"Högskolor och universitet behöver ökad linjestyrning"

NYHET Publicerad

LEDARSKAP Sveriges universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem. På grund av systemets vaghet finns hela tiden risken att fatta felaktiga beslut om nya chefer och spetsforskare. Därför måste vi titta på de övergripande beslutsstrukturerna på våra högre lärosäten, skriver Näringslivets Forskningsberedning på DN Debatt.

Denna problematik ligger till grund för Näringslivets forskningsberednings nya rapport, den tredje i ordningen, som redan i sin titel markerar behovet av ett generellt vetenskapligt ansvar på ett generellt forskningsproblem: ”Forskningspolitikens glömda fråga: Sveriges akademiska ledarskap”. Här finns lärdomar att dra som alla högre lärosäten nu har en skyldighet att med öppna ögon förhålla sig till.

Även om slutsatserna är kontroversiella är de nödvändiga, menar beredningen.

1 Studenternas och de universitetsanställdas reella beslutandemakt över rektorstillsättningarna måste strypas.

2 Transparensen vid chefstillsättningar måste minska.

3 Möjligheterna att avsätta svaga rektorer måste öka.

Lika svårt som det är att locka de bästa akademiska ledarna till rektorsposten, lika svårt verkar det vara att sedan göra sig av med dem som av olika anledningar inte levererar resultat. Efter första rektorsperioden – normalt tre år – bör styrelsen genomföra en grundlig utvärdering av rektorns arbete och lyfta bort densamme om utfallet inte är till styrelsens belåtenhet. På så sätt tillförs ytterligare förändringskraft i systemet; en struktur skapas där starka ledare belönas.

Det behövs alltså en förändrad och förbättrad styrning av svenska högskolor och universitet. Vi talar om ökad linjestyrning. Där ingår också en rakare och snabbare beslutsordning för tillsättning av internationellt gångbara forskare.

Nu är det upp till hela det högre utbildningssystemet att ta ansvar för att processerna förbättras med förstärkt satsning på excellens vid tillsättningarna – inte tvärtom, vilket vissa oroande signaler från det politiska ritbordet inför forskningspropositionen nu tyder på.

Näringslivets forskningsberedning består av:

Håkan Mogren, ordförande, tidigare vd Astra

Jan-Olof Jacke, vd AstraZeneca Sverige

Karin Markides, tidigare rektor Chalmers tekniska högskola

Lena Olving, vd Mycronic

Maria Strømme, professor i nanoteknologi och vice preses IVA

Johan Söderström, vd ABB Sverige

Näringslivets forskningsberedning finansieras av Svenskt Näringsliv, men beredningen har arbetat fristående och ledamöterna står själva för rapporten och dess innehåll.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.