Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

Svenskt Näringsliv har gett Gabriel Heller-Sahlgren, forskare vid London School of Economics, i uppdrag att analysera Skolinspektionens stora nationella undersökning ”Skolenkäten” där man frågar lärare och elever i både kommunala och friskolor i grundskolan om hur de bedömer sina skolor.

Analysen ställer frågor om positiva omdömen uppnås på bekostnad av akademiska resultat eller om positiva omdömen och kunskapsresultat samvarierar.

Gabriel Heller Sahlgren, menar att debatten om skolan framförallt fokuserar på akademiska utfall men att det även går att mäta många av de mjuka utfall som påstås vara omätbara. Det handlar bland annat om studiero, nöjdhet och hur eleverna mår.

– Men det som är intressant och vad jag kom fram till i rapporterna var att det finns ingenting som tyder på att elever eller lärare är mer missnöjda med friskolor. Tvärtom ser vi bättre mjuka utfall och mer positiva attityder bland lärare i friskolorna.

Han menar även att ingenting tyder på att vinstdrivande friskolor skulle vara sämre i dessa avseenden samt att lärarna är mer nöjda med det pedagogiska ledarskapet i fristående skolor.

Svenskt Näringsliv har även låtit Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl undersöka sambandet mellan friskolors lönsamhet och den utbildningskvalitet som uppnås. Henrik Jordahl, docent vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning menar att lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand.

– Vi kan se att aktiebolag som driver grundskolor har måttlig lönsamhet samt att elevsammansättning är oberoende av lönsamhet, säger han.

Han menar att slutsatsen från rapporten är att det saknas belägg för antaganden i Välfärdsutredningen och för vanliga argument som framförs i den politiska debatten.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv, menar att näringslivets kompetensförsörjning är en av de absolut viktigaste frågorna för Svenskt Näringsliv.

– För att våra medlemsföretag ska kunna växa på den internationellt konkurrenssatta marknaden måste kompetensförsörjningen fungera. Vi kan även se att det finns en direkt relation mellan ett väl fungerande utbildningssystem och länders tillväxt. Och det finns även tydliga indikationer på att konkurrens inom skolväsendet ökar kvaliteten, säger han.

Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, anser inte att det är förvånande.

– Lärare är mer nöjda när det finns ett tydligt ledarskap. Det gäller både friskolor och kommunala skolor. Men eftersom styrningen kan vara mer tydlig på friskolor som styrs av huvudmän och inte politiker kan det vara så att de lärare som jobbar på friskolor är mer nöjda.

Han menar vidare att det stämmer att lönsamhet och kvalitet är beroende av varandra men han understryker att det gäller både privata och offentliga aktörer.

– Det säger ju sig självt nästan: Har man dålig koll på ekonomin så är risken stor att man även har dålig kvalitet i skolan, säger han.

Han menar även att det finns en stor problematik i att dagens politiska debatt polariserar och skapar motsättningar mellan friskolor och kommunala skolor.

– Vi som är i verkligheten ser att det inte finns någon sådan polarisering.