Medlemsras när unga vänder facket ryggen

NYHET Publicerad

KOLLEKTIVAVTAL Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden sjunkit från 77 procent till 67 procent. Lyckas facken inte vända utvecklingen kan siffran vara nere i 63 procent om fem år. ”Vissa fackförbund borde vara väldigt oroliga”, säger German Bender på Arena Idé som står bakom rapporten.

German Bender

En del av problemet är att så många drar nytta av fackets förhandlingsframgångar fast de inte är med, enligt German Bender.

Foto: Hans Andersson
Johan Ingelskog

"Många unga är positiva till facket men de upplever inte att vi är så moderna som de förväntar sig", säger Johan Ingelskog på Kommunal.

Foto: Fredrik Sandberg / TT
Stefan Koskinen

"Ska vi behålla modellen måste vi släppa en del av det kollektivistiska", säger Stefan Koskinen på Almega Tjänsteföretagen.

Foto: Christine Olsson/TT

Det är en mängd faktorer som ligger bakom de snabbt sjunkande medlemstalen, enligt German Bender, doktorand vid Handelshögskolan och programchef för arbetsmarknad på tankesmedjan Arena Idé, som finansieras av förbund inom LO, Saco och TCO.

En del handlar om strukturella förändringar. Arbetsmarknaden blir mer tjänstebaserad, andelen små arbetsplatser växer och ungas intresse för att engagera sig i breda organisationer som fackförbund eller politiska partier har minskat.

– En annan förklaring tror vi är att de tidsbegränsade jobben blir kortare och får allt mer osäkra villkor. Det innebär att dessa personer blir svårare att nå, och att de tjänar mindre gör dessutom fackavgiften ännu mer betungande, säger German Bender.

Arbetarnas organisering har sjunkit mest. Från att 2006 ha legat på samma nivå som tjänstemännens, 77 procent, till dagens 59 procent. För tjänstemännen, Saco och TCO, är siffran idag 72 procent.

Enligt prognosen från Arena Idé skulle en organisationsgrad på 63 procent år 2023 betyda en nedgång till 52 procent bland arbetare och 67 procent bland tjänstemän, om trenden för de senaste två åren håller i sig.

En förklaring till att skillnaden ökar mellan grupperna är att tjänstemannafacken erbjuder sina medlemmar en inkomstförsäkring, vilket är mycket attraktivt för de många tjänstemän som tjänar över a-kassetaket, förklarar han. Men inkomstförsäkringen är en av få förmåner som kräver fackligt medlemskap. Löneökningar, arbetsvillkor och annat i kollektivavtalen gäller för alla.

– Det är en del av problemet, att så många drar nytta av fackets förhandlingsframgångar fast de inte är med.

Om prognoserna slår in beror till viss del på facken själva, konstaterar German Bender. Lyckas de rekrytera fler medlemmar i grupper där anslutningsgraden idag är låg kan trenden vända.

– Främst handlar det om unga och utrikesfödda som ofta finns i branscher som restaurang, detaljhandel och städ – grupper som växer på arbetsmarknaden framåt.

Även om siffrorna inte är bekymrande nu är de på väg åt fel håll och det är för sent att börja oroa sig för det om 15 år, betonar German Bender. I vissa sektorer är anslutningsgraden redan nere på nästan 30 procent.

– Vissa fackförbund borde vara väldigt oroliga och vidta åtgärder. Den som väntar för länge riskerar att hamna i en nedåtgående spiral som blir nästan omöjlig att bryta. Blir facken för svaga kan de inte leverera bra resultat till sina medlemmar, och anslutningsgraden sjunker ännu mer.

Förra året tappade fackförbundet Kommunal nästan 7500 medlemmar och medlemstalet är nu nere i 500 000. På årsstämman i slutet av maj slogs därför fast ett mål om att öka antalet till 600 000 på tio år. Med en normal omsättning innebär det att drygt 50 000 nya medlemmar måste värvas årligen.

– Vi kan inte skylla på någon annan, vilket har varit tufft för oss internt att erkänna. Men nu vänder vi ut och in på oss och driver ett massivt förändringsarbete, säger Johan Ingelskog, värvningschef på Kommunal.

Lägst är organisationsgraden hos de med en tidsbegränsad anställning och som inte har en relevant utbildning för sitt arbete. Kommunal försöker därför ändra fokus och bli mer relevanta för dem.

– Det handlar om att skapa möjligheter för dem att utbilda sig i arbetet, och att försöka konvertera osäkra anställningar till trygga och kunna löneförhandla för dem på ett annat sätt.

Enligt Arena Idés rapport är organisationsgraden bland anställda i åldern 16–24 år bara 35 procent, och Johan Ingelskog konstaterar att Kommunal behöver jobba hårt med att bli mer modernt.

– Många unga är positiva till facket men de upplever inte att vi är så moderna som de förväntar sig. Därför utvecklar vi nu verksamheten så att den blir mer digital. Det ska vara enkelt för medlemmarna att betala, byta fackförbund och få bra service.

Samtidigt visar rapporten från Arena Idé att förändringen är mest dramatisk bland utrikes födda arbetare. 2006 var siffran för både inrikes och utrikes födda arbetare 77 procent. I dag är 63 procent av de inrikes födda med i facket men bara 49 procent av de utrikesfödda. Kommunal ska därför lägga upp en plan för hur förbundet bättre ska förklara vad en svensk fackförening gör, förklarar Johan Ingelskog.

– Nyanlända har ofta en annan bild av facket. Där finns en stor potential med tanke på att offentlig sektor kommer att anställa många av dem de närmaste åren.

Även om facken söker felet för utvecklingen hos sig själva, är trenden inte unik för Sverige, enligt Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen. Samma sak händer i övriga Europa.

– Vi är mer individualistiska än vad i har varit och det handlar inte bara om viljan att gå med i facket. Det märks på flera håll i samhället, i fotbollsföreningen eller på bostadsrättsföreningens årsmöte.

För att kollektivavtalen ska bli mer attraktiva för unga behöver de moderniseras genom att öppna mer för individuella överenskommelser, påpekar han.

– När världen blir mindre kollektiv måste mer flyttas till relationen chef-medarbetare. För unga idag är det självklart att få diskutera sin lön med chefen.  Ska vi behålla modellen måste vi släppa en del av det kollektivistiska.

Täcker inte modellen arbetsmarknaden tillräckligt väl för att parterna ska kunna avtala saker på egen hand finns det en risk att lagstiftare i Sverige eller EU konstaterar att det måste regleras med lagar. Och det vill varken fack eller arbetsgivare.

– En sjunkande organisationsgrad gör självklart modellen svagare – det är en modell under press.

En fråga som Almega diskuterar med sina motparter är att modellen bygger på att det finns lokal facklig representation och att förhandlingar i första hand sker lokalt.

– Men finns det inga medarbetare som är beredda att ta på sig ett sådant uppdrag haltar modellen. Det är svårt att förhandla om det inte finns någon att förhandla med, säger Stefan Koskinen.

Läs rapporten från Arena Idé här

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så blir företagen fortsatt attraktiva

INTERNATIONELLA AFFÄRER Handel, investeringar och innovation genomgår dramatiska förändringar världen över. Svenska företag bör ta tag i taktpinnen för att inte tappa konkurrenskraft. ”Det går så fort och staten vet inte vad den ska göra. På nationell nivå är det offentliga dåligt koordinerat”, säger konsulten Mikael Román.
NYHET Publicerad:

Så är arbetsplatsen som passar alla

ARBETSMILJÖ Nyanländ eller funktionsnedsättning spelar ingen roll. Här är projektet som skapar arbetsplatser med bra villkor för alla, samtidigt som företagen är framgångsrika.
NYHET Publicerad:

Är vi redo för framtidens arbetsmarknad?

FREDAGSKRÖNIKA Trots att vi vet hur trenderna ser ut återstår frågan, hur ska vi egentligen rusta oss för framtiden? I dagens fredagskrönika skriver Christina Riksén om hur vi förbereder oss för framtidens arbetsmarknad.
NYHET Publicerad:

UD: Ha koll på Kina för att förstå framtidens arbetsmarknad

ARBETSMARKNAD Blicka utanför landets gränser för att förstå hur framtidens arbetsmarknad utvecklas. Kina är ett av de länder som vi bör hålla extra koll på, hävdar Hans-Christian Hagman, analyschef på Utrikesdepartementet.
NYHET Publicerad:

Grundskolan orsak till yrkesgymnasiets misslyckande

UTBILDNING Trots goda möjligheter till anställning är behovet av kompetens skriande i de flesta branscher. Nyckeln finns i en effektivisering av yrkesgymnasiet, men först måste man ta tag i grundskolan, enligt professor Inger Enkvist.
NYHET Publicerad:

Så förändrar digitaliseringen svensk arbetsmarknad

ARBETSMARKNAD Digitaliseringens intåg på den svenska arbetsmarknaden är sedan länge här. Utvecklingen går snabbt och både företag och politiker måste vara proaktiva för att hänga med. Det gäller även arbetstagare som får ett allt större personligt ansvar, säger Mårten Blix på Institutet för näringslivsforskning.
NYHET Publicerad:

