Grundskolan orsak till yrkesgymnasiets misslyckande

NYHET Publicerad

UTBILDNING Trots goda möjligheter till anställning är behovet av kompetens skriande i de flesta branscher. Nyckeln finns i en effektivisering av yrkesgymnasiet, men först måste man ta tag i grundskolan, enligt professor Inger Enkvist.

Utbildning Edkvist

Sverige borde lägga energi på att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva och locka fler elever att söka, menar professor Inger Enkvist.

Sverige har länge stoltserat med att vara ett framstående land inom utbildning. Men under de senaste decennierna har kritiken mot de svenska yrkesgymnasierna ökat, trots goda möjligheter till anställning efter studierna blir ansökningarna till utbildningarna allt färre.

Inger Edkvist, professor emerita i spanska och författare till ett flertal böcker omutbildning, menar att en grundläggande orsak till varför yrkesgymnasiet misslyckas är att grundskolan inte förbereder eleverna nog.

– En synpunkt som jag inte ser särskilt ofta i den publika debatten är att vi måste förbättra grundskolan för att yrkesutbildningarna ska kunna effektiviseras. En bättre studiegång under grundskolan leder till att eleverna blir mer ordningsamma, de kommer i tid, sköter studierna och är förberedda. De lär sig en form av självdisciplin som är synnerligen viktig för arbetslivet, säger Inger Enkvist.

– Yrkeslinjerna brister i effektivitet för att en tillräckligt solid grund inte är lagd. Tid förloras och eleverna tenderar att ha en nonchalant inställning till mycket som är viktigt i arbetslivet, att implementera rutiner och att vara förberedd. Detta är inga konstigheter. En skärpning av grundskolan leder till en bättre plattform för de elever som sedan går vidare till yrkesutbildningar.

Inger Enkvist menar även att grundskolan brister i att korrekt utbilda eleverna med så kallade “mjuka kunskaper”. Effekten av detta blir ett minskat intresse hos eleverna att läsa yrkesprogram, då man ser de teoretiska momenten som hinder.

– Att bli bättre förberedda i grundskolan i matte, svenska och engelska skulle kunna innebära att eleverna slipper läsa ytterligare timmar i yrkesskolan och kan fokusera på de praktiska elementen, något som både gör utbildningarna mer effektiva och mer attraktiva för eleverna.

Dagens problem spåras tillbaka till 1971 när den moderna gymnasieskolan infördes, anser Inger Enkvist.

– När man införde gymnasieskolan 1971 uppstod ett problem, eftersom man valde att förlänga yrkesutbildningarna med fler allmänbildande ämnen. Vilket får negativa effekter när yrkesprofilen blir oklar och eleverna känner att de inte får lära sig vad de sökt. Istället borde man göra teoretiska allmänbildande ämnen till valfria komplement, så att elever som är i behov och har intresse kan söka det. Att försöka ge eleverna kunskap som de inte är intresserade av är inte framgångsrikt.

Men det är inte bara hos eleverna som intresset för yrkesgymnasiet svalnat. Kompetenskrisen inom lärarbranschen påverkar även yrkesutbildningarnas utveckling.

– Det är idag svårt att rekrytera lärare, särskilt från det industritekniska området. De har stor chans att få andra, högt betalda, arbeten inom branschen. Ett stort hinder att det krävs en pedagogisk utbildning på tre terminer för att kunna bli anställd. Detta krav har kritiserats av många lärare, även de som inte arbetar med yrkesutbildningar, för att utbildningen sällan är relevant och det är inte säkert att den gör en till en bättre lärare.

Hon menar att det för många framstår som inget annat än ett byråkratiskt hinder, och menar att det vore bättre om utbildningen kan skalas ner till en kortare kurs som inkluderar praktik. Dessutom menar hon att det inte borde ligga på skolverkets bord att avgöra vilka kvalifikationer som krävs för att lära ut inom de branschspecifika utbildningarna.

– Det är osannolikt att alla branscher skulle ha samma krav, istället vore det mycket lämpligare om de kunde specificera sina egna krav i förhållande till den arbetsuppgift de ska lära ut, påpekar Inger Enkvist.

Som exempel anger hon Geneve, som utvecklat ett annorlunda system för rekrytering och utbildning av yrkeslärare, som fokuserar mer på individens kompetensbehov.

– Istället för en obligatorisk utbildning så får läraren istället själv, i samråd med ett speciellt institut,diskutera sin egen erfarenhet och vad den skulle behöva kompletteras med inför lärararbetet. Det är smidigt, kostnadseffektivt och gör det mer attraktivt för personer som vill söka sig till läraryrket.

Något som håller på att hända inom lärarbranschen är att allt färre som ser lärarjobbet som ett livslångt åtagande, menar Inger Enkvist. Allt oftare väljer man att arbeta ett antal år innan man söker sig till läraryrket.

