Drag kring Kungsörs företagsklimat

Det var några år sedan som kommunen tillsammans med Företagarna och även andra inbjudna företag tog fram tio gemensamma målpunkter för att förbättra företagsklimatet.

– Vi enades om fem punkter som beslutades både i Företagarnas styrelse och i kommunstyrelsen. Vi betade av dem, men var inte nöjda med bara det, säger Claes-Urban Boström.

Kungsör har tillsammans med grannkommunerna Arboga och Köping tagit fram en gemensam näringslivstrategi och i och med det blivit som en egen region i Västmanland. De tittar även på en gemensam översiktsplan.

– Det handlar om att bestämma var till exempel logistik och industrimark ska finnas. Tanken är att företag ska kunna vända sig till ett ställe oavsett vilken kommun de tillhör, säger Claes-Urban Boström.

Miriam Dovrén driver Nya Eriksbo plantskola som flyttade från Västerås till Kungsör 2014. Hon säger att det gick väldigt fort att komma in i det lokala näringslivet.

– Det som tog lång tid i Västerås gick fort i Kungsör. Till exempel kunde jag få en hantverkare på plats på fem minuter. Sådant är positivt med att driva företag här, tycker Miriam Dovrén.

Däremot gick det trögare med kommunen.

– Det tog två år innan den första kontakten med kommunen kom. Vi hade inledningsvis problem med det kommunala myndighetsförbundet som gav oss fel råd och direktiv, och trots att vi gjorde allting rätt fick vi sanktionsavgifter. Än i dag vet jag inte riktigt varför, säger Miriam Dovrén.

Efter att ha framfört synpunkter till kommunledningen vände det och Miriam Dovrén tycker att hon nu börjar känna sig mycket mer värdefull som företagare i Kungsörs kommun.

För ungefär ett år sedan anställdes en ny näringslivsutvecklare, Ida-Maria Rydberg, som haft en positiv effekt i kommunen.

– Henne är det drag i, tycker Miriam Dovrén.

– Ida-Maria har gjort ett kanonjobb. Vi gjorde en liten turné tillsammans till sex olika kommuner som antingen klättrat eller legat högt i Svenskt Näringslivs ranking. Det var oerhört lärorikt, säger Claes-Urban Boström.

Han berättar att de har tagit en del inspiration från de kommuner de besökte, men även lyssnat lokalt. Runt 50 företagsbesök har gjorts och det finns regelbundna företagsfrukostar, industriluncher och branschmöten där kommunen möter näringslivet. Även ”Företagsservice”, där kommunen bjuder in företagare till kommunhuset för att möta alla tänkbara tjänstemän och få svar på sina frågor på en och samma gång, har lanserats. Allt för att kunna utveckla Kungsör och på sikt nå rankingmålet om att ligga topp 100.

– Mätningarna är viktiga och där väcks många intressanta frågor. Vissa saker rår vi inte över, men när företag har en synpunkt ska vi försöka göra något åt det, säger Claes-Urban Boström.

Exakt det skedde när det skulle göras en offentlig upphandling gällande ett ramavtal av träd och buskar, där KAK-kommunerna gick ihop med Örebro kommun. Enligt Miriam Dovrén var det mycket fel i upphandlingen och när den väl var över kontaktade hon Claes-Urban Boström för att visa hur tokigt det hade blivit. Kungsör har därefter valt att inte utnyttja avtalet.

– Dialogen mellan företagarna och kommunledningen har blivit mycket bättre och det är det som lett till klättringen i rankingen, tror Miriam Dovrén.

Även Claes-Urban Boström anser att det är tillsammans som företagen och kommunen kan åstadkomma ett bättre företagsklimat.

– Företagen ska kunna ta kontakt med oss oavsett om det är av positiva eller negativa anledningar. Kan vi hjälpa till så ska vi göra det. Jag tycker att vi har byggt upp en bra relation och nu måste vi förvalta den, säger Claes-Urban Boström.