”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.

Rönnholm Krantz

Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Kompetensförsörjningen är en av de viktigaste frågorna för svenska företag och avgörande för svensk konkurrenskraft och tillväxt. I Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät framkom det att så mycket som vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Det är en alarmerande hög siffra. Vi behöver stärka hela utbildningssystemet, från grundskola till högre utbildning och forskning.

Under de dryga tio år som yrkeshögskolan har funnits har den utvecklats till att bli ett viktigt inslag i utbildningssystemet. Det är en aktör som i sitt uppdrag har till uppgift att samverka med näringslivet för att tillhandahålla utbildningar som tillmötesgår de behov som finns hos företagen – en samverkansmodell som lett till goda resultat.

Över 90 procent av studenterna går vidare till relevanta jobb efter avslutade studier och arbetsgivarna upplever att den kompetens som kommer från yrkeshögskolan i hög grad stämmer överens med deras behov. Allt fler arbetsgivare ser därför fördelarna med yrkeshögskolans arbetsmodell.

En analys av dagens kompetensbehov och av hur framtidens arbetsmarknad torde utvecklas pekar inte på att efterfrågan av yrkeshögskolekompetens kommer att minska, snarare tvärtom. Arbetsmarknaden utvecklas i allt snabbare takt. Nya yrkesroller växer fram och gamla förändras eller rent av försvinner. Det är en utveckling som ställer höga krav på snabb kompetensutveckling och en snabb omställning.

Enligt vår bedömning räcker därför inte den redan påbörjade utbyggnaden av yrkeshögskolan för att täcka framtida behov. Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser inom en tioårsperiod. Det skulle innebära att antalet platser går från dagens cirka 30 000 till cirka 60 000. Utbyggnaden ska ske med bibehållen kvalitet och i en takt som platserna kan fyllas.

Om vi blickar ut i Europa kan vi konstatera att fördelningen mellan yrkeshögskola och akademisk utbildning skiljer sig åt mellan länderna. I Tyskland är kvoten mellan yrkeshögskolestudenter och akademiska studenter 1:4 och i Finland 1:12. I Sverige är kvoten 1:23. Internationella jämförelser bör göras med viss försiktighet då likartade utbildningar kan ligga inom högskolan i vissa länder och inom yrkeshögskolan i andra länder. Det är emellertid svårt att inte dra slutsatsen att Sverige i ett internationellt perspektiv är relativt sett underförsörjt i fråga om yrkeshögskolekompetens.

Den akademiska utbildningen har under en lång följd av år byggts ut kraftigt. Att högskolan har byggts ut har varit nödvändigt och önskvärt. Men takten i utbyggnaden har stundtals varit alltför hög. Det är ett av skälen till att högskolan i dag lider av åtskilliga kvalitetsbrister. Den akademiska högskolan måste under de kommande åren få större fokus på kvalitet. Också av den anledningen är det därför rimligt med en något långsammare utbyggnadstakt för universitet och högskolor under de kommande åren.

Sverige är inne i ett mycket osäkert politiskt läge. Alldeles oavsett vilken regering Sverige får är det vår uppfattning att de ledande politiska partierna måste samlas kring ett ramverk för yrkeshögskolans framtida roll, omfattning och inriktning – ett ramverk som är långsiktigt hållbart bortom eventuella annalkande regeringskriser och politisk turbulens. Näringslivet är naturligtvis berett att ta sitt ansvar och att komma med förslag till lösningar. Men politiken måste visa mod och handlingskraft. Så kan vi tillsammans rusta Sverige för framtidens utmaningar.

 

Läs hela rapporten

Morgondagens yrkeshögskola »

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."