– Denna situation för både med sig gott och ont, bland annat så går dessa personer in i läraryrket med en annan form av yrkeserfarenhet som eleverna kan dra nytt av. Men de vill sällan lägga tre terminer på pedagogisk utbildning. Dessutom är lönefrågan särskilt viktig. För att lyckas rekrytera de bästa lärarna krävs att man kan erbjuda dem löner som åtminstone är jämförbara med vad industrin betalar.

Inger Enkvist pekar även på en större problematik, där ungdomar som har inlärningssvårigheter styrs till yrkesutbildningar.

– Elever med problem eller svårigheter leds ofta till yrkesutbildningar, trots att det kanske inte passar dem. Skolsituation kan därför bli väldigt tung när ansvaret läggs på läraren att hantera dessa elever. Det kan vara hållbart om det endast är en elev, som läraren kan lägga tid på att stötta, men är det flera elever med samma problematik så har du helt plötsligt inte längre en yrkesinlärningsgrupp – utan en specialundervisningsgrupp, vilket kräver en annan typ av lärare. Om vi tar tag i problemet redan i grundskolan kan vi förebygga denna situation. Det krävs ett bredare ansvar i samhället. En enskild yrkeslärare orkar inte och har inte heller auktoriteten att hantera detta.

I Kvartal kritiserar den amerikanska professorn Mark Weiner svensk universitetsutbildning. Han pekar på ett flertal faktorer, men något han är tydlig med är att Sverige förlorar på ett alltför restriktivt system, och en alltför hög byråkratisk begränsning av lärarledda initiativ. Inger Enkvist menar också att vi kan lära från andra länder när det kommer till att attrahera både lärare och elever till yrkesutbildningarna.

– Vad som också är tydligt i exempelvis Singapore är att de har förstått att det är så viktigt att lägga arbete på att locka eleverna. Här i Sverige tror vi att eleverna ändå kommer när vi egentligen borde lägga energi på att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva.

Mark Weiner argumenterar även för att Sverige förlorar på avgiftsfri utbildning, att man i USA får mer för pengarna, just för att man betalar. Inger Enkvist är tveksam till denna inställning.

– Det är en väldigt svår fråga. Sverige har en lång tradition av att utbildning ska vara gratis. Innan vi frångår detta, så bör vi få ställa krav på den utbildning vi har idag, och på eleverna. Så att man kan avskilja personer som missbrukar det faktum att det är gratis. Jag tror att i första hand bör vi titta på det, innan vi funderar på att införa avgifter.

Till sist lägger Inger Enkvist till att det inte är en omöjlig utmaning vi står inför. Hon menar att det finns pengar, och vi vet hur vi ska lösa problemen.

– Dessa problem är onödiga – det finns pengar och vi vet hur vi ska gå till väga. Vi måste helt enkelt ta ett hårdare grepp och satsa. Jag har svårt att förstå att yrkesgymnasierna får ta sådan liten plats i den offentliga debatten, när de är så viktiga för vår framtida kompetensförsörjning. 

Text: Linn Ålund Thorgren

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Grundskolan orsak till yrkesgymnasiets misslyckande

UTBILDNING Trots goda möjligheter till anställning är behovet av kompetens skriande i de flesta branscher. Nyckeln finns i en effektivisering av yrkesgymnasiet, men först måste man ta tag i grundskolan, enligt professor Inger Enkvist.
NYHET Publicerad:

Så förändrar digitaliseringen svensk arbetsmarknad

ARBETSMARKNAD Digitaliseringens intåg på den svenska arbetsmarknaden är sedan länge här. Utvecklingen går snabbt och både företag och politiker måste vara proaktiva för att hänga med. Det gäller även arbetstagare som får ett allt större personligt ansvar, säger Mårten Blix på Institutet för näringslivsforskning.
NYHET Publicerad:

”Sverige kan bara konkurrera med kvalitet”

ARBETSMARKNAD En fortsatt framskjuten global position kräver satsningar på forskning och utbildning samt teknikutveckling. Det hävdar UD:s analyschef dr Hans-Christian Hagman. ”Det handlar om att maximera de nationella resurser vi har”, säger han.
NYHET Publicerad:

AI betyder arbetsnytta för många företag

ARBETSMARKNAD Ny teknik och global konkurrens utmanar arbetsmarknaden i allt snabbare takt. "I framtiden kommer människan att arbeta mer kognitivt för vi har intelligenta verktyg", säger Joakim Wernberg vid Entreprenörskapsforum.
NYHET Publicerad:

Klanstyre och höga trösklar – utmanar svensk arbetsmarknad

ARBETSMARKNAD Den svenska samhällsmodellen bygger på ett stort förtroende för myndigheter och övertygelsen om individens frihet. Så vilka utmaningar möter människor från länder där hederskultur råder, och tilltron till staten är låg, på den svenska arbetsmarknaden?
NYHET Publicerad:

Forskare efterlyser mer samarbete med företag

FORSKNING Gränsen mellan forskning och näringsliv måste suddas ut, särskilt när det gäller tillämpad forskning. Det säger Robin Teigland, professor på Chalmers. ”Varför sitter inte fler forskare ute hos företag? Varför tar inte företag fler studenter och doktorander innanför sina väggar?”
NYHET Publicerad:

Svårt för unga amerikaner att få jobb

GÄSTKRÖNIKA Den amerikanska arbetslösheten är visserligen rekordlåg men fortfarande saknar många unga vuxna jobb. En ny studie pekar på att de nu måste få bättre förutsättningar, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Nya krav i AI-världen

KOMPETENS Digitalisering och artificiell intelligens ger inte färre jobb utan nya typer av jobb som ställer högre krav på kognitiv förmåga. Det gör att fler måste bli bättre på att anpassa sig och lära nytt under arbetslivet, menar Joakim Wernberg på Entreprenörsforum.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

"I framtiden blir ingen serverad utbildningar"

UTBILDNING Den snabba digitala utvecklingen ökar kravet på ett lärande genom hela yrkeslivet. Men att åka iväg på flerdagarskurser fungerar inte. Lärandet måste ske i stunden – och det är de anställda själva som har ansvaret. Det diskuterades på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Sverige tappar experter på ai till USA och Kina

AI Att utvecklingen inom artificiell intelligens inte har tagit fart i Sverige beror på att det saknas fokus på konkreta tillämpningar hos de som faktiskt ska använda tekniken, enligt Christian Guttmann, AI-chef och forskare. Därför tappar Sverige AI-experter till Kina och USA där de får jobba i framkant.
NYHET Publicerad:

Arbetskraftsinvandring nyckel till kompetensbristen

UTBILDNING Svenska företag har ett stort behov av arbetskraftsinvandring för att säkra kompetensförsörjningen, och att den möjligheten kvarstår även framöver är avgörande för många företags fortsatta överlevnad. Det säger Amelie Berg, expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så sätter Kina press på konkurrenterna

GLOBAL KONKURRENS Kinas plan är att senast år 2049 vara globalt ledande militärt, ekonomiskt, vetenskapligt och kulturellt. Metodiskt och målinriktat jobbar Kina på för att komma ikapp USA och Europa inom ett efter ett av framtidens stora teknikområden – och ta täten, enligt journalisten och Kinakännaren Ola Wong.
NYHET Publicerad:

Varför är unga allt mer frånvarande från jobbet?

SJUKFRÅNVARO Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, speciellt bland unga. Forskare pekar på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.
NYHET Publicerad:

Nätverk och flexibilitet vinner på utmanad arbetsmarknad

SOMMARLÄSNING Artificiell intelligens, 3D-skrivare och blockkedjor skapar nya företag och nya arbetsformer. I framtiden består företag av löst sammansatta nätverk, som saknar fysiska kontor. Samtidigt har medarbetare flera jobb och de väljer var de vill arbeta.
NYHET Publicerad:

Sverige långt framme i AI-utvecklingen

ARBETSMARKNAD AI ändrar förutsättningarna. En ny arbetsmarknad, nya utbildningssystem följer i spåren. Det gäller att hänga med för att inte tappa konkurrenskraft, menar Calle Håkansson, analytiker på Utrikespolitiska institutet.
NYHET Publicerad:

Medlemsras när unga vänder facket ryggen

KOLLEKTIVAVTAL Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden sjunkit från 77 procent till 67 procent. Lyckas facken inte vända utvecklingen kan siffran vara nere i 63 procent om fem år. ”Vissa fackförbund borde vara väldigt oroliga”, säger German Bender på Arena Idé som står bakom rapporten.
NYHET Publicerad:

Europas storföretag enade för ett sunt företagsklimat

INDUSTRI Ledare för Europas industriella storföretag ger sin syn på framtiden i en ny rapport. Prioriterade frågor är ungas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, omskolningen av arbetskraften, övergången till en koldioxidneutral ekonomi och en långsiktig strategi för europeisk industri.
NYHET Publicerad:

”Omge dig av intelligenta människor så utvecklas du snabbare”

KOMPETENS Företaget Klarna växer så att det knakar, och det i en bransch som utvecklas i en mycket snabb takt. Det ställer höga krav på kompetensutveckling av medarbetarna, vilket Klarna har tagit fasta på. Medarbetarnas eget ansvar är en av nycklarna, enligt Klarnas David Morgenstern.
NYHET Publicerad:

Digitalisering inleder seminarieserie om framtidens arbetsmarknad

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN Den 11 juni är det dags för det första seminariet som arrangeras av Svenskt Näringslivs projekt Framtidens arbetsmarknad, FrAM. I fokus är digitaliseringen och den konkurrenskraft som finns i teknikutvecklingen.