UD: Ha koll på Kina för att förstå framtidens arbetsmarknad

– Den kinesiska staten har en teknisk utvecklingsplan för 2025, men även för 2035 och 2045. De har insett att de inte kommer att kunna fortsätta konkurrera med billig arbetskraft så länge till, för det finns det gott om i hela övriga Asien och i Afrika, säger Hans-Christian Hagman, analyschef på Utrikesdepartementet.

– De har även förstått att de måste undvika att fastna i medelinkomstfällan genom att satsa på kvalitet genom nationell teknisk mobilisering, fortsätter han.

Som tidigare chef för kansliet för strategisk analys på utrikesdepartementet har han under många år följt den strategiska utvecklingen på många plan och platser runtom i världen.

Hagman anser att Sverige kan lära av Kinas långsiktiga planerande. Trots att vi är ett litet land, måste vi också satsa på kvalitet, understryker han och efterlyser en nationell samling, där akademiker, företag och staten arbetar mer hand i hand än vad som är fallet idag.

– Det skulle inte skada med en nationell vision för var vi som land och region vill vara om tjugo år.

Hans-Christian Hagman poängterar att näringslivet behöver ta ledningen, inte minst för att företagen är närmast tekniken och förstår den globala efterfrågan och var marknaderna finns.

Han menar dock att det är få företag och ägare som tänker långsiktigt och över generationer. Företagen måste fråga sig själva vad de är riktigt bra på i jämförelse med företag i våra grannländer för att på så vis hitta vad de kan och ska konkurrera med, och sedan måste de slå sina kloka huvuden ihop. Företag med andra företag, och företag med stat och akademiska institutioner.

– Vi borde bilda fler Centres of Excellence kring de frågor som vi har en komparativ fördel i inom forskning och utveckling, såsom life sciences, där Sverige har goda förutsättningar. Vi måste våga nischa oss och tillåta arbetsfördelning bland likasinnade, förslagsvis bland länderna i norra Europa. Går det bra för Norge och Tyskland så kommer det också att gå bra för Sverige. 50 procent av vår handel sker med våra omedelbara grannar och två tredjedelar sker med Europa.

Ökad komplexitet kräver nya lösningar

Hans-Christian Hagman är bekymrad över den ökande komplexiteten i Europa och världen, där en rad ekonomiska, politiska och ideologiska intressen innebär att många olika parter måste beaktas. Det finns givetvis en demokratisk legitimitet i att lyssna in alla parter, betonar han, men samtidigt måste vi vara medvetna om att man förlorar spjutspetsen och förmågan till kortsiktiga uppoffringar för långsiktig vinning.

– Att ha universitet över hela Sverige, att de flesta gymnasieskolor har många olika program, att det inte satsas på elitskolor, det är faktorer som gör att världen omkring oss springer ifrån oss på flera områden. Framför allt är det dock en fråga om storlek. Hela Sverige är som halva Mumbai, Shanghai eller Karachi, vår BNP är lika stor som Pennsylvania eller halva Apples marknadsvärde. Vi är helt enkelt väldigt, väldigt små. Därför kommer det att vara mycket mer utmanande för oss att leva i en värld där vårt inflytande är betydligt mindre än vad det en gång var. Vi måste börja tänka om och vara krassa realister. Samtidigt kan det finnas en fördel med att vara liten, men det förutsätter att man är anpassningsbar, modern, flexibel och har lätt att samarbeta med grannarna.

Sverige vill vara med och synas och höras överallt, säger han, och när Sverige var på väg upp i relativa termer fanns det utrymme för det. Men i takt med att andra länder också satsar på innovation, är kreativa och välutbildade måste Sverige allt mer anpassa oss till att vi är små, menar Hans-Christian Hagman. Incitamenten för att tänka om är begränsade så länge arbetslösheten är låg, Sverige ligger tvåa i Global Innovation Index, nia i Global Competitive Index och är ett av världens lyckligaste länder.

– Vi ska vara stolta över detta, men vi bör också vara klarsynta. Vi i väst har inte längre monopol på institutioner, investeringar, innovation, spelregler, normer och globala standarder. Sannolikheten är stor att det blir tuffare framöver, särskilt om vi känner oss rätt nöjda och mätta. Det är i goda tider, när varumärket är som starkast, man ska mobilisera för morgondagen.

– Det är i denna situation när det finns finansiellt utrymme som vi bör göra investeringar för framtiden. Samtidigt är det så klart svårt som politiker och intresseorganisationer att göra uppoffringar för satsningar som ger resultat först om tio år eller längre. Precis som Sveriges satsningar på klimat, miljö, demokrati och jämställdhet handlar det om långsiktiga investeringar. Samma behov finns för teknologisk spjutspetskompetens, forskning och innovationsmiljöer, understryker han.

Ökat kinesiskt inflytande på den globala marknaden

– En nyligen utgiven norskfinansierad rapport om grön omställning, A New World: The Geopolitics of the Energy Transformation, konstaterar att Kina kommer att vara den stora vinnaren vad gäller energiomställning, bland annat eftersom de har gjort så stora investeringar i solcells- och batteriindustrin. Faktum är att Kina har fler investeringar i förnyelsebar teknik än EU och USA tillsammans. Utan Kina klarar vi inte klimatutmaningen, konstaterar Hans-Christian Hagman.

Han utvecklar:

– Det här är bara ett exempel på där Kina ligger i framkant och hur de sätter spelreglerna för mycket av världens handel. Andra exempel är artificiell intelligens, syntetisk biologi, e-commerce, kommunikationsteknologi och kvantteknik, där Kina inom flera områden ligger i framkant. Jag tror helt enkelt att vi kommer behöva Kina mer för att hantera globala utmaningar inom både automatiserings-, hälso- och miljöområdena. Det innebär inte att vi kan acceptera deras värderingar, och det är ett stort problem att Kina är ett auktoritärt kontrollsamhälle med många interna sårbarheter och utmaningar. Enligt Säkerhetspolisen och Försvarsmakten bedriver Kina aktiv underrättelseinhämtning i Sverige.

Frågan som uppstår är dock hur hög standard Sverige bör ha för vårt samvete med Kina, säger Hans-Christian Hagman. Med tanke på att bara 4,5 procent av världens befolkning lever i fulla demokratier måste det finnas en diskussion om var Sverige drar gränsen för samarbete. Å ena sidan är Kina en viktig marknad. Kinesiska Geely äger Volvo Personvagnar, en av Sveriges största arbetsgivare. Å andra sidan konkurrerar Sverige med Kina inom bland annat telekombranschen. Industrispionage, oberoende varifrån det kommer, är ett hot, likaså påverkansoperationer. Det är också viktigt att Sverige inom EU, och helst tillsammans med andra stora länder såsom Japan, driver och sätter standarder för CSR, miljö- och säkerhetsstandarder, transparens och gemensamma spelregler. Det är indirekt ett sätt att skapa goda och förutsägbara villkor för industrin, samtidigt som det är bra för världen med tydlighet kring friheter och universella rättigheter.

Pragmatism, kvalitet och en ständig utblick i världen är enligt Hans-Christian Hagman vad som krävs för att Sverige och den svenska arbetsmarknaden ska klara sig i en allt mer komplex värld.

– Förutsättningarna är goda, men kraftsamling avseende forskning och utveckling, arbetsfördelning bland likasinnade och ökat samarbete inom Norden, och en nära dialog mellan näringslivet, akademin och staten, skulle öka förutsättningarna för att vi ligger lika gynnsamt till om tio-tjugo år, säger han.

Text Karin Carlesten