”Reepaluutredningen innebär tvångsnedläggning av min förskola”

NYHET Publicerad

FÖRETAGSAMHETEN I elva år har Helena Dyrén drivit sin förskola och fått mycket uppskattning från både föräldrar och kommunen. Men nu går hennes och många andra friförskolor en osäker framtid till mötes. ”Blir Reepaluutredningen verklighet gör jag konkurs”, säger hon.

video spelare

Enligt Svenskt Näringslivs årliga rapport om företagsamheten har nyföretagandet rasat kraftigt bland välfärdsföretagen. Det gäller skolföretag likväl som vård- och omsorgsföretag. Fler väljer att avsluta sitt engagemang som företagare i välfärden. Orsaken går att finna i den osäkerhet som den så kallade välfärdsutredningen har skapat, ledd av Ilmar Reepalu.

– Om Reepaluutredningens förslag vinner laga kraft gör jag automatiskt konkurs. Det blir omöjligt att driva förskolor på min nivå. Det är viktigt att allmänheten får insikt om detta, säger Helena Dyrén, som äger och driver friförskolan Växthuset AB i Strängnäs.

Den vikande företagsamheten inom skol-, vård- och omsorgsföretag sammanfaller med startskottet av välfärdsutredningen våren 2015. Dess avsikt är att kraftigt begränsa möjligheterna för välfärdsföretag att göra vinst. Och det drabbar en bransch där framförallt många kvinnor har intagit ledarpositionen bland de företagsamma.

– Jag kände en enorm uppgivenhet då Reepalu presenterade startskottet för sin utredning. Men jag trodde aldrig att de skulle kunna dra den så långt som de nu har gjort. Det har lagt en våt filt över vår bransch och förlamat initiativkraften, säger Helena Dyrén.

Hon är en god representant för den typ av nyföretagsamhet som började blomstra i samband med valfrihetsreformen – en kvinna i välfärdssektorn som har hittat förbättringspotential inom sitt område och därför valt att starta eget företag.

– Jag fick möjlighet att starta min förskola för elva år sedan då den dåvarande förskolan skulle flytta ur dessa lokaler, säger Helena Dyrén.

På hennes förskola finns för närvarande 28 barn. Det är ett antal hon tycker är alldeles lagom med nuvarande lokaler och bemanning. Och hon trivs utmärkt med sitt arbete. Föräldrarna till barnen visar uppskattning och hon upplever inga hinder att utveckla sin skola hur hon vill.

– Det bästa med att bli egen företagare var att vi kunde utvecklas så som vi ansåg var bäst, utan att gå långa omvägar via den kommunala byråkratin. Här gör vi förändringar från ena dagen till den andra om vi tycker att det behövs, säger Helena Dyrén.

Hon är orolig för den okunskap som tycks finnas hos allmänheten om konsekvenserna av ett vinstbegränsningssystem och skyller mycket av detta på medierna.

– Det råder en enorm okunnighet hos allmänheten om effekterna av Reepaluutredningen. Jag misstänker att det är precis vad utredaren och regeringen är ute efter. Det handlar inte i första hand om att begränsa möjligheten för människor att stoppa pengar i egen ficka. Detta handlar helt enkelt om att tvinga välfärdsföretagen att lägga ner. För inget företag kan överleva om det inte får göra vinst, säger Helena Dyrén.

Enligt förslaget ska välfärdsföretagen endast tillåtas att göra en vinst på 7 procent av det operativa kapitalet. I Helena Dyréns fall, liksom för många andra välfärdsföretag i hennes storlek, är det operativa kapitalet negativt, eftersom hennes företag inte äger några stora tillgångar, som fastigheter, maskiner och dylikt.

– Det är ett regelrätt tvångsavslutande av mitt företag. Har man tänkt på konsekvenserna? Vart ska alla förskolebarn ta vägen? Kommunen kommer ju inte ha kapacitet att ta emot en bråkdel av dem när vi får lägga ner. Och vi står för 15 procent av alla förskolebarn i vår kommun, säger Helena Dyrén.

Men när den största rikstäckande medierna hjälper till med att sprida missuppfattningar om vinstbegreppet tycker hon att det är lätt att tappa hoppet.

– När ett av Sveriges mest välkända nyhetsankare står i Agenda och säger att företag ska få göra sju procent i vinst, då inser man att utredaren har varit framgångsrik med sina dimridåer, säger Helena Dyrén.

Hon är inte förvånad över den nya rapporten från Svenskt Näringsliv som visar att färre startar företag och alltfler avslutar företag inom välfärden.

– Det är upprörande men tyvärr inte förvånande. Vem vill starta företag i en bransch som regeringen har satt i strykklass? Vem vill riskera hela sin privatekonomi? Vilka banker kommer att ställa upp med lån? Vilka finansiärer vill satsa? Nej, det kommer bli snabb nedsläckning av privata aktörer inom välfärden – särskilt de mindre fristående företagen som ofta drivs av kvinnor.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Här trivs företagen bäst – och sämst

RANKING 2019 Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.
NYHET Publicerad:

Snabbfotade politiker lyfter Falkenberg i näringslivsranking

RANKING 2019 Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer. ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Sjudande näringsliv hos årets klättrare

RANKING 2019 Dalakommunen klättrar 158 placeringar, från plats 256 till 98 i årets undersökning. ”Det har aldrig varit roligare att vara företagare i Malung-Sälen”, säger Leif Nilsson.
NYHET Publicerad:

Prao omtyckt återvändare till skolan

PRAO Under tre veckor i oktober är det återigen dags för elever från Vara kommuns två högstadieskolor att prova på arbetslivet. Kommunen anses som ett gott exempel på en lyckosam process för att återinföra den lagstadgade praktiska arbetslivsorienteringen för elever.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Handfasta råd till kommunpolitiker

FÖRETAGSKLIMAT Alla kommuner vill ha ett bra företagsklimat. Svårigheten är att veta vad man ska göra. Svenskt Näringsliv publicerar därför en serie guider riktade till kommunala politiker och chefer.
NYHET Publicerad:

"Det handlar om att använda vanligt bondförnuft"

GISLAVEDS FÖRETAGSRESA I två och ett halvt år har Gislaveds kommun arbetat aktivt för att stärka servicenivån i myndighetsutövningen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Företagen uppskattar den nya inställningen och grannkommunen Tranemo har inlett ett samarbete med Gislaved över länsgränsen.