Medlemsras när unga vänder facket ryggen

NYHET Publicerad

KOLLEKTIVAVTAL Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden sjunkit från 77 procent till 67 procent. Lyckas facken inte vända utvecklingen kan siffran vara nere i 63 procent om fem år. ”Vissa fackförbund borde vara väldigt oroliga”, säger German Bender på Arena Idé som står bakom rapporten.

German Bender

En del av problemet är att så många drar nytta av fackets förhandlingsframgångar fast de inte är med, enligt German Bender.

Foto: Hans Andersson
Johan Ingelskog

"Många unga är positiva till facket men de upplever inte att vi är så moderna som de förväntar sig", säger Johan Ingelskog på Kommunal.

Foto: Fredrik Sandberg / TT
Stefan Koskinen

"Ska vi behålla modellen måste vi släppa en del av det kollektivistiska", säger Stefan Koskinen på Almega Tjänsteföretagen.

Foto: Christine Olsson/TT

Det är en mängd faktorer som ligger bakom de snabbt sjunkande medlemstalen, enligt German Bender, doktorand vid Handelshögskolan och programchef för arbetsmarknad på tankesmedjan Arena Idé, som finansieras av förbund inom LO, Saco och TCO.

En del handlar om strukturella förändringar. Arbetsmarknaden blir mer tjänstebaserad, andelen små arbetsplatser växer och ungas intresse för att engagera sig i breda organisationer som fackförbund eller politiska partier har minskat.

– En annan förklaring tror vi är att de tidsbegränsade jobben blir kortare och får allt mer osäkra villkor. Det innebär att dessa personer blir svårare att nå, och att de tjänar mindre gör dessutom fackavgiften ännu mer betungande, säger German Bender.

Arbetarnas organisering har sjunkit mest. Från att 2006 ha legat på samma nivå som tjänstemännens, 77 procent, till dagens 59 procent. För tjänstemännen, Saco och TCO, är siffran idag 72 procent.

Enligt prognosen från Arena Idé skulle en organisationsgrad på 63 procent år 2023 betyda en nedgång till 52 procent bland arbetare och 67 procent bland tjänstemän, om trenden för de senaste två åren håller i sig.

En förklaring till att skillnaden ökar mellan grupperna är att tjänstemannafacken erbjuder sina medlemmar en inkomstförsäkring, vilket är mycket attraktivt för de många tjänstemän som tjänar över a-kassetaket, förklarar han. Men inkomstförsäkringen är en av få förmåner som kräver fackligt medlemskap. Löneökningar, arbetsvillkor och annat i kollektivavtalen gäller för alla.

– Det är en del av problemet, att så många drar nytta av fackets förhandlingsframgångar fast de inte är med.

Om prognoserna slår in beror till viss del på facken själva, konstaterar German Bender. Lyckas de rekrytera fler medlemmar i grupper där anslutningsgraden idag är låg kan trenden vända.

– Främst handlar det om unga och utrikesfödda som ofta finns i branscher som restaurang, detaljhandel och städ – grupper som växer på arbetsmarknaden framåt.

Även om siffrorna inte är bekymrande nu är de på väg åt fel håll och det är för sent att börja oroa sig för det om 15 år, betonar German Bender. I vissa sektorer är anslutningsgraden redan nere på nästan 30 procent.

– Vissa fackförbund borde vara väldigt oroliga och vidta åtgärder. Den som väntar för länge riskerar att hamna i en nedåtgående spiral som blir nästan omöjlig att bryta. Blir facken för svaga kan de inte leverera bra resultat till sina medlemmar, och anslutningsgraden sjunker ännu mer.

Förra året tappade fackförbundet Kommunal nästan 7500 medlemmar och medlemstalet är nu nere i 500 000. På årsstämman i slutet av maj slogs därför fast ett mål om att öka antalet till 600 000 på tio år. Med en normal omsättning innebär det att drygt 50 000 nya medlemmar måste värvas årligen.

– Vi kan inte skylla på någon annan, vilket har varit tufft för oss internt att erkänna. Men nu vänder vi ut och in på oss och driver ett massivt förändringsarbete, säger Johan Ingelskog, värvningschef på Kommunal.

Lägst är organisationsgraden hos de med en tidsbegränsad anställning och som inte har en relevant utbildning för sitt arbete. Kommunal försöker därför ändra fokus och bli mer relevanta för dem.

