NYHET10 oktober 2019

Grundskolan orsak till yrkesgymnasiets misslyckande

Trots goda möjligheter till anställning är behovet av kompetens skriande i de flesta branscher. Nyckeln finns i en effektivisering av yrkesgymnasiet, men först måste man ta tag i grundskolan, enligt professor Inger Enkvist.

Sverige borde lägga energi på att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva och locka fler elever att söka, menar professor Inger Enkvist.

Sverige har länge stoltserat med att vara ett framstående land inom utbildning. Men under de senaste decennierna har kritiken mot de svenska yrkesgymnasierna ökat, trots goda möjligheter till anställning efter studierna blir ansökningarna till utbildningarna allt färre.

Inger Edkvist, professor emerita i spanska och författare till ett flertal böcker omutbildning, menar att en grundläggande orsak till varför yrkesgymnasiet misslyckas är att grundskolan inte förbereder eleverna nog.

– En synpunkt som jag inte ser särskilt ofta i den publika debatten är att vi måste förbättra grundskolan för att yrkesutbildningarna ska kunna effektiviseras. En bättre studiegång under grundskolan leder till att eleverna blir mer ordningsamma, de kommer i tid, sköter studierna och är förberedda. De lär sig en form av självdisciplin som är synnerligen viktig för arbetslivet, säger Inger Enkvist.

– Yrkeslinjerna brister i effektivitet för att en tillräckligt solid grund inte är lagd. Tid förloras och eleverna tenderar att ha en nonchalant inställning till mycket som är viktigt i arbetslivet, att implementera rutiner och att vara förberedd. Detta är inga konstigheter. En skärpning av grundskolan leder till en bättre plattform för de elever som sedan går vidare till yrkesutbildningar.

Inger Enkvist menar även att grundskolan brister i att korrekt utbilda eleverna med så kallade “mjuka kunskaper”. Effekten av detta blir ett minskat intresse hos eleverna att läsa yrkesprogram, då man ser de teoretiska momenten som hinder.

– Att bli bättre förberedda i grundskolan i matte, svenska och engelska skulle kunna innebära att eleverna slipper läsa ytterligare timmar i yrkesskolan och kan fokusera på de praktiska elementen, något som både gör utbildningarna mer effektiva och mer attraktiva för eleverna.

Dagens problem spåras tillbaka till 1971 när den moderna gymnasieskolan infördes, anser Inger Enkvist.

– När man införde gymnasieskolan 1971 uppstod ett problem, eftersom man valde att förlänga yrkesutbildningarna med fler allmänbildande ämnen. Vilket får negativa effekter när yrkesprofilen blir oklar och eleverna känner att de inte får lära sig vad de sökt. Istället borde man göra teoretiska allmänbildande ämnen till valfria komplement, så att elever som är i behov och har intresse kan söka det. Att försöka ge eleverna kunskap som de inte är intresserade av är inte framgångsrikt.

Men det är inte bara hos eleverna som intresset för yrkesgymnasiet svalnat. Kompetenskrisen inom lärarbranschen påverkar även yrkesutbildningarnas utveckling.

– Det är idag svårt att rekrytera lärare, särskilt från det industritekniska området. De har stor chans att få andra, högt betalda, arbeten inom branschen. Ett stort hinder att det krävs en pedagogisk utbildning på tre terminer för att kunna bli anställd. Detta krav har kritiserats av många lärare, även de som inte arbetar med yrkesutbildningar, för att utbildningen sällan är relevant och det är inte säkert att den gör en till en bättre lärare.

Hon menar att det för många framstår som inget annat än ett byråkratiskt hinder, och menar att det vore bättre om utbildningen kan skalas ner till en kortare kurs som inkluderar praktik. Dessutom menar hon att det inte borde ligga på skolverkets bord att avgöra vilka kvalifikationer som krävs för att lära ut inom de branschspecifika utbildningarna.

