Missvisande lönejämförelse kritiseras

Vad går uppdraget ut på?

– MI ska undersöka hur olika yrkens medellöner har förändrats i förhållande till varandra under åren 2014–2017, ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är en uppföljning av en likadan undersökning som MI gjorde av relativlöneförändringarna under åren 2008–2013.

– Den kommer att visa att vissa yrken har förflyttat sig, bland annat på grund av särskilda satsningar i offentlig sektor. Till exempel kommer lärare ha en högre löneutvecklingstakt än andra.

På vilket sätt är Svenskt Näringsliv kritiskt?

– Svenskt Näringsliv är kritiskt till det här sättet att göra analyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv eftersom de bara utgår från lönen, inte från hela anställningserbjudandet.

För vissa yrkesgrupper, många av dem inom vården, har arbetstiden sänkts men med en bibehållen heltidsanställning. Det är stora värden som ligger i de här lokala överenskommelserna men det kommer aldrig att synas i MIs undersökning.

– Det är en stor brist, speciellt eftersom vi vet att kvinnor i större utsträckning än män väljer kortare arbetstid före högre lön. Kvinnor kan ha fått större höjningar, sett till lön i förhållande till den arbetade tiden, men den effekten fångar den här typen av jämförelser inte upp.

Vad kommer resultatet att säga?

– Det går inte att dra särskilt långtgående slutsatser av resultatet eftersom det ofullständigt men tyvärr tar många det ändå som en absolut sanning. Vi tycker att det är viktigt att spegla verkligheten, och inte bara det presentera det som är möjligt att utifrån underlaget man har.

– Svenskt Näringsliv vill se bredare analyser som tar hänsyn även till andra förmåner än lön, framför allt arbetstiden. Att titta på lön per arbetad timme vore mycket mer relevant. Det kräver andra typer av analysmetoder än de som MI förfogar över just nu men vi skulle ändå vilja att gjordes.

Hur påverkar en sådan här undersökning?

– Jag tror att det påverkar debatten och ger en skev bild av verkligheten. Det finns en bild av att kvinnor har lägre lön än män, men det gäller ju inte alls alla kvinnor i förhållande till alla män. Risken är att det ger en missvisande bild som kan påverka människors beslutsfattande på familjenivå på ett olyckligt sätt.

– Yrkesval kan också påverkas på ett felaktigt sätt om unga personer avstår från att välja ett yrke för att de tror att villkoren är dåliga, fast de inte alls är det. Det kan till och med skapa brist på utbildade personer inom områden där vi behöver få in fler, och det är allvarligt. Där har fackliga organisationer ett stort ansvar för hur de bildsätter sina medlemmars yrken. De tror att de gör något bra men pratar i själva verket ner yrkena de företräder.