"Högskolor och universitet behöver ökad linjestyrning"

NYHET Publicerad

LEDARSKAP Sveriges universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem. På grund av systemets vaghet finns hela tiden risken att fatta felaktiga beslut om nya chefer och spetsforskare. Därför måste vi titta på de övergripande beslutsstrukturerna på våra högre lärosäten, skriver Näringslivets Forskningsberedning på DN Debatt.

Denna problematik ligger till grund för Näringslivets forskningsberednings nya rapport, den tredje i ordningen, som redan i sin titel markerar behovet av ett generellt vetenskapligt ansvar på ett generellt forskningsproblem: ”Forskningspolitikens glömda fråga: Sveriges akademiska ledarskap”. Här finns lärdomar att dra som alla högre lärosäten nu har en skyldighet att med öppna ögon förhålla sig till.

Även om slutsatserna är kontroversiella är de nödvändiga, menar beredningen.

1 Studenternas och de universitetsanställdas reella beslutandemakt över rektorstillsättningarna måste strypas.

2 Transparensen vid chefstillsättningar måste minska.

3 Möjligheterna att avsätta svaga rektorer måste öka.

Lika svårt som det är att locka de bästa akademiska ledarna till rektorsposten, lika svårt verkar det vara att sedan göra sig av med dem som av olika anledningar inte levererar resultat. Efter första rektorsperioden – normalt tre år – bör styrelsen genomföra en grundlig utvärdering av rektorns arbete och lyfta bort densamme om utfallet inte är till styrelsens belåtenhet. På så sätt tillförs ytterligare förändringskraft i systemet; en struktur skapas där starka ledare belönas.

Det behövs alltså en förändrad och förbättrad styrning av svenska högskolor och universitet. Vi talar om ökad linjestyrning. Där ingår också en rakare och snabbare beslutsordning för tillsättning av internationellt gångbara forskare.

Nu är det upp till hela det högre utbildningssystemet att ta ansvar för att processerna förbättras med förstärkt satsning på excellens vid tillsättningarna – inte tvärtom, vilket vissa oroande signaler från det politiska ritbordet inför forskningspropositionen nu tyder på.

Näringslivets forskningsberedning består av:

Håkan Mogren, ordförande, tidigare vd Astra

Jan-Olof Jacke, vd AstraZeneca Sverige

Karin Markides, tidigare rektor Chalmers tekniska högskola

Lena Olving, vd Mycronic

Maria Strømme, professor i nanoteknologi och vice preses IVA

Johan Söderström, vd ABB Sverige

Näringslivets forskningsberedning finansieras av Svenskt Näringsliv, men beredningen har arbetat fristående och ledamöterna står själva för rapporten och dess innehåll.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Svenska utbildningssystemet brottas med problem

KOMMENTAR En internationell jämförelse av länders utbildningssystem visar att Sverige tappar mark, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ju mer samverkan desto nöjdare studenter

HÖGRE UTBILDNING Handelshögskolan i Stockholm har de nöjdaste studenterna och det största fokuset på deras studenters anställningsbarhet enligt Universums undersökning FöretagsBarometern 2017.
NYHET Publicerad:

Styrningen av högskolan måste reformeras

HÖGSKOLAN Den statliga styrningen av universitet och högskolor måste minska och bli effektivare. Det skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i webbtidningen Altinget.se. Han vill se stabila spelregler och starkare mandat för akademiska ledare för att rusta Sverige mot den globala konkurrensen.
NYHET Publicerad:

Näringslivet vill se bättre rustade studenter

ALMEDALEN Dagens högkonjunktur kombinerat med hög arbetslöshet riskerar att lamslå arbetsmarknaden. I grunden handlar det om problem med kompetensförsörjning och att få ungdomar motiverade till att gå ut i näringslivet. ”Att eleverna inte förbereds tillräckligt väl för ett framtida arbetsliv slår hårt mot de svenska jobben och vårt välstånd”, säger utbildningsexperten Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Mycket vunnet på att anställa internationella studenter

KOMPETENS Många arbetsgivare har idag problem att hitta kvalificerad arbetskraft i Jönköping. För Jönköping International Business School kommer lösningen att bli ännu tightare samarbete mellan studenterna och näringslivet. "Vi som skola måste se vårt ansvar”, säger Vaida Staberg, Alumni relations koordinator på JIBS.
NYHET Publicerad:

Nytt program sätter fokus på biologiskt entreprenörskap

HÖGSKOLAN En utbildning som binder samman biologi och entreprenörskap startar vid Örebro universitet till hösten. Målet är att ge förutsättningar för att arbeta från idé till produkt.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

DEBATT En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men i Sverige finns inte relevant information att basera valen på. Att detta tillåts är direkt oansvarigt. Det skriver Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.
NYHET Publicerad:

Mer praktik rustar nya ingenjörer för jobbet

HÖGSKOLAN Nu ska ingenjörer från Högskolan Väst komma in ännu snabbare i jobbet som nyutexaminerade. Som nybliven medlem i nätverket CDIO som säkras att utbildningarna har tillräckligt mycket praktik och att näringslivet är med i diskussioner om upplägget.
NYHET Publicerad:

Högskolan i Gävle plantskola för Stora Enso

SAMVERKAN Tre skolår blir fyra. I gengäld ger samverkan med, och praktiken hos, Stora Enso att ingenjörsstudenterna lär känna företaget och företaget studenterna. "För oss är möjligheten att lära känna studenterna på nära håll under studietiden absolut viktigt för vår framtid", säger Lars Ericson, chef för strategisk planering på Stora Enso.
NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår att den negativa utvecklingen håller i sig. Grundproblemet är stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökat tryck på starkt akademiskt ledarskap

KONKURRENSKRAFT Svenska universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem, menar Näringslivets forskningsberedning i sin senaste rapport. ”Lärosätenas styrelser behöver ta större ansvar för verksamheten och sätta tydliga mål", anser beredningen med ordförande Håkan Mogren.
NYHET Publicerad:

"Högskolor och universitet behöver ökad linjestyrning"

LEDARSKAP Sveriges universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem. På grund av systemets vaghet finns hela tiden risken att fatta felaktiga beslut om nya chefer och spetsforskare. Därför måste vi titta på de övergripande beslutsstrukturerna på våra högre lärosäten, skriver Näringslivets Forskningsberedning på DN Debatt.