Sverige har hamnat på efterkälken inom AI

För fPlus berättar Christian Guttman om Kinas storskaliga satsningar. Landet har till och med infört att AI ska läras ut i skolorna och även barnböcker handlar om AI. Att Sverige inte kommit längre beror på att staten inte har satsat medvetet på AI, konstaterar han.

– Om man tittar på hur mycket pengar som har gått till AI under de senaste 30 åren så är det praktiskt taget inga medel alls.

Han menar att svenska politiker har ett stort ansvar för att skapa ramverk och en bas för näringslivet, så att företag kan bygga konkurrenskraftiga produkter och tjänster.

– Ibland blir hjälpen från politiken bakvänd. Vinnova får mycket pengar liksom startup-företag, men problemen ligger inte bara hos en startup utan hos dem som inte kan köpa dess tjänster.

I Kina ges pengar till dem som köper tjänsterna, i vården blir det sjukhusen. Svenska sjukhus skulle behöva få öronmärkta resurser med krav om att implementera AI, betonar han.

– Om Kry och andra digitala vårdföretag skulle kunna sälja sina tjänster till sjukhusen så skulle sjukhusen inte behöva utveckla strukturen själva.

Förutom öronmärkta resurser har Kina stor tillgång till data, vilket är grunden för AI. Med en direkt tillgång till 1,4 miljarder medborgares mobil- och databeteende finns stora förutsättningar att stärka det kinesiska näringslivet.

Men det går inte att göra i Europa eller i USA som tar de etiska aspekterna kring hur data och AI-system används på stort allvar, förklarar Christian Guttmann och varnar för att västerländska bolag kan bli beroende av kinesiska AI-lösningar.

– Om vi inte håller fart och växlar upp blir konsekvensen att produkter och tjänster kommer att komma från andra länder. I de produkterna finns det även en etisk värdering som kan skilja sig från vad vi vill ha.

Läs hela artikeln här