– Det är osannolikt att alla branscher skulle ha samma krav, istället vore det mycket lämpligare om de kunde specificera sina egna krav i förhållande till den arbetsuppgift de ska lära ut, påpekar Inger Enkvist.

Som exempel anger hon Geneve, som utvecklat ett annorlunda system för rekrytering och utbildning av yrkeslärare, som fokuserar mer på individens kompetensbehov.

– Istället för en obligatorisk utbildning så får läraren istället själv, i samråd med ett speciellt institut,diskutera sin egen erfarenhet och vad den skulle behöva kompletteras med inför lärararbetet. Det är smidigt, kostnadseffektivt och gör det mer attraktivt för personer som vill söka sig till läraryrket.

Något som håller på att hända inom lärarbranschen är att allt färre som ser lärarjobbet som ett livslångt åtagande, menar Inger Enkvist. Allt oftare väljer man att arbeta ett antal år innan man söker sig till läraryrket.

– Denna situation för både med sig gott och ont, bland annat så går dessa personer in i läraryrket med en annan form av yrkeserfarenhet som eleverna kan dra nytt av. Men de vill sällan lägga tre terminer på pedagogisk utbildning. Dessutom är lönefrågan särskilt viktig. För att lyckas rekrytera de bästa lärarna krävs att man kan erbjuda dem löner som åtminstone är jämförbara med vad industrin betalar.

Inger Enkvist pekar även på en större problematik, där ungdomar som har inlärningssvårigheter styrs till yrkesutbildningar.

– Elever med problem eller svårigheter leds ofta till yrkesutbildningar, trots att det kanske inte passar dem. Skolsituation kan därför bli väldigt tung när ansvaret läggs på läraren att hantera dessa elever. Det kan vara hållbart om det endast är en elev, som läraren kan lägga tid på att stötta, men är det flera elever med samma problematik så har du helt plötsligt inte längre en yrkesinlärningsgrupp – utan en specialundervisningsgrupp, vilket kräver en annan typ av lärare. Om vi tar tag i problemet redan i grundskolan kan vi förebygga denna situation. Det krävs ett bredare ansvar i samhället. En enskild yrkeslärare orkar inte och har inte heller auktoriteten att hantera detta.

I Kvartal kritiserar den amerikanska professorn Mark Weiner svensk universitetsutbildning. Han pekar på ett flertal faktorer, men något han är tydlig med är att Sverige förlorar på ett alltför restriktivt system, och en alltför hög byråkratisk begränsning av lärarledda initiativ. Inger Enkvist menar också att vi kan lära från andra länder när det kommer till att attrahera både lärare och elever till yrkesutbildningarna.

– Vad som också är tydligt i exempelvis Singapore är att de har förstått att det är så viktigt att lägga arbete på att locka eleverna. Här i Sverige tror vi att eleverna ändå kommer när vi egentligen borde lägga energi på att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva.

Mark Weiner argumenterar även för att Sverige förlorar på avgiftsfri utbildning, att man i USA får mer för pengarna, just för att man betalar. Inger Enkvist är tveksam till denna inställning.

– Det är en väldigt svår fråga. Sverige har en lång tradition av att utbildning ska vara gratis. Innan vi frångår detta, så bör vi få ställa krav på den utbildning vi har idag, och på eleverna. Så att man kan avskilja personer som missbrukar det faktum att det är gratis. Jag tror att i första hand bör vi titta på det, innan vi funderar på att införa avgifter.

Till sist lägger Inger Enkvist till att det inte är en omöjlig utmaning vi står inför. Hon menar att det finns pengar, och vi vet hur vi ska lösa problemen.

– Dessa problem är onödiga – det finns pengar och vi vet hur vi ska gå till väga. Vi måste helt enkelt ta ett hårdare grepp och satsa. Jag har svårt att förstå att yrkesgymnasierna får ta sådan liten plats i den offentliga debatten, när de är så viktiga för vår framtida kompetensförsörjning.

Text: Linn Ålund Thorgren

Framtidens arbetsmarknadUtbildning
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist