Livsmedelsverket kovänder: Går med på betalning i efterhand

NYHET Publicerad

REGLER En delseger har uppnåtts för alla företag som berörs av kommunal livsmedelskontroll: Livsmedelsverket kräver nu att de omstridda debiteringarna endast ska ske i efterhand, till skillnad från idag. "Äntligen", säger hotellägaren Richard Larson.

Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs.

Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs.

Martin Clarstedt, miljö- och byggchef i Rättviks kommun.

Martin Clarstedt, miljö- och byggchef i Rättviks kommun.

Alexander Sobestiansky, statsinspektör vid Livsmedelsverket

Alexander Sobestiansky, statsinspektör vid Livsmedelsverket

Östlund Christer

Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer

Efter att ha lyssnat på landets företagare, Svenskt Näringsliv och vissa kommuner som har gått i bräschen för frågan har nu Livsmedelsverket bytt ståndpunkt och kommit fram till att en efterhandsdebitering av livsmedelskontroller är den bästa lösningen.

Det är av denna anledning som Livsmedelsverket nu har begärt att Näringsdepartementet nu utreder frågan om obligatorisk efterhandsdebitering av avgifter för kontroll av livsmedelsanläggningar. Enligt Livsmedelsverkets hemställan den 16 november föreslås att ett eventuellt nytt system med efterhandsdebitering bör införas från den 1 januari 2020.

Som det ser ut i dag så får dessa företag i många kommuner betala en obligatorisk kontrollavgift i början av året. Kommunens tjänstemän kan därefter göra kontrollen när som helst under året. Hotellägaren Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs och han välkomnar Livsmedelsverkets nya hållning.

– Äntligen, är min spontana reaktion! Att debitera något i förväg som man inte vet om det kommer att utföras är ett märkligt system och det underminerar legitimiteten, säger Richard Larson.

Han tycker att livsmedelskontroller och ordentlig tillsyn är viktig och nödvändig och denna förändring kommer att innebära förbättringar både för branschen och för kommunen.

– Det skapar större incitament för oss att göra rätt. Om vi inte sköter oss så åker vi på fler kontroller och får betala mer. Dessutom är livsmedelskontroller något vi välkomnar. Vi vill ju få hjälp att rätta till eventuella brister och då vill vi också få den hjälp vi betalar för, säger Richard Larson.

Inspiration från ”Rättviksmodellen”

Rättviks kommun har under flera års tid arbetat med en modell där företagarna betalar huvuddelen av livsmedelskontrollerna i efterhand. Försöken har varit lyckade och många kommuner har valt att ta efter Rättviksmodellen som har kommit stå som föredöme för andra kommuner som vill förbättra sitt företagsklimat. Men den har också väckt ont blod – framförallt bland kommunföreträdare som är rädd att ekonomin kan komma att drabbas.  

Martin Clarstedt är miljö- och byggchef i Rättviks kommun. Han sitter i styrelsen för Tillväxt och tillsyn som är en förening där kommuner och branschorganisationer tillsammans arbetar för modeller för att förbättra samarbetet mellan företag och kommuner.

– Vi fick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) emot oss när vi införde en egen lösning för efterhandsdebitering och de ville rent av bannlysa vår modell. Därför är det extra roligt att Livsmedelsverket nu vill införa en modell som har framkommit i nära dialog med oss i Rättvik, säger Martin Clarstedt.

Många kommuner tror att en efterhandsdebitering kan komma att försvåra budgetarbetet då betalningsmodellen innebär större osäkerhet. Men Martin Clarstedt anser att nuvarande modell är onaturlig och opedagogisk.

– Trovärdigheten och tilliten till systemet ökar om man vet vad man betalar för. Det är också viktigt att systemen blir lätta och användarvänliga. Att Livsmedelsverket väljer att gå vår väg är oerhört glädjande, säger Martin Clarstedt.

