Sverige bör locka utländska universitet

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.

Forskare, genrebild
Foto: TT

Det finns flera skäl för universitet att öppna filialer i andra länder. Att vara närvarande i dynamiska och växande regioner är ett.

De senaste årens utveckling under Trumpadministrationen och med Brexit påverkar också högre utbildning och forskning i USA och Storbritannien. Det som nu sker i länderna med världens ledande universitet innebär förstås problem, men rymmer också möjligheter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör därför få förnyad uppmärksamhet.

Under 2017 minskade antalet visum för internationella studenter i USA med 17 procent och landet har sjunkit i popularitet bland dem som söker en internationell utbildning. Andra länder lockar både studenter och forskare som annars hade valt USA.

I Storbritannien kommer 17 procent av forskarna från ett annat EU-land. Under åren 2007–2016 fick landet 9,6 miljarder euro från EU:s ramprogram för forskning. I det innevarande programmet Horizon 2020 har Brexit och Storbritanniens medverkan hanterats. Det blir avgörande för Storbritanniens deltagande i nästa forskningsprogram hur detta kommer att regleras i Brexitprocessen. Det är än så länge inte känt i detalj. Utan ett avtal riskerar brittiska lärosäten att förlora tillgången till EU-medel och viktiga samarbeten.

De fyra lärosäten som får mest forskningspengar från EU är brittiska: Oxford, Cambridge, University College London och Imperial College. En fjärdedel av forskarna på Imperial College kommer från ett annat EU-land, liksom en femtedel av studenterna. Imperial College planerar nu att tillsätta gemensamma tjänster med Münchens tekniska universitet (Technische Universität München) för att kunna ta del av EU-medel.

Det finns många perspektiv på denna fråga. Ett är förstås att svenska lärosäten bör göra det bästa av situationen och hitta nya samarbetsformer med sina amerikanska och brittiska kolleger. Svenskt Näringsliv har också argumenterat för att det ska blir lättare att öppna filialuniversitet i Sverige.

Det har funnits flera skäl för universitet att öppna filialer i andra länder. Att vara närvarande i dynamiska och växande regioner är ett. Att bli ombedd att utveckla högre utbildningen i ett annat land är ett annat. Med utvecklingen som vi nu ser i USA och Storbritannien tillkommer fler skäl. Länder försöker locka forskare som arbetar i USA, nya varianter av samarbeten och etableringar blir intressanta.

I Sverige har för lite gjorts hittills för att locka utländska aktörer. Nu finns det dock intressanta besked i betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78) från Internationaliseringsutredningen.

Utredningen har redan tidigare pekat på att det kan vara attraktivt för utländska aktörer att etablera verksamhet i Sverige. Detta har emellertid inte skett i någon stor utsträckning. Nu drar utredningen samma slutsats som Svenskt Näringsliv redan har gjort: de rättsliga och ekonomiska förutsättningarna är komplexa samt att informationsinsatser behövs för att locka utländska aktörer. Utredningen lämnar inte några närmare förslag. Det är förstås synd.

Utredningen skriver dock att i det kommande arbetet bör en översyn av de rättsliga förutsättningarna för utländska etableringar och tydligare informationsinsatser göras. Det är mycket välkommet och borde göras omedelbart – inget hindrar en ny regering att ta tag i frågan. Arbetet lämnas dock till den plattform för internationalisering som utredningen föreslår. Det är ett steg framåt när en statlig utredning, något sent, pekar på möjligheterna och vad som krävs.

Tyvärr håller Sverige inte tillräckligt högt tempo i en värld där gränsöverskridande forskning och utbildning förändras snabbt. Sverige kan inte stå vid sidan av utvecklingen – varken när nya länder etablerar sig inom högre utbildning och forskning eller när ledande länder fattar dåliga beslut.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.