Starkare konjunktur men det geopolitiska läget oroar
De orosmoln som funnits i den globala ekonomin har de senaste dagarna blivit mer påtagliga. Konflikten i Mellanöstern påverkar finansiella marknader och kan få återverkningar i den reala ekonomin.
De orosmoln som funnits i den globala ekonomin har de senaste dagarna blivit mer påtagliga. Konflikten i Mellanöstern påverkar finansiella marknader och kan få återverkningar i den reala ekonomin.
– Vi följer utvecklingen i Iran och regionen noggrant. Det är i dagsläget oklart hur energipriser kommer att påverkas och hur stora effekterna blir på global och svensk ekonomi. De ekonomiska prognoserna kan mycket väl komma att revideras ned om det blir en långvarig konflikt med fler länder inblandade, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Konjunkturen i Sverige har tydligt vänt uppåt. Stämningsläget bland företagen har förbättrats och Svenskt Näringslivs Näringslivsindikator är nästan uppe på normala nivåer för första gången sedan 2022. Företagens förväntningar på framtiden för investeringar, försäljning och antalet anställda ligger samtliga över normalnivån. Tillsammans med mer positiva hushåll gör detta att BNP förväntas växa med 3,1 procent 2026 och 2,6 procent 2027.
– Efter flera år av utdragen lågkonjunktur finns nu viss optimism hos både företag och hushåll. Inflationen har kommit ned liksom räntorna. Detta bäddar för en normal fas av konjunkturåterhämtning, säger Daunfeldt.
Avgörande för konjunkturutvecklingen är att hushållen vågar använda de ökade realinkomsterna till konsumtion och att företagen vågar investera. Hushållens syn på den egna ekonomin är fortsatt under normalnivå och den geopolitiska oron i Mellanöstern kan få spridningseffekter som förlänger återhämtningen.
– Återhämtningen är känslig. Gång på gång har företagens och hushållens förutsättningar påverkats negativt av olika omvärldshändelser de senaste åren. Den ökade geopolitiska oron tillsammans med stigande oljepriser är förstås något som skulle kunna påverka hushållens konsumtionsbeteende. Riskerna är på nedåtsidan, säger Daunfeldt.
Arbetsmarknaden förväntas bara påverkas i liten utsträckning av konjunkturåterhämtningen. Arbetslösheten förväntas falla från 8,8 procent 2025 till 7,7 procent 2027 (årsgenomsnitt). Arbetsmarknadens problem är i huvudsak strukturella och trots den höga arbetslösheten förblir kompetensförsörjningen en av företagens största utmaningar när de vill växa.
– Problemen på arbetsmarknaden är framför allt strukturella och kan inte lösas enbart av en konjunkturåterhämtning. Svensk ekonomi har även andra strukturella problem som gör att tillväxten under lång tid varit svag. Det behövs därför omfattade strukturreformer som ökar tillväxten på längre sikt. Det är viktigt att en efterlängtad konjunkturuppgång inte skymmer den sikten, avslutar Daunfeldt.