Livsmedelsverket anpassar sig till verkligheten

På Livsmedelsverket är man medveten om att de tidigare har varit emot att debitera för kontroller i efterhand. Men med nuvarande hemställan har de bytt fot i frågan. Alexander Sobestiansky är statsinspektör vid Livsmedelsverket och förklarar den nya hållningen.

– Vi försöker anpassa oss efter den verklighet vi lever i och vi har sett att Rättviksmodellen har haft framgång. Det viktiga för oss är nu att vi skapar en modell som är obligatorisk och likvärdig för alla kommuner och myndigheter.

Det var efter att Statskontoret ville utreda frågan om det aktuella avgiftssystemet som Livsmedelsverket arbetade fram underlag som ledde fram till hemställan.

– Vår tidigare hållning byggde på hur lagen såg ut. Det är därför vi nu vill gå den politiska vägen och begära en statlig utredning, säger Alexander Sobestiansky.

Svenskt Näringsliv är positiva

Vid Svenskt Näringsliv gläds man över Livsmedelsverkets nya hållning. Men Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer, manar ändå till viss besinning och hoppas på snabbare förändring.

– Detta är bara en delseger. Vi har vunnit ett slag men ännu inte vunnit kriget. Nu lämnas ärendet över till politiken att utreda frågan, vilket drar ut på tiden. Först 2020 vet vi hur det går. Om både Statskontoret och Livsmedelsverket är överens om att förändra regelverket skulle man inte behöva gå omvägen via en statlig utredning, avslutar Christer Östlund.

Henrik Sjögren

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Här är landets första krångelombudsman

FÖRETAGSKLIMATET Malin Johnsson är landets första krångelombudsman. Kommunalrådet Peter Danielsson (M) jobbar hårt för att minska regelkrånglet men anser att kommunen har hamnat i en återvändsgränd och vill därför testa något nytt.
NYHET Publicerad:

Så blev kommunen kvitt förlorarstämpeln

FÖRETAGSKLIMATET 195 platser uppåt i kommunrankingen på tre år. Det är effekten av att Kungsör lägger sig nära företagarnas hållning. ”Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.
NYHET Publicerad:

Här trivs företagen bäst – och sämst

RANKING 2019 Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.
NYHET Publicerad:

Snabbfotade politiker lyfter Falkenberg i näringslivsranking

RANKING 2019 Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer. ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Sjudande näringsliv hos årets klättrare

RANKING 2019 Dalakommunen klättrar 158 placeringar, från plats 256 till 98 i årets undersökning. ”Det har aldrig varit roligare att vara företagare i Malung-Sälen”, säger Leif Nilsson.
NYHET Publicerad:

Prao omtyckt återvändare till skolan

PRAO Under tre veckor i oktober är det återigen dags för elever från Vara kommuns två högstadieskolor att prova på arbetslivet. Kommunen anses som ett gott exempel på en lyckosam process för att återinföra den lagstadgade praktiska arbetslivsorienteringen för elever.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Skatteverket kräver företagen på ännu fler rapporter

REGELKRÅNGEL Regeringen vill införa ytterligare rapportskyldighet för företagen. Det medför orimliga kostnader, menar Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Riksdagen flaggar för förändringar om ”gold-plating”

EU-DIREKTIV Sverige är överdrivet lydigt när man inför hårdare lagar än EU kräver. Fenomenet "gold-plating", får nu riksdagen att agera.
NYHET Publicerad:

Jacke: Näringsministern måste minska regelkrånglet

REGLER OCH KRAV Regelförbättring är ingen svensk paradgren. Lär av Österrike och undvik ”goldplating”, uppmanar vd Jan-Olof Jacke. ”Näringsminister Ibrahim Baylan kan göra en viktig insats genom att på allvar ta itu med regelkrånglet.”
NYHET Publicerad:

Regelförbättringsarbetet får underbetyg

DEBATT Regelkrånglet fortsätter för svenska företag. Inga förbättringar har skett de senaste åren, enligt rapporten Regulatory Policy Outlook. 22 företrädare för näringslivet uppmanar regeringen att ta initiativ till möten för att vända den negativa trenden.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.