Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

NYHET Publicerad

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.

Krantz Olsson.j

"De privata investeringarna i yrkesutbildningarna måste tillåtas öka. Några av de bästa yrkesgymnasierna vi har i Sverige är friskolor", skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.

Det är utmärkt att många engagerar sig i frågor som rör gymnasieskolans yrkesprogram. De gymnasiala yrkesprogrammen har en nyckelroll när det gäller att lösa kompetenskrisen på svensk arbetsmarknad. Vi välkomnar därför att Lärarnas riksförbund (LR) ger sig in i debatten. På några punkter behöver emellertid bilden fördjupas och utvecklas.

Staten kommer framöver att behöva ta ett större ansvar inte minst för den gymnasiala yrkesutbildningen. Nuvarande modell där det alltför ofta enbart är enskilda kommuner som fattar beslut om planering och dimensionering fungerar inte.

För närvarande jobbar en utredning under ledning av Lars Stjernkvist med att ta fram förslag till en ny struktur på området. Vi ser fram emot vad den utredningen ska komma fram till.

Vi är övertygade om att vi kommer att behöva någon form av regional modell för dimensionering och planering. Arbetsmarknadsregionerna är helt enkelt större än enskilda kommuner.

Lärarna har en avgörande betydelse för elevernas skolgång. Det gäller också eleverna på yrkesprogrammen.

Skickliga yrkeslärare med gedigen yrkeskunskap är en förutsättning för att eleverna ska bli väl förberedda för sitt yrkesliv. Vi måste bredda rekryteringen av yrkeslärare och skapa nya och bättre karriärvägar för yrkeslärarna.

Förändringarna i näringslivet går snabbt; förväntningarna på medarbetarnas kompetens förändras. En nära koppling till branscher och företag är därför central för en god yrkesutbildning i takt med tiden.

Branscher och företag måste få ett större inflytande över utformningen av yrkesutbildningarna. Koncept som college och collegeliknande modeller behöver uppmuntras. Försöksverksamheten med branschskolor och yrkesprov behöver växlas upp.

LR konstaterar att många rekryteringsförsök misslyckas. 70 procent av företagen upplever svårigheter med att rekrytera, och kompetens motsvarande gymnasial yrkesutbildning är den mest efterfrågade. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt, enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.

Alltför många platser gapar tomma på de gymnasiala yrkesutbildningarna i dag, och alltför många yrkeselever fullföljer inte sin utbildning. Gymnasievalet är viktigt. Men det är inte livsavgörande.

Studie- och yrkesvägledningen har en särskild roll. Framför allt handlar det om att huvudmännens styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning behöver förbättras. Det har varit för mycket fokus på den enskilde studie- och yrkesvägledaren.

Studie- och yrkesvägledningen behöver totalt sett ha tydliga mål och följas upp bättre. Det behövs fler unga förebilder. Det svenska yrkeslandslaget är utmärkta sådana. Det behövs också fler yrkestävlingar på lokal och regional nivå.

De privata investeringarna i yrkesutbildningarna måste också tillåtas öka. Några av de bästa yrkesgymnasierna vi har i Sverige är friskolor.

Scania, SKF, Perstorp, Volvo, Peab och flera andra gör stora insatser och fler företag behöver ges förutsättningar att göra det. Men alla företag har inte den kapaciteten, så företagens involvering behöver se olika ut.

Förutsättningarna skiljer sig över landet och branscherna ser olika ut. Det måste också återspegla sig i gymnasieutbildningarna. På denna punkt skulle vi vilja se ett tydligare ställningstagande från LR om betydelsen av fristående aktörer i det svenska skolväsendet.

Fler måste klara av sina gymnasiestudier och ta examen. För dem som saknar gymnasial utbildning väntar en tuff arbetsmarknad. Arbetslösheten i den gruppen (20–64 år) ligger i dag över 18 procent. Sysselsättningsgraden är blygsamma 59 procent, att jämföra med drygt 83 procent bland gymnasialt utbildade.

Över tid har arbetslösheten för gruppen ökat och sysselsättningsgraden sjunkit, även under de senaste årens högkonjunktur.

Kompetenskrisen på svensk arbetsmarknad är på allvar. Och den får allvarliga följdverkningar. När företag inte kan rekrytera hindras expansion och utveckling. Det slår ytterst mot jobb och välfärd i Sverige.

Fler borde engagera sig i denna viktiga debatt. Nu är det dags att vi vänder trenden.

Artikeln publicerad på altinget.se 2019-11-05

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.