Lönesättning ett verktyg för ledare

NYHET Publicerad

LÖNEBILDNINGSDAGEN Lönebildningen måste vara integrerad i ledarskapet för att kunna förändras. Men då behöver också strukturen i företaget förändras för att stötta det. Det sa ledarskapsexperten Ami Hemviken på Lönebildningsdagen i Stockholm.

Amy Hemviken
Foto: SÖREN ANDERSSON

Ami Hemviken, expert inom kommunikation, retorik och ledarskap.

Ulrik Hoffman

Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.

Foto: SÖREN ANDERSSON
Edel Karlsson Håål

Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert på Svenskt Näringsli.

Foto: SÖREN ANDERSSON

300 personer kom på Svenskt Näringslivs Lönebildningsdagen i Stockholm för att lyssna på intressanta talare, delta i seminarier och mingla med kollegor i branschen. Temat var Management by lönesättning – att förstå beteenden och leda genom lönen.

Lönebildningen har sett likadan ut länge och därför måste vi orka driva en förändring, konstaterade Ami Hemviken, expert inom kommunikation, retorik och ledarskap. Men för att lyckas gäller det att göra det värt för alla, eftersom förändring tar energi.

– Det handlar om ett nytt sätt att leda där lönebildningen är integrerad i ledarskapet. Både strukturen och det individuella ledarskapet måste göras om – och de måste hänga ihop, säger hon.

Att cheferna skickar tydliga signaler om förväntningar, kriterier och målsättningar är ett sätt att påverka beteenden. Men för att det ska få konsekvenser måste de också följa upp beteenden och ge kontinuerlig feedback och beröm.

– Det får inte bara komma en gång per år. Chefer måste hela tiden vara nära och föra en dialog.

I sin kommunikation är det viktigt att tänka på att all kommunikation sker på mottagarens villkor, påpekar hon. Den behöver vara berörande, tydlig, empatisk och medveten för att nå fram.

– Medarbetare vill förstå vad som gäller och vilka målen är. Det skapar engagemang som i sin tur bygger kreativitet, effektivitet och empati, säger Ami Hemviken.

Nya generationer på arbetsmarknaden har en helt annan syn på arbete och lön än tidigare generationer. Det konstaterade Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, som på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en undersökning bland 25–34-åringar i yrkeslivet.

När de svarar på vad de anser är viktigast kopplat till yrkeslivet hamnar individuella faktorer om hur det är på jobbet högst på listan. De vill jobba med något som de tycker är intressant, ha kul på jobbet och ha en balans mellan arbete och fritid.

Först på nionde plats kommer ”ha en riktigt bra lön”. Lönen är absolut inte viktigast vid val av yrke eller arbetsgivare, konstaterar Ulrik Hoffman.

– Att tjäna riktigt mycket pengar, en slags gammaldags definition av att göra karriär, kommer långt ner när vi ställer en sådan här fråga.

När det gäller lönestrukturens utformning vill tre av fyra ha någon form av rörlig del. Bara en av fyra vill ha en fast lön varje månad.

Ulrik Hoffman gav några tips på vad unga vill när det gäller arbete och lön och hur en arbetsgivare kan ge stöd:

– Lön är inte det yttersta målet. Det är en hygien- och motivationsfaktor men det är inget man identifierar sig med. Man vill ha en schyst lön som motsvarar det jobb man gör. Glöm inte bort det men fokusera inte enbart på det.

– Balans i livet och värderingar, att känna att man gör något bra på jobbet, är minst lika viktigt. Att hälften av de svarande skulle vilja byta nästa löneökning mot mer semester är också ganska talande.

– Det är omodernt att jobba ihjäl sig. Många är rädda att hamna i en situation där de jobbar för mycket. De hundår som tidigare generationer förväntades genomlida de första åren i arbetslivet vänder sig dagens unga emot.

– Flexibilitet. Alla vill inte ha exakt samma sak. De flesta vill ha trygghet i anställningen men de vill bli mätta på sin prestation.

Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert på Svenskt Näringsliv, tog upp kommande utmaningar för svenska företag som påverkar arbetsmarknaden. Ny teknik, omställning av kompetens och globalisering är några exempel, men hon betonade även att förändringar i värderingar och beteenden påverkar.

– När vi jobbar med lönen är det intressant att titta på varför gör vi som vi gör och varför vi tänker annorlunda än tidigare? Lönesättningen hänger ihop med konkurrenskraften i Sverige. Den behöver fungera för att vi ska klara konkurrensen som den ser ut idag, och framåt.

Idag läggs 2600 miljarder kronor på löner och lönerelaterade kostnader i Sverige, vilket motsvarar halva vår BNP.

– Det är stora summor, och då är frågan om vi använder dem på ett smart sätt? Använder vi oss av ”management by lönesättning”?

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?
NYHET Publicerad:

Så blir fler nöjda med sin lön

MOTIVATION Almega och Kommunal har tillsammans jobbat fram stöd för att fler arbetsplatser ska använda avtalens möjligheter till individuell lönesättning fullt ut. Största vinsten är att fler medarbetare blir nöjda med sin lön, enligt Per Östlund på Almega.
NYHET Publicerad:

Här väger pålitlighet tungt i lönesättningen

INDIVIDUELL LÖN Ett starkt fokus på värderingar är det som ligger bakom en stor del av fastighetsbolaget Atrium Ljungbergs framgångar. Det gäller även lönesättningen. ”När vi mäter beteenden och inte bara affärsresultat får vi ett långsiktigt resultat”, säger vd:n Annica Ånäs.
NYHET Publicerad:

Duktiga medarbetare spräcker lönemodellen

STRATEGI När lönesystemet satte stopp för att belöna de kollektivanställda på ett bra sätt införde industriföretaget Gnutti Carlo Sweden i stället individuella löner, som för tjänstemännen. ”Det tar tid och det kräver mod, men det är absolut inte omöjligt”, säger hr-chefen Bodil Alvarsgård.
NYHET Publicerad:

Bättre dialog med statligt tillsvidareavtal

HALLÅ DÄR Lena Emanuelsson, förhandlingschef på Akavia. Du är ordförande för Saco-S som förhandlar för akademiker i staten med ett tillsvidareavtal utan siffror. Varför är det viktigt med ett tillsvidareavtal?
NYHET Publicerad:

EU:s klåfingrighet hotar svensk lönebildning

EU Arbetsmarknadsfrågorna klättrar allt högre upp på EU:s agenda, trots att det är ett område där förutsättningarna är så olika. ”Det är väldigt tokigt att trycka på alla länder samma regler”, säger Gabriella Sebardt, som arbetar med EU-arbetsrättsliga frågor i Bryssel.