”Sverige kan bara konkurrera med kvalitet”

ARBETSMARKNAD En fortsatt framskjuten global position kräver satsningar på forskning och utbildning samt teknikutveckling. Det hävdar UD:s analyschef dr Hans-Christian Hagman. ”Det handlar om att maximera de nationella resurser vi har”, säger han.
NYHET Publicerad:

AI betyder arbetsnytta för många företag

ARBETSMARKNAD Ny teknik och global konkurrens utmanar arbetsmarknaden i allt snabbare takt. "I framtiden kommer människan att arbeta mer kognitivt för vi har intelligenta verktyg", säger Joakim Wernberg vid Entreprenörskapsforum.
NYHET Publicerad:

Klanstyre och höga trösklar – utmanar svensk arbetsmarknad

ARBETSMARKNAD Den svenska samhällsmodellen bygger på ett stort förtroende för myndigheter och övertygelsen om individens frihet. Så vilka utmaningar möter människor från länder där hederskultur råder, och tilltron till staten är låg, på den svenska arbetsmarknaden?
NYHET Publicerad:

Forskare efterlyser mer samarbete med företag

FORSKNING Gränsen mellan forskning och näringsliv måste suddas ut, särskilt när det gäller tillämpad forskning. Det säger Robin Teigland, professor på Chalmers. ”Varför sitter inte fler forskare ute hos företag? Varför tar inte företag fler studenter och doktorander innanför sina väggar?”
NYHET Publicerad:

Svårt för unga amerikaner att få jobb

GÄSTKRÖNIKA Den amerikanska arbetslösheten är visserligen rekordlåg men fortfarande saknar många unga vuxna jobb. En ny studie pekar på att de nu måste få bättre förutsättningar, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Nya krav i AI-världen

KOMPETENS Digitalisering och artificiell intelligens ger inte färre jobb utan nya typer av jobb som ställer högre krav på kognitiv förmåga. Det gör att fler måste bli bättre på att anpassa sig och lära nytt under arbetslivet, menar Joakim Wernberg på Entreprenörsforum.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

"I framtiden blir ingen serverad utbildningar"

UTBILDNING Den snabba digitala utvecklingen ökar kravet på ett lärande genom hela yrkeslivet. Men att åka iväg på flerdagarskurser fungerar inte. Lärandet måste ske i stunden – och det är de anställda själva som har ansvaret. Det diskuterades på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Sverige tappar experter på ai till USA och Kina

AI Att utvecklingen inom artificiell intelligens inte har tagit fart i Sverige beror på att det saknas fokus på konkreta tillämpningar hos de som faktiskt ska använda tekniken, enligt Christian Guttmann, AI-chef och forskare. Därför tappar Sverige AI-experter till Kina och USA där de får jobba i framkant.
NYHET Publicerad:

Arbetskraftsinvandring nyckel till kompetensbristen

UTBILDNING Svenska företag har ett stort behov av arbetskraftsinvandring för att säkra kompetensförsörjningen, och att den möjligheten kvarstår även framöver är avgörande för många företags fortsatta överlevnad. Det säger Amelie Berg, expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så sätter Kina press på konkurrenterna

GLOBAL KONKURRENS Kinas plan är att senast år 2049 vara globalt ledande militärt, ekonomiskt, vetenskapligt och kulturellt. Metodiskt och målinriktat jobbar Kina på för att komma ikapp USA och Europa inom ett efter ett av framtidens stora teknikområden – och ta täten, enligt journalisten och Kinakännaren Ola Wong.
NYHET Publicerad:

Varför är unga allt mer frånvarande från jobbet?

SJUKFRÅNVARO Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, speciellt bland unga. Forskare pekar på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.
NYHET Publicerad:

Nätverk och flexibilitet vinner på utmanad arbetsmarknad

SOMMARLÄSNING Artificiell intelligens, 3D-skrivare och blockkedjor skapar nya företag och nya arbetsformer. I framtiden består företag av löst sammansatta nätverk, som saknar fysiska kontor. Samtidigt har medarbetare flera jobb och de väljer var de vill arbeta.
NYHET Publicerad:

Sverige långt framme i AI-utvecklingen

ARBETSMARKNAD AI ändrar förutsättningarna. En ny arbetsmarknad, nya utbildningssystem följer i spåren. Det gäller att hänga med för att inte tappa konkurrenskraft, menar Calle Håkansson, analytiker på Utrikespolitiska institutet.