– Det handlar om att skapa möjligheter för dem att utbilda sig i arbetet, och att försöka konvertera osäkra anställningar till trygga och kunna löneförhandla för dem på ett annat sätt.

Enligt Arena Idés rapport är organisationsgraden bland anställda i åldern 16–24 år bara 35 procent, och Johan Ingelskog konstaterar att Kommunal behöver jobba hårt med att bli mer modernt.

– Många unga är positiva till facket men de upplever inte att vi är så moderna som de förväntar sig. Därför utvecklar vi nu verksamheten så att den blir mer digital. Det ska vara enkelt för medlemmarna att betala, byta fackförbund och få bra service.

Samtidigt visar rapporten från Arena Idé att förändringen är mest dramatisk bland utrikes födda arbetare. 2006 var siffran för både inrikes och utrikes födda arbetare 77 procent. I dag är 63 procent av de inrikes födda med i facket men bara 49 procent av de utrikesfödda. Kommunal ska därför lägga upp en plan för hur förbundet bättre ska förklara vad en svensk fackförening gör, förklarar Johan Ingelskog.

– Nyanlända har ofta en annan bild av facket. Där finns en stor potential med tanke på att offentlig sektor kommer att anställa många av dem de närmaste åren.

Även om facken söker felet för utvecklingen hos sig själva, är trenden inte unik för Sverige, enligt Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen. Samma sak händer i övriga Europa.

– Vi är mer individualistiska än vad i har varit och det handlar inte bara om viljan att gå med i facket. Det märks på flera håll i samhället, i fotbollsföreningen eller på bostadsrättsföreningens årsmöte.

För att kollektivavtalen ska bli mer attraktiva för unga behöver de moderniseras genom att öppna mer för individuella överenskommelser, påpekar han.

– När världen blir mindre kollektiv måste mer flyttas till relationen chef-medarbetare. För unga idag är det självklart att få diskutera sin lön med chefen.  Ska vi behålla modellen måste vi släppa en del av det kollektivistiska.

Täcker inte modellen arbetsmarknaden tillräckligt väl för att parterna ska kunna avtala saker på egen hand finns det en risk att lagstiftare i Sverige eller EU konstaterar att det måste regleras med lagar. Och det vill varken fack eller arbetsgivare.

– En sjunkande organisationsgrad gör självklart modellen svagare – det är en modell under press.

En fråga som Almega diskuterar med sina motparter är att modellen bygger på att det finns lokal facklig representation och att förhandlingar i första hand sker lokalt.

– Men finns det inga medarbetare som är beredda att ta på sig ett sådant uppdrag haltar modellen. Det är svårt att förhandla om det inte finns någon att förhandla med, säger Stefan Koskinen.

Läs rapporten från Arena Idé här

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Varför är unga allt mer frånvarande från jobbet?

SJUKFRÅNVARO Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och ökar särskilt bland unga. Vad detta beror på och hur det kan påverka ungas etablering på arbetsmarknaden är komplexa frågor. Nu pekar några forskare på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.
NYHET Publicerad:

Nätverk och flexibilitet vinner på utmanad arbetsmarknad

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN Ny teknik som ändrar sättet att arbeta och driva företag, framtidens kompetensutveckling, artificiell intelligens. Det diskuterades på en konferens hos Svenskt Näringsliv. Kinas krafttag för att bli världsledande inom forskning och teknikutveckling överraskade deltagarna mest.
NYHET Publicerad:

Sverige långt framme i AI-utvecklingen

ARBETSMARKNAD AI ändrar förutsättningarna. En ny arbetsmarknad, nya utbildningssystem följer i spåren. Det gäller att hänga med för att inte tappa konkurrenskraft, menar Calle Håkansson, analytiker på Utrikespolitiska institutet.
NYHET Publicerad:

Medlemsras när unga vänder facket ryggen

KOLLEKTIVAVTAL Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden sjunkit från 77 procent till 67 procent. Lyckas facken inte vända utvecklingen kan siffran vara nere i 63 procent om fem år. ”Vissa fackförbund borde vara väldigt oroliga”, säger German Bender på Arena Idé som står bakom rapporten.
NYHET Publicerad:

