frågor på EU-nivå som är viktiga för det svenska näringslivet? Vi har pratat med Marita Ulvskog, delegationsledare för de svenska Socialdemokraterna tillika vice ordförande i Utskottet för sysselsättning och sociala frågor.