Livsmedelsverket kovänder: Går med på betalning i efterhand

NYHET Publicerad

REGLER En delseger har uppnåtts för alla företag som berörs av kommunal livsmedelskontroll: Livsmedelsverket kräver nu att de omstridda debiteringarna endast ska ske i efterhand, till skillnad från idag. "Äntligen", säger hotellägaren Richard Larson.

Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs.

Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs.

Martin Clarstedt, miljö- och byggchef i Rättviks kommun.

Martin Clarstedt, miljö- och byggchef i Rättviks kommun.

Alexander Sobestiansky, statsinspektör vid Livsmedelsverket

Alexander Sobestiansky, statsinspektör vid Livsmedelsverket

Östlund Christer

Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer

Efter att ha lyssnat på landets företagare, Svenskt Näringsliv och vissa kommuner som har gått i bräschen för frågan har nu Livsmedelsverket bytt ståndpunkt och kommit fram till att en efterhandsdebitering av livsmedelskontroller är den bästa lösningen.

Det är av denna anledning som Livsmedelsverket nu har begärt att Näringsdepartementet nu utreder frågan om obligatorisk efterhandsdebitering av avgifter för kontroll av livsmedelsanläggningar. Enligt Livsmedelsverkets hemställan den 16 november föreslås att ett eventuellt nytt system med efterhandsdebitering bör införas från den 1 januari 2020.

Som det ser ut i dag så får dessa företag i många kommuner betala en obligatorisk kontrollavgift i början av året. Kommunens tjänstemän kan därefter göra kontrollen när som helst under året. Hotellägaren Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs och han välkomnar Livsmedelsverkets nya hållning.

– Äntligen, är min spontana reaktion! Att debitera något i förväg som man inte vet om det kommer att utföras är ett märkligt system och det underminerar legitimiteten, säger Richard Larson.

Han tycker att livsmedelskontroller och ordentlig tillsyn är viktig och nödvändig och denna förändring kommer att innebära förbättringar både för branschen och för kommunen.

– Det skapar större incitament för oss att göra rätt. Om vi inte sköter oss så åker vi på fler kontroller och får betala mer. Dessutom är livsmedelskontroller något vi välkomnar. Vi vill ju få hjälp att rätta till eventuella brister och då vill vi också få den hjälp vi betalar för, säger Richard Larson.

Inspiration från ”Rättviksmodellen”

Rättviks kommun har under flera års tid arbetat med en modell där företagarna betalar huvuddelen av livsmedelskontrollerna i efterhand. Försöken har varit lyckade och många kommuner har valt att ta efter Rättviksmodellen som har kommit stå som föredöme för andra kommuner som vill förbättra sitt företagsklimat. Men den har också väckt ont blod – framförallt bland kommunföreträdare som är rädd att ekonomin kan komma att drabbas.  

Martin Clarstedt är miljö- och byggchef i Rättviks kommun. Han sitter i styrelsen för Tillväxt och tillsyn som är en förening där kommuner och branschorganisationer tillsammans arbetar för modeller för att förbättra samarbetet mellan företag och kommuner.

– Vi fick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) emot oss när vi införde en egen lösning för efterhandsdebitering och de ville rent av bannlysa vår modell. Därför är det extra roligt att Livsmedelsverket nu vill införa en modell som har framkommit i nära dialog med oss i Rättvik, säger Martin Clarstedt.

Många kommuner tror att en efterhandsdebitering kan komma att försvåra budgetarbetet då betalningsmodellen innebär större osäkerhet. Men Martin Clarstedt anser att nuvarande modell är onaturlig och opedagogisk.

– Trovärdigheten och tilliten till systemet ökar om man vet vad man betalar för. Det är också viktigt att systemen blir lätta och användarvänliga. Att Livsmedelsverket väljer att gå vår väg är oerhört glädjande, säger Martin Clarstedt.

Livsmedelsverket anpassar sig till verkligheten

På Livsmedelsverket är man medveten om att de tidigare har varit emot att debitera för kontroller i efterhand. Men med nuvarande hemställan har de bytt fot i frågan. Alexander Sobestiansky är statsinspektör vid Livsmedelsverket och förklarar den nya hållningen.

– Vi försöker anpassa oss efter den verklighet vi lever i och vi har sett att Rättviksmodellen har haft framgång. Det viktiga för oss är nu att vi skapar en modell som är obligatorisk och likvärdig för alla kommuner och myndigheter.

Det var efter att Statskontoret ville utreda frågan om det aktuella avgiftssystemet som Livsmedelsverket arbetade fram underlag som ledde fram till hemställan.

– Vår tidigare hållning byggde på hur lagen såg ut. Det är därför vi nu vill gå den politiska vägen och begära en statlig utredning, säger Alexander Sobestiansky.

