Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

NYHET Publicerad

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.

Elev räcker upp handen i klassrummet.
Foto: Monkey Business Images

Svenskt Näringsliv har gett Gabriel Heller-Sahlgren, forskare vid London School of Economics, i uppdrag att analysera Skolinspektionens stora nationella undersökning ”Skolenkäten” där man frågar lärare och elever i både kommunala och friskolor i grundskolan om hur de bedömer sina skolor.

Analysen ställer frågor om positiva omdömen uppnås på bekostnad av akademiska resultat eller om positiva omdömen och kunskapsresultat samvarierar.

Gabriel Heller Sahlgren, menar att debatten om skolan framförallt fokuserar på akademiska utfall men att det även går att mäta många av de mjuka utfall som påstås vara omätbara. Det handlar bland annat om studiero, nöjdhet och hur eleverna mår.

– Men det som är intressant och vad jag kom fram till i rapporterna var att det finns ingenting som tyder på att elever eller lärare är mer missnöjda med friskolor. Tvärtom ser vi bättre mjuka utfall och mer positiva attityder bland lärare i friskolorna.

Han menar även att ingenting tyder på att vinstdrivande friskolor skulle vara sämre i dessa avseenden samt att lärarna är mer nöjda med det pedagogiska ledarskapet i fristående skolor.

Svenskt Näringsliv har även låtit Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl undersöka sambandet mellan friskolors lönsamhet och den utbildningskvalitet som uppnås. Henrik Jordahl, docent vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning menar att lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand.

– Vi kan se att aktiebolag som driver grundskolor har måttlig lönsamhet samt att elevsammansättning är oberoende av lönsamhet, säger han.

Han menar att slutsatsen från rapporten är att det saknas belägg för antaganden i Välfärdsutredningen och för vanliga argument som framförs i den politiska debatten.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv, menar att näringslivets kompetensförsörjning är en av de absolut viktigaste frågorna för Svenskt Näringsliv.

– För att våra medlemsföretag ska kunna växa på den internationellt konkurrenssatta marknaden måste kompetensförsörjningen fungera. Vi kan även se att det finns en direkt relation mellan ett väl fungerande utbildningssystem och länders tillväxt. Och det finns även tydliga indikationer på att konkurrens inom skolväsendet ökar kvaliteten, säger han.

Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, anser inte att det är förvånande.

– Lärare är mer nöjda när det finns ett tydligt ledarskap. Det gäller både friskolor och kommunala skolor. Men eftersom styrningen kan vara mer tydlig på friskolor som styrs av huvudmän och inte politiker kan det vara så att de lärare som jobbar på friskolor är mer nöjda.

Han menar vidare att det stämmer att lönsamhet och kvalitet är beroende av varandra men han understryker att det gäller både privata och offentliga aktörer.

– Det säger ju sig självt nästan: Har man dålig koll på ekonomin så är risken stor att man även har dålig kvalitet i skolan, säger han.

Han menar även att det finns en stor problematik i att dagens politiska debatt polariserar och skapar motsättningar mellan friskolor och kommunala skolor.

– Vi som är i verkligheten ser att det inte finns någon sådan polarisering. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.