Lärare dissar individuella löner

NYHET Publicerad

LÖNELYFT Regeringen har avsatt tre miljarder för att höja lönen för särskilt skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Arbetsgivare och fack välkomnar differentierade löner, men majoriteten av lärare vill att pengarna ska fördelas lika. Därmed antas höjningen av yrkets status utebli.

Stefan Koskinen

Lärarlönelyftet är en laddad fråga för de inblandade, konstaterar förbundsdirektör Stefan Koskinen.

Mathias Åström, Lärarförbundet.

Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef, tror att missnöjet med att differentiera pengarna från lärarlyftet är ett uttryck för att lärarkåren är felavlönad.

Foto: Johanna Hanno

Lärarnas reaktion på lärarlönelyftet förvånar många. En undersökning bland 1 000 grundskollärare som Skop gjort på uppdrag av Lärarnas tidning visar att sex av tio lärare anser att lärarlönelyftet bör fördelas lika mellan alla lärare. Bara 15 procent anser att vissa lärare ska få en ordentlig höjning.

Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega, förklarar att det inom lärarområdet ofta fungerar tvärtom jämfört med andra fackliga förhandlingar.

Akademiker har överlag varit bra på att öka lönespridningen genom individuell lönesättning och därigenom lyfta olika yrkesgrupper. Och när det gäller lärare är arbetsgivare och lärarfack centralt helt överens om att jobba med differentierad lönesättning och kriterier, och att förbättrad prestation och resultat ska ge en löneökning. Det stora motståndet mot individuella löner ute i lärarkåren lokalt tror Stefan Koskinen grundar sig i att lärarna är så kollektivistiska.

– Det är väldigt laddat. Lärare talar mycket om kollegiet och ingen får höja sig över mängden. Nu vill de att alla ska få lika stor höjning. Kollektiva yrkesgrupper får aldrig riktigt hög status.

Han är förvånad över att individuella löner är så kontroversiellt bland lärare med tanke på att forskningen entydigt säger att det som verkligen gör skillnad för elevers prestationer är den enskilde lärarens insats i klassrummet.

– Differentierade löner borde vara självklart för att få lärare att jobba med utveckling, och för att få de duktigaste att söka sig till yrket. Särskilt yngre lärare vill ha lönesamtal med sin närmaste chef om varför de har den lön de har, hur de blir bedömda, vad de borde göra mer.

Parterna är överens om att lönelyftet inte ska fördelas lika. Lärare som uppfyller vissa kriterier ska få ett lyft på 1500–3500 kronor i månaden, och när arbetsgivarna kan lyfta de bästa prestationerna och det leder till bättre resultat, ökar viljan till lönehöjningar. Men när lönestrukturen i stället trycks ihop leder det till stagnation, konstaterar han.

– Tanken är att belöna bra prestationer som utvecklar skolan, så att fler stimuleras att göra ett bättre jobb. Om en medarbetare som inte gör bra ifrån sig får samma lönehöjning som någon som verkligen sliter minskar i stället motivationen. 

Individuell lönesättning kräver ett tydligt ledarskap och en bra dialog med medarbetarna, och det är friskolor generellt är bättre på än offentliga, enligt Stefan Koskinen.

– Samtidigt vet vi att det tar tid. Som arbetsgivare blir man inte bra på lönesättning på bara ett år. Det gäller bara att jobba på och utveckla systemen för det är det långsiktigt rätta. Med lönespridning där de duktiga lyfts fram och får lite stjärnstatus skapas förebilder för andra lärare.

Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef, tror att missnöjet med att differentiera pengarna från lärarlyftet har en historisk förklaring.

– Jag tror att det är ett uttryck för att lärarkåren i sin helhet är felavlönad och att den under för många år har haft för dålig löneutveckling. Det i sin tur ligger bakom den alarmerande lärarbristen.

Mathias Åström betonar att lärarlyftet är en efterlängtad satsning men att den för att få tänkt effekt måste följas av en lokal berättelse om hur kommunen eller företaget tänker lyfta lönerna långsiktigt.

Även om arbetsgivare och fack är överens centralt om kriterierna för satsningen och hur pengarna ska användas måste lärarna också få veta det. Det handlar om vanliga lokala lönebildningssamtal som ger förståelse för varför man har den lön man har, och vad som genererar en högre lön.

– Om det inte sker är det inte konstigt om den som inte får mer i lön blir sur. Då fungerar inte olikheterna – de måste motiveras och förklaras.

Regeringssatsningen får heller inte upplevas som det enda som händer för att få upp lärarlönerna, utan kommuner och skolföretag måste komplettera med egna satsningar, påpekar Mathias Åström.

– Lönelyftet ska tillsammans med den lokala lönebildningen bidra till att stärka yrkets attraktivitet, men det här bevisar att det krävs tid och verbal utläggning för att få det att fungera.

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?
NYHET Publicerad:

Så blir fler nöjda med sin lön

MOTIVATION Almega och Kommunal har tillsammans jobbat fram stöd för att fler arbetsplatser ska använda avtalens möjligheter till individuell lönesättning fullt ut. Största vinsten är att fler medarbetare blir nöjda med sin lön, enligt Per Östlund på Almega.
NYHET Publicerad:

Här väger pålitlighet tungt i lönesättningen

INDIVIDUELL LÖN Ett starkt fokus på värderingar är det som ligger bakom en stor del av fastighetsbolaget Atrium Ljungbergs framgångar. Det gäller även lönesättningen. ”När vi mäter beteenden och inte bara affärsresultat får vi ett långsiktigt resultat”, säger vd:n Annica Ånäs.
NYHET Publicerad:

Duktiga medarbetare spräcker lönemodellen

STRATEGI När lönesystemet satte stopp för att belöna de kollektivanställda på ett bra sätt införde industriföretaget Gnutti Carlo Sweden i stället individuella löner, som för tjänstemännen. ”Det tar tid och det kräver mod, men det är absolut inte omöjligt”, säger hr-chefen Bodil Alvarsgård.
NYHET Publicerad:

Bättre dialog med statligt tillsvidareavtal

HALLÅ DÄR Lena Emanuelsson, förhandlingschef på Akavia. Du är ordförande för Saco-S som förhandlar för akademiker i staten med ett tillsvidareavtal utan siffror. Varför är det viktigt med ett tillsvidareavtal?
NYHET Publicerad:

EU:s klåfingrighet hotar svensk lönebildning

EU Arbetsmarknadsfrågorna klättrar allt högre upp på EU:s agenda, trots att det är ett område där förutsättningarna är så olika. ”Det är väldigt tokigt att trycka på alla länder samma regler”, säger Gabriella Sebardt, som arbetar med EU-arbetsrättsliga frågor i Bryssel.