Energikommissionens arbete lämnar luckor

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Energikommissionen har kommit med sitt betänkande. Det finns bra och mindre bra förslag. Utmaningar på sikt är dels att hantera effekterna av stödsystemet för förnybar el, dels de begränsningar i energianvänding som kan komma av målet för energieffektivisering, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.

Foto: Nicklas Mattsson

I måndags den 10 januari lämnade Energikommissionen över sitt slutbetänkande till regeringen. Ursprungligen hade kommissionens arbete ett långsiktigt perspektiv bortom 2025. Men den akuta situation, som kärnkraftsägarna signalerade om för drygt ett år sedan, ändrade fokus till ett mer kortsiktigt perspektiv. Att nå fram till en blocköverskridande energiöverenskommelse är viktigt för stabiliteten i elförsörjningen redan under åren fram till 2020, och det är bra att Kommissionen lyckats med detta.

Innehållet i betänkandet var känt sedan tidigare. Det finns både bra och mindre bra delar bland de tolv förslagen och de 30 bedömningar som görs i betänkandet. Vissa delar – som kanske var nödvändiga för att komma överens i det korta perspektivet – riskerar skapa problem längre fram.

Det var nödvändigt att ta bort effektskatten för kärnkraften, vilket man nu gör i två steg. Kärnkraften står inför stora reinvesteringar som ska vara genomförda 2020, och med den effektskatt som hittills funnits var de investeringarna inte genomförbara i det rådande läget på elmarknaden. För Sverige skulle en