Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

”Under den förra högkonjunkturen steg löneökningstakten inom näringslivet gradvis och uppgick till som mest drygt 4 procent i årstakt. Under den nuvarande konjunkturuppgången låg löneökningstakten kvar under 2,5 procent fram till 2018”, skriver Konjunkturinstitutet i ett pressmeddelande.

Sverige är inte ensamt om att ha dämpade löneökningar, men Konjunkturinstitutet menar att det finns andra förklaringar i Sverige än i andra länder. Det handlar om att ålderssammansättningen har förändrats och att vi nu har fler utrikes födda i landet. Men det handlar också om förväntningar på dämpade löneökningar i andra länder, att parterna tidigare år har överskattat inflationen och att institutet menar att det finns ett dolt utbud av arbetskraft.

Men Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, tycker att förklaringarna är enklare än så och ser inte siffrorna som anmärkningsvärda.

– Det är en logisk utveckling. Vi har under många år haft en låg produktivitetsutveckling och en låg tillväxt per capita i Sverige, säger han.

Han menar att när lönebildningen tar sin utgångspunkt i den internationella konkurrenskraften och inte i inflationsmål så blir det logiskt att löneökningarna dämpas.

Men det är inte den enda orsaken.

– Vi har haft höga reallöneökningar de senaste 20 åren, säger han.

Sedan slutet av 1990-talet har de svenska reallönerna ökat med runt 60 procent, inte minst tack vare att lönerna numera sätts utifrån det så kallade märket, där industrins löneförhandlingar banar vägen för alla andra branscher.

– Industriavtalet och den internationella konkurrenssituationen leder till det här, vilket det också bör göra, säger Peter Jeppsson.