Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

NYHET Publicerad

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.

Elev räcker upp handen i klassrummet.
Foto: Monkey Business Images

Svenskt Näringsliv har gett Gabriel Heller-Sahlgren, forskare vid London School of Economics, i uppdrag att analysera Skolinspektionens stora nationella undersökning ”Skolenkäten” där man frågar lärare och elever i både kommunala och friskolor i grundskolan om hur de bedömer sina skolor.

Analysen ställer frågor om positiva omdömen uppnås på bekostnad av akademiska resultat eller om positiva omdömen och kunskapsresultat samvarierar.

Gabriel Heller Sahlgren, menar att debatten om skolan framförallt fokuserar på akademiska utfall men att det även går att mäta många av de mjuka utfall som påstås vara omätbara. Det handlar bland annat om studiero, nöjdhet och hur eleverna mår.

– Men det som är intressant och vad jag kom fram till i rapporterna var att det finns ingenting som tyder på att elever eller lärare är mer missnöjda med friskolor. Tvärtom ser vi bättre mjuka utfall och mer positiva attityder bland lärare i friskolorna.

Han menar även att ingenting tyder på att vinstdrivande friskolor skulle vara sämre i dessa avseenden samt att lärarna är mer nöjda med det pedagogiska ledarskapet i fristående skolor.

Svenskt Näringsliv har även låtit Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl undersöka sambandet mellan friskolors lönsamhet och den utbildningskvalitet som uppnås. Henrik Jordahl, docent vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning menar att lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand.

– Vi kan se att aktiebolag som driver grundskolor har måttlig lönsamhet samt att elevsammansättning är oberoende av lönsamhet, säger han.

Han menar att slutsatsen från rapporten är att det saknas belägg för antaganden i Välfärdsutredningen och för vanliga argument som framförs i den politiska debatten.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv, menar att näringslivets kompetensförsörjning är en av de absolut viktigaste frågorna för Svenskt Näringsliv.

– För att våra medlemsföretag ska kunna växa på den internationellt konkurrenssatta marknaden måste kompetensförsörjningen fungera. Vi kan även se att det finns en direkt relation mellan ett väl fungerande utbildningssystem och länders tillväxt. Och det finns även tydliga indikationer på att konkurrens inom skolväsendet ökar kvaliteten, säger han.

Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, anser inte att det är förvånande.

– Lärare är mer nöjda när det finns ett tydligt ledarskap. Det gäller både friskolor och kommunala skolor. Men eftersom styrningen kan vara mer tydlig på friskolor som styrs av huvudmän och inte politiker kan det vara så att de lärare som jobbar på friskolor är mer nöjda.

Han menar vidare att det stämmer att lönsamhet och kvalitet är beroende av varandra men han understryker att det gäller både privata och offentliga aktörer.

– Det säger ju sig självt nästan: Har man dålig koll på ekonomin så är risken stor att man även har dålig kvalitet i skolan, säger han.

Han menar även att det finns en stor problematik i att dagens politiska debatt polariserar och skapar motsättningar mellan friskolor och kommunala skolor.

– Vi som är i verkligheten ser att det inte finns någon sådan polarisering. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.