Svensk konkurrenskraft måste stärkas

NYHET Publicerad

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.

Svenska sedlar
Foto: Christine Olsson/Scanpix

Sätt ökat fokus på strukturreformer som stärker svensk konkurrenskraft, uppmanar debattörerna.

Sveriges välstånd och välfärd bygger på långsiktigt konkurrenskraftiga företag. Det är näringslivets produktion och produktivitet som är välståndets moder. Företagens förutsättningar förändras snabbt till följd av globalisering, digitalisering och tjänstefiering. De senaste åren har tillväxten i Sverige överträffat förväntningarna.

Visst ser dagsläget bra ut, men skrapar man på ytan framträder en hotande bild inför framtiden. Det visar vår studie ”Konkurrens- och utvecklingskraft – Sverige i en ny omvärld”. Ett antal traditionella svenska styrkefaktorer försvagas. De ökade problemen med kriminalitet oroar. De svenska skolresultaten försämras trendmässigt. Ökningen av BNP döljer att tillväxten i BNP per capita dämpats under de senaste åren. Nu är den lägre än det historiska genomsnittet. Och som lax på löken tappar Sverige marknadsdelar på världsmarknaden. Utvecklingen är svagare än för Europa i genomsnitt.

Ett annat problem är att kostnadsläget i Sverige är högre jämfört med övriga Västeuropa, och än mer jämfört med de nya aggressiva konkurrenterna i främst Asien. Det kanske största kostnadsproblemet är att de svenska arbetsgivaravgifterna är så höga. Tittar man specifikt på näringslivets tjänstesektor är nackdelarna i Sverige ännu större jämfört med omvärlden. Detta innebär problem för svensk konkurrenskraft i takt med att tjänstesektorns globalisering.

Att i stort sett alla delar av ekonomin är konkurrensutsatta innebär också att tanken att man kan ha högre kostnadsläge i ”skyddade” inhemska sektorer blir felaktig. Dessa problem har delvis dolts av en högkonjunktur driven av en extremt expansiv penningpolitik, en mycket svag krona och en snabb befolkningsökning till följd av flyktinginvandring. Den nödvändiga debatten om konkurrens- och utvecklingskraft har uteblivit.

Långsiktigt är en hög och stigande produktivitet avgörande. Politiken måste i högre grad lägga fokus på att skapa goda, transparenta och förutsägbara ramvillkor i en utbudspolitik riktad mot ökad kompetens, företagande och ökad flexibilitet på arbetsmarknaden.

Det är avgörande att de politiska beslutsfattarna håller koll på hur våra politiskt beslutade ramvillkor förhåller sig till omvärlden. Lika viktigt som att genomföra reformer i rätt riktning är att definiera vad politiken och regelverken inte bör göra.

Svenska beslutsfattare bör undvika:

  • Hårdare nationella krav än EU:s eller andra internationella regelverk.
  • Att försöka lösa gränsöverskridande problem med nationell politik
  • Detaljregleringar istället för generella spelregler.
  • Att minska möjligheterna för privata företag att verka på offentligt finansierade marknader.
  • Olika tolkningar av samma regelverk mellan olika myndigheter och nämnder på nationell eller lokal nivå.     

Utmaningarna är stora men möjligheterna är samtidigt enorma. Utvecklingen öppnar en marknad med sju miljarder konsumenter för svenska företag. Uppmaningen till vår kommande regering och nyvalda riksdag är kristallklar: Sätt ökat fokus på strukturreformer som stärker svensk konkurrenskraft.

Artikeln var publicerad i Dagens Samhälle 2018-10-08

Jessica Alenius, vice VD Bil Sweden

Björn Arnek, avdelningschef Branschekonomi Visita

Johan Davidson, chefsekonom Svensk Handel

Carl Eckerdal, chefekonom IKEM och Livsmedelsföretagen

Lena Hagman, ekonom Teknikföretagen, tidigare chefekonom Almega

Fredrik Isaksson, chefekonom Sveriges Byggindustrier

Lars Jagrén, senior Advisor samhällsekonomi, Svenskt Näringsliv

Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen

Tomas Lööv, ekonom/sakkunnig Näringslivets Regelnämnd

Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen

Mathias Ternell, handelspolitisk direktör Jernkontoret

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dramatiskt sämre läge för företagen

CORONAKRISEN "Vi ser dramatiska effekter här och nu och lika dramatiskt fallande förväntningar hos företagen". Det säger chefekonom Bettina Kashefi om utvecklingen för företagen under coronakrisen utifrån siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel för det andra kvartalet 2020.
NYHET Publicerad:

Mer krävs för att undvika massarbetslöshet

KONJUNKTUR Coronakrisen slår hårt mot näringslivet med ett dramatiskt fall i efterfrågan och stora problem med utrikeshandeln. Svenskt Näringslivs nya konjunkturrapport visar på vikten av effektiva krisåtgärder.
NYHET Publicerad:

Oron för coronviruset ökar – understryker behov av handling

DEBATT Den negativa påverkan av coronaviruset ökar i näringslivet. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort bland medlemsföretagen. "Vi är redo att presentera fler konstruktiva förslag för att lindra krisens skadeverkningar", skriver vd Jan-Olof Jacke i en debattartikel i DI, och framhåller vikten av att regeringen handlar snabbt.
NYHET Publicerad:

Långsam ökning av ojämlikheten

KOMMENTAR Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka de kommande 15 åren. Den bedömningen gör Långtidsutredningen. ”Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för utvecklingen av inkomstskillnaderna. Därför är det viktigt med en ekonomisk politik som stimulerar jobbskapande”, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.