Lärare dissar individuella löner

NYHET Publicerad

LÖNELYFT Regeringen har avsatt tre miljarder för att höja lönen för särskilt skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Arbetsgivare och fack välkomnar differentierade löner, men majoriteten av lärare vill att pengarna ska fördelas lika. Därmed antas höjningen av yrkets status utebli.

Stefan Koskinen

Lärarlönelyftet är en laddad fråga för de inblandade, konstaterar förbundsdirektör Stefan Koskinen.

Mathias Åström, Lärarförbundet.

Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef, tror att missnöjet med att differentiera pengarna från lärarlyftet är ett uttryck för att lärarkåren är felavlönad.

Foto: Johanna Hanno

Lärarnas reaktion på lärarlönelyftet förvånar många. En undersökning bland 1 000 grundskollärare som Skop gjort på uppdrag av Lärarnas tidning visar att sex av tio lärare anser att lärarlönelyftet bör fördelas lika mellan alla lärare. Bara 15 procent anser att vissa lärare ska få en ordentlig höjning.

Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega, förklarar att det inom lärarområdet ofta fungerar tvärtom jämfört med andra fackliga förhandlingar.

Akademiker har överlag varit bra på att öka lönespridningen genom individuell lönesättning och därigenom lyfta olika yrkesgrupper. Och när det gäller lärare är arbetsgivare och lärarfack centralt helt överens om att jobba med differentierad lönesättning och kriterier, och att förbättrad prestation och resultat ska ge en löneökning. Det stora motståndet mot individuella löner ute i lärarkåren lokalt tror Stefan Koskinen grundar sig i att lärarna är så kollektivistiska.

– Det är väldigt laddat. Lärare talar mycket om kollegiet och ingen får höja sig över mängden. Nu vill de att alla ska få lika stor höjning. Kollektiva yrkesgrupper får aldrig riktigt hög status.

Han är förvånad över att individuella löner är så kontroversiellt bland lärare med tanke på att forskningen entydigt säger att det som verkligen gör skillnad för elevers prestationer är den enskilde lärarens insats i klassrummet.

– Differentierade löner borde vara självklart för att få lärare att jobba med utveckling, och för att få de duktigaste att söka sig till yrket. Särskilt yngre lärare vill ha lönesamtal med sin närmaste chef om varför de har den lön de har, hur de blir bedömda, vad de borde göra mer.

Parterna är överens om att lönelyftet inte ska fördelas lika. Lärare som uppfyller vissa kriterier ska få ett lyft på 1500–3500 kronor i månaden, och när arbetsgivarna kan lyfta de bästa prestationerna och det leder till bättre resultat, ökar viljan till lönehöjningar. Men när lönestrukturen i stället trycks ihop leder det till stagnation, konstaterar han.

– Tanken är att belöna bra prestationer som utvecklar skolan, så att fler stimuleras att göra ett bättre jobb. Om en medarbetare som inte gör bra ifrån sig får samma lönehöjning som någon som verkligen sliter minskar i stället motivationen. 

Individuell lönesättning kräver ett tydligt ledarskap och en bra dialog med medarbetarna, och det är friskolor generellt är bättre på än offentliga, enligt Stefan Koskinen.

– Samtidigt vet vi att det tar tid. Som arbetsgivare blir man inte bra på lönesättning på bara ett år. Det gäller bara att jobba på och utveckla systemen för det är det långsiktigt rätta. Med lönespridning där de duktiga lyfts fram och får lite stjärnstatus skapas förebilder för andra lärare.

Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef, tror att missnöjet med att differentiera pengarna från lärarlyftet har en historisk förklaring.

– Jag tror att det är ett uttryck för att lärarkåren i sin helhet är felavlönad och att den under för många år har haft för dålig löneutveckling. Det i sin tur ligger bakom den alarmerande lärarbristen.

Mathias Åström betonar att lärarlyftet är en efterlängtad satsning men att den för att få tänkt effekt måste följas av en lokal berättelse om hur kommunen eller företaget tänker lyfta lönerna långsiktigt.

Även om arbetsgivare och fack är överens centralt om kriterierna för satsningen och hur pengarna ska användas måste lärarna också få veta det. Det handlar om vanliga lokala lönebildningssamtal som ger förståelse för varför man har den lön man har, och vad som genererar en högre lön.

– Om det inte sker är det inte konstigt om den som inte får mer i lön blir sur. Då fungerar inte olikheterna – de måste motiveras och förklaras.

Regeringssatsningen får heller inte upplevas som det enda som händer för att få upp lärarlönerna, utan kommuner och skolföretag måste komplettera med egna satsningar, påpekar Mathias Åström.

– Lönelyftet ska tillsammans med den lokala lönebildningen bidra till att stärka yrkets attraktivitet, men det här bevisar att det krävs tid och verbal utläggning för att få det att fungera.

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så håller du schyssta lönesamtal

LÖNEBILDNING Ett aktivt ledarskap, transparens och kommunikation är nyckelfaktorer för att lyckas med individuella löner. Det diskuterades på årets Lönebildningsdag som återigen slog rekord med nästan 400 anmälda deltagare.
NYHET Publicerad:

Tät återkoppling motiverar Ambeas medarbetare

MOTIVATION För att koppla lönen tajtare till den enskilde medarbetaren har Ambea skruvat upp frekvensen på sina utvecklingssamtal. Nu hålls de tre gånger per år. ”Vi tyckte att det var lite förlegat att ha utvecklingssamtal bara en gång per år”, säger hr-chefen Pernille Ramirez.
NYHET Publicerad:

"Det är chefen som får det att hända"

HALLÅ DÄR Sofia Malmrud, doktorand på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Du är halvvägs igenom din avhandling om individuell lönesättning. Vad är din angreppsvinkel?
NYHET Publicerad:

Lönebildning: "Börja testa nya sätt att jobba"

STRATEGI Energibranschen har kommit långt när det gäller individuella löner. På Eon har processlöneavtalet utvecklat både chefer och medarbetare. ”Det har pushat mig till att våga prata om det som är svårt”, säger Charlotte Reidhav, chef på Eon.
NYHET Publicerad:

Företagsnära lönesättning lönar sig

LÖNEBILDNING Hur det går för företaget och vad medarbetaren presterar avgör hur hög lönen ska vara, enligt Mattias Dahl, vice vd. ”De flesta anser att det är rimligt. Ingen vill se motsatsen – att det inte har någon betydelse.”
NYHET Publicerad:

Så behåller it-företaget kompetenta medarbetare

LÖNEBILDNING It-mästarens nya lönemodell innebär att företaget lägger krut på att utveckla medarbetare som bidrar extra mycket till verksamhetens framgångar. ”På så sätt kan vi ännu bättre se till att inte tappa dem”, säger hr-chefen Göran Lejerwik.
NYHET Publicerad:

”Intressant att få bredden på en och samma dag”

HALLÅ DÄR Greta Sundin, strategiskt ansvarig för löne- och förmånsfrågor samt hr-ekonomi inom utbildningskoncernen Academedia. I oktober är du för tredje gången med på Lönebildningsdagen som Svenskt Näringsliv ordnar. Vad är det som lockar?
NYHET Publicerad:

Telekomjätte lockar ingenjörer med trendig lönemodell

LÖNEBILDNING Från lokal till global lönebildning för 100 000 anställda spridda över hela världen. För fem år sedan lade telekomjätten Ericsson om hela sin löneprocess för att öka attraktiviteten, enligt Sverker Walldal på Ericsson.
NYHET Publicerad:

Nationalekonomer vill se förändrade kollektivavtal

HALLÅ DÄR Lars Calmfors, nationalekonom och medförfattare till en ny bok, Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid. Vad handlar den om?
NYHET Publicerad:

Höstens lönebildningsdag löser hr-utmaningar

I PRAKTIKEN Den 9 oktober är det för femte året i rad dags för Lönebildningsdagen i Stockholm. Konferensens rubrik är Bang for the buck – 5 utmaningar och 6,5 lösningar, och den här gången får hr-rollen extra uppmärksamhet.
NYHET Publicerad:

”Motivation kan inte köpas för pengar”

HALLÅ DÄR Johan Thesslin som skrivit boken Lön och motivation: chefens handbok för att belöna och utveckla medarbetare, tillsammans med AnnCharlotte Bretan. Varför skrev ni den?
NYHET Publicerad:

Vägledande avtal dras med utmaningar

STRATEGI Ledaravtalet var först ut med företagsnära lönebildning år 1992. Många kollektivavtal har följt efter, men det finns också utmaningar, enligt Ledarnas förhandlingschef Helena Hedlund.
NYHET Publicerad:

Så får IBM rättvisare löner

LÖNESÄTTNING När it-jätten IBM införde en ny lönemodell lyfte det medarbetarnas engagemang. Genom att chef och medarbetare på egen hand tar större ansvar för återkoppling och bedömning blir lönesättningen dessutom rättvisare, enligt Simona Scaravella, hr-chef på IBM Sverige.
NYHET Publicerad:

Digitalisering inleder seminarieserie om framtidens arbetsmarknad

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN Den 11 juni är det dags för det första seminariet som arrangeras av Svenskt Näringslivs projekt Framtidens arbetsmarknad, FrAM. I fokus är digitaliseringen och den konkurrenskraft som finns i teknikutvecklingen.
NYHET Publicerad:

Här tar medarbetarna fram lönemodellen

LÖNEBILDNING På Gnosjö Automatsvarvning tog medarbetarna fram den nya bedömningsmodellen som ligger till grund för lönesättningen. Nu är det tydligare för alla hur de kan påverka sin lön och karriärutveckling, enligt vd:n Linda Fransson.
NYHET Publicerad:

Lönesättning som förändrar beteenden

STRATEGI För Epiroc i Kalmar var det en fullträff att koppla lönekriterierna rakt av till den värdegrund som företaget tagit fram. ”Löneprocessen driver precis det vi vill driva – förbättrade beteenden”, säger vd:n Jenny Heimersson.
NYHET Publicerad:

Därför fungerar sifferlöst så bra i energibranschen

HALLÅ DÄR Nikta Nabavi, ansvarig för Unionens kollektivavtal inom energibranschen. Varför fungerar sifferlösa avtal så bra inom det området?
NYHET Publicerad:

AP-fond lockar med hållbarhet och mångfald

REKRYTERING När ungdomar söker jobb vill de inte bara veta vad en arbetsgivare gör, utan även hur jobbet utförs. ”Lönen har nog fortfarande en viss status men lika mycket status ligger i att företaget har schysta värderingar”, säger Eva Halvarsson, vd på Andra AP-fonden.
NYHET Publicerad:

Unga vill göra karriär – men har inte bråttom

MILLENNIEGENERATIONEN Att unga bara vill vidare till nästa jobb för att få upp lönen är en missuppfattning, konstaterar Isak Petrén, senior analytiker på Willis Towers Watson. ”Millennials vill göra karriär men det är inget måste att byta jobb för att åstadkomma det”, säger han.
NYHET Publicerad:

Så stärker prisade Centiro företagskulturen

STRATEGI På Centiro blir medarbetare sedda som individer samtidigt som de hela tiden får utmaningar som utvecklar. I en väl fungerande arbetsmiljö och kultur är lönen inte den viktigaste frågan, enligt koncernchefen Niklas Hedin.