Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

Konjunkturinstitutet publicerar en ny prognos för svensk och internationell ekonomi. Det är deras första prognos sedan regeringen la fram sin höstbudget. Regeringens budget för 2018 innebär att finanspolitiken blir betydligt mer expansiv nästa år med ofinansierade åtgärder om cirka 40 miljarder kronor. Detta är mer än vad flertalet bedömare trodde i våras och mer än vad som Konjunkturinstitutet anser vara lämpligt i den rådande högkonjunkturen. Den expansiva budgeten innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande faller till 0,6 procent som andel av BNP 2018.

Regeringens underfinansierade budget för 2018 ligger inte i linje med överskottsmålet. Därför bedömer Konjunkturinstitutet att det kommer att krävas en åtstramande finanspolitik redan 2019 för att överskottsmålet ska kunna nås.

I och med att budgeten är så pass expansiv kommer tillväxten i både BNP och sysselsättning drivas på under 2018. Däremot kan endast en mindre del av åtgärderna som uppgår till 40 miljarder kronor anses ha varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Avsaknaden av sådana strukturåtgärder gör att Konjunkturinstitutet bedömer att den relativt låga arbetslösheten de närmaste åren inte blir bestående. Arbetslösheten stiger istället mot närmare sju procent på sikt. Om den så kallade jämviktsarbetslösheten ska sjunka behövs istället åtgärder som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt.

Konjunkturinstitutet bedömer utsikterna för industrin som relativt ljusa, delvis till följd av en förbättrad Europakonjunktur. Detta gör att investeringarna ökar och exporten blir en stark tillväxtmotor den närmaste tiden. Samtidigt anser Konjunkturinstitutet att uppgången kommer hållas tillbaka av den tilltagande bristen på arbetskraft med rätt kompetens. Sammantaget gör den uppreviderade synen på konjunkturläget jämfört med prognosen innan sommaren att BNP-tillväxten 2017-2018 blir 0,3 respektive 0,4 procentenheter högre än i tidigare bedömning.