Europas storföretag enade för ett sunt företagsklimat

INDUSTRI Ledare för Europas industriella storföretag ger sin syn på framtiden i en ny rapport. Prioriterade frågor är ungas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, omskolningen av arbetskraften, övergången till en koldioxidneutral ekonomi och en långsiktig strategi för europeisk industri.
NYHET Publicerad:

”Omge dig av intelligenta människor så utvecklas du snabbare”

KOMPETENS Företaget Klarna växer så att det knakar, och det i en bransch som utvecklas i en mycket snabb takt. Det ställer höga krav på kompetensutveckling av medarbetarna, vilket Klarna har tagit fasta på. Medarbetarnas eget ansvar är en av nycklarna, enligt Klarnas David Morgenstern.
NYHET Publicerad:

Digitalisering inleder seminarieserie om framtidens arbetsmarknad

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN Den 11 juni är det dags för det första seminariet som arrangeras av Svenskt Näringslivs projekt Framtidens arbetsmarknad, FrAM. I fokus är digitaliseringen och den konkurrenskraft som finns i teknikutvecklingen.
NYHET Publicerad:

Varannan vakant it-tjänst finns i Stockholm

ARBETSKRAFT Kompetensbristen kostar Sverige 34 miljarder kronor varje år, enligt Stockholms handelskammare, och den slår olika hårt i olika branscher och regioner. Bland annat finns mer än hälften av alla it-vakanser i Stockholm, vilket hindrar företag från att växa.
NYHET Publicerad:

Sex trender som avgör framtidens arbetsmarknad

GÄSTKRÖNIKA Hur Europa ska stärka det mänskliga kapitalet och öka medborgarnas engagemang är några av de frågor som ligger till grund för att skapa framtidens arbetsmarknad. I en rapport från Mc Kinsey analyseras sex trender som behöver hanteras för att tillväxten ska komma alla till del, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Ha koll på att världskartan ritas om – och om igen

GÄSTKRÖNIKA Globaliseringen gör länder mer beroende av varandra, på gott och ont. För att göra sig redo för framtidens arbetsmarknad är det viktigt att lyfta blicken och förstå de stora dragen, bland annat de stora geopolitiska förändringar som sker i världen, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Fler entreprenörer kan rädda landsbygden

ARBETSMARKNAD Hur landsbygdens växande ekonomiska och sociala problem ska lösas är en fråga som allt oftare lyfts fram i den internationella debatten. Amerikanska studier visar att stöd till små och medelstora städer är ett effektivt sätt.
NYHET Publicerad:

Utbrett cyberspionage mot svenska företag

SÄKERHET Sverige är ett attraktivt land att bedriva cyberspionage mot och svenska företag är sårbara för den typen av attacker. Det är några av slutsatserna i en färsk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, om Kinas industriella cyberspionage.
NYHET Publicerad:

Brett perspektiv ger bättre effekt av AI

GÄSTKRÖNIKA Vilka effekter får artificiell intelligens, AI, på arbetsmarknaden framöver?  Det är en av dagens mest omdiskuterade frågor. I debatten hörs ofta påståendet om att det finns en risk att alla jobb försvinner, men det håller inte alla med om, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Framtidens arbetsmarknad under lupp i nytt projekt

FRAMTIDSSPANING Den svenska arbetsmarknaden är allt mer integrerad med omvärlden. Förändringar sker snabbt inom teknikutveckling, global konkurrens, nya affärsmodeller och rörlighet i världen. I projektet FrAM, Framtidens arbetsmarknad, gör Svenskt Näringsliv företagen redo för framtiden.
NYHET Publicerad:

Sverige har hamnat på efterkälken inom AI

TEKNIKUTVECKLING Kina och USA har satsat betydligt mer på AI än Sverige och övriga Europa. Kommer Sverige inte ikapp snart riskerar vi att bli beroende av andra länders AI-lösningar med helt andra etiska värderingar. Det säger Christian Guttmann, AI-chef på Tieto och forskare, till nyhetstjänsten fPlus.
NYHET Publicerad:

USA:s låginkomsttagare allt längre från jobben

ARBETSMARKNAD Den amerikanska arbetsmarknaden blir allt mer tudelad. Samtidigt som delar av USA växer och frodas kommer allt fler låginkomsttagare längre bort från jobben. Många tar sig aldrig ens in på arbetsmarknaden igen. ”I USA är de system som vi har i Sverige jämförelsevis underutvecklade”, säger USA-kännaren Janerik Larsson.