Svaga skolresultat kräver krafttag från regeringen och Skolverket

Idag presenterade Skolverket resultatet i den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som undersöker läsförmåga och attityder till läsning bland elever i årskurs 4. Undersökningen genomförs vart femte år och Sverige har deltagit sedan 2001. Presentationen av Pirls 2021 skulle ha ägt rum i december 2022 men har fördröjts, bland annat till följd av pandemin.

Det är oroväckande att snittresultaten faller rätt kraftigt för deltagande svenska elever. Då Sverige haft fallande resultat även mellan 2001–2011 (men en stark förbättring i PIRLS 2016) kan resultatet tolkas som att svensk skolas förmåga att lära barnen att läsa också har försämrats.

Men det finns några viktiga saker att notera när man jämför resultaten över tid. För det första förefaller resultaten ha fallit i nästan samtliga deltagande EU/OECD-länder. En möjlig förklaring till detta kan vara effekterna av pandemin då många elevers skolgång påverkades. Pandemin ledde inte bara till att många länder stängde sina skolor utan även i Sverige – där skolorna hölls öppna – påverkades undervisningen av till exempel ökad sjukfrånvaro bland både lärare och elever, vilket forskare varnar för kan medföra försämrade resultat.

Men för det andra kan Sveriges fallande resultat nästan helt förklaras av den kraftigt förändrade elevsammansättning som följt av den relativt stora invandringen till Sverige, inte minst under flyktingkrisen 2015. Det syns när man till exempel jämför utvecklingen av andelen elever som skrev PIRLS och som också alltid talar svenska hemma. I PIRLS 2021 minskade den andelen med hela 15 procentenheter, från 68 procent i PIRLS 2016 till 53 procent i PIRLS 2021. Nästan hälften (47 procent) av de svenska eleverna som skrev PIRLS talar alltså andra språk än svenska hemma.

Jämför man resultaten för dessa grupper så är det enormt stora skillnader i resultat. De 53 procent av eleverna som alltid talar svenska hemma når internationellt sett mycket goda resultat. Med hela 563 poäng har de högst resultat av alla deltagande EU/OECD-länder, före till exempel såväl Finland (555) som Danmark (545). Den här gruppen presterar alltså precis lika bra som i PIRLS 2016, trots pandemin.

Den nästan lika stora gruppen som inte alltid talar svenska hemma har dock dessvärre väsentligt lägre resultat. Gruppen som helhet har i snitt 523 poäng, den presterar dessutom sämre än motsvarande grupper i Finland (536) och Danmark (532). Dessa länder har heller inte haft samma kraftigt förändrade elevsammansättning utan i Danmark har andelen som inte alltid talar danska hemma minskat med 5 procentenheter till 68 procent, medan den i Finland är oförändrad på 71 procent.

Ett land som sticker ut något i undersökningen är England där snittresultaten är klart högre än Sveriges samtidigt som de – trots pandemi och skolstängningar – når i princip oförändrade resultat jämfört med PIRLS 2016 (och högre än 2001). Det kanske delvis beror på att Englands elever skrev PIRLS-provet våren 2022 i stället för våren 2021. Men det kan också vara ett resultat av den stora omläggning av kursplanen för grundskolan som genomfördes i England under 2010-talet, där betoning av tidig läsundervisning baserat på vetenskapligt effektiva metoder (phonics) var ett tydligt fokus.

Englands höga och stabila genomsnittsresultat kompletteras av anmärkningsvärt höga resultat för de elever som inte alltid talar engelska hemma. Det beror nog till stor del av att man har en annan typ av invandring än till exempel Sverige – och att engelska är ett världsspråk som invandrare behärskar mycket bättre än svenska när de anländer till respektive land. Men sammantaget finns det ändå anledning för skolminister Lotta Edholm (L) – som redan konstaterat att de svenska PIRLS-resultaten bör leda till fortsatta insatser – att ta en närmare titt på vad England gjort. För ska vi lyfta läs- och skrivinlärningen i svensk grundskola räcker det inte att ”göra något”. Tvärtom är det nu en huvuduppgift för såväl skolministern som ledningen på Skolverket att göra om men på rätt sätt!