Integration för tillväxt - en samhällsekonomisk beräkning av två reformer för snabbare etablering av invandrade akademiker

RAPPORT Publicerad
Integration_for_tillvaxt_webb.pdf

Sveriges oförmåga att integrera invandrare är en stor svaghet. Andelen förvärvsarbetande bland flyktingar och deras anhöriga är betydligt lägre än i andra grupper. Efter elva år i Sverige förvärvsarbetade knappt 50 procent av kvinnorna och drygt 60 procent av männen i denna grupp.

Tiden till etablering är beroende av utbildningsnivå och tidigare erfarenheter. Personer med en högre utbildning har lättare att etablera sig än de med lägre utbildning. Enligt statistik från SCB tar det i genomsnitt fem år från folkbokföring för en person som kommer som flykting med en eftergymnasial utbildning att etablera sig. Till det ska läggas till tiden före folkbokföring. De som invandrade 2015 har en genomsnittlig väntetid på 15 månader för att få uppehållstillstånd. Kommunplacering i de fall det är aktuellt kan i värsta fall dröja upp till ett år.

Ledtiderna är ohållbara. Om kompetensen inte tillgängliggörs på arbetsmarknaden kan företagen inte tillvarata den. Situationen gör att svenska företag går miste om kompetens. Det drabbar dessutom den enskilde, vars humankapital urholkas och etablering försvåras i takt med tiden borta från arbetsmarknaden.

I den här rapporten presenterar vi och redogör för de samhällsekonomiska effekterna av två reformer för att snabba på etableringsprocessen för nyanlända med eftergymnasial utbildning: 1. Införande av en extern, central validering av kompetens.

2. Utvidgad användning av provtjänstgöring som alternativ till kompletterande utbildning.

De föreslagna reformerna är behäftade med relativt låga risknivåer. De troliga kostnaderna för att genomföra reformerna är låga medan det potentiella samhällsekonomiska värdet är mycket stor genom ökad produktivitet samt ökade skatteintäkter och minskade fördelningspolitiska transfereringar.

Författare