Svenskt Näringsliv är positiva

Vid Svenskt Näringsliv gläds man över Livsmedelsverkets nya hållning. Men Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer, manar ändå till viss besinning och hoppas på snabbare förändring.

– Detta är bara en delseger. Vi har vunnit ett slag men ännu inte vunnit kriget. Nu lämnas ärendet över till politiken att utreda frågan, vilket drar ut på tiden. Först 2020 vet vi hur det går. Om både Statskontoret och Livsmedelsverket är överens om att förändra regelverket skulle man inte behöva gå omvägen via en statlig utredning, avslutar Christer Östlund.

Henrik Sjögren

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skatteverket kräver företagen på ännu fler rapporter

REGELKRÅNGEL Regeringen vill införa ytterligare rapportskyldighet för företagen. Det medför orimliga kostnader, menar Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Riksdagen flaggar för förändringar om ”gold-plating”

EU-DIREKTIV Sverige är överdrivet lydigt när man inför hårdare lagar än EU kräver. Fenomenet "gold-plating", får nu riksdagen att agera.
NYHET Publicerad:

Jacke: Näringsministern måste minska regelkrånglet

REGLER OCH KRAV Regelförbättring är ingen svensk paradgren. Lär av Österrike och undvik ”goldplating”, uppmanar vd Jan-Olof Jacke. ”Näringsminister Ibrahim Baylan kan göra en viktig insats genom att på allvar ta itu med regelkrånglet.”
NYHET Publicerad:

Regelförbättringsarbetet får underbetyg

DEBATT Regelkrånglet fortsätter för svenska företag. Inga förbättringar har skett de senaste åren, enligt rapporten Regulatory Policy Outlook. 22 företrädare för näringslivet uppmanar regeringen att ta initiativ till möten för att vända den negativa trenden.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Handfasta råd till kommunpolitiker

FÖRETAGSKLIMAT Alla kommuner vill ha ett bra företagsklimat. Svårigheten är att veta vad man ska göra. Svenskt Näringsliv publicerar därför en serie guider riktade till kommunala politiker och chefer.
NYHET Publicerad:

"Det handlar om att använda vanligt bondförnuft"

GISLAVEDS FÖRETAGSRESA I två och ett halvt år har Gislaveds kommun arbetat aktivt för att stärka servicenivån i myndighetsutövningen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Företagen uppskattar den nya inställningen och grannkommunen Tranemo har inlett ett samarbete med Gislaved över länsgränsen.
NYHET Publicerad:

Så blev Nordmaling topp tio

FEM FRAMGÅNGSFAKTORER Från botten till toppen på drygt fyra år. Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande, redogör för faktorerna bakom Nordmalings förbättrade företagsklimat. 
NYHET Publicerad:

Kundfokus gav kortare bygglovstider i Eslöv

MYNDIGHETSUTÖVNING År 2014 tog det i genomsnitt fyra månader att få svar på sitt bygglov i Eslöv. Nu har handläggningstiden sjunkit till 5,7 veckor, även om företagsärenden i snitt tar längre tid, 6,9 veckor. "Även om vi tillämpar myndighetsutövning är företagen våra kunder som vi måste värna om", säger Lars Persson, näringslivschef i Eslövs kommun.
NYHET Publicerad:

”Brister i nya lagar slår mot näringslivet”

DEBATT Regeringen har under de senaste åren konsekvent producerat regler och låtit göra utredningar där det helt saknas konsekvensbeskrivningar. När även kritik från Lagrådet ibland helt ignoreras är rättssäkerheten på väg att urholkas, skriver chefsjurist Anders Thorstensson och ställföreträdande näringspolitisk chef Göran Grén.
NYHET Publicerad:

”Ifrågasättandet är obehagligt”

BYRÅKRATI 30 år som företagare gör ingen skillnad. Regelkrånglet tar kraft och energi. Anita Roll tycker fortfarande att ”det måste gå att göra enklare”. Ett av hennes råd i mötet med myndigheter är att inte känna sig i underläge.
NYHET Publicerad:

Så tydliga är kommunerna med sina mål om företagsklimatet

KARLÄGGNING Det ska vara enkelt för en företagare att se vilka mål kommunen satt upp för att förbättra företagsklimatet. Svenskt Näringslivs studentmedarbetare Emma Supponen har genomfört ett projekt där hon kartlagt hur tydliga kommunerna är med sina mål.
NYHET Publicerad:

Drag kring Kungsörs företagsklimat

NÄRINGSLIVSTRATEGI Kungsörs kommun har klättrat 89 steg på kommunrankingen de senaste två åren, med ett ordentligt kliv på 68 placeringar sedan i fjol. Det gör Kungsör till den sjunde bästa klättraren 2018. ”Vi har haft ett medvetet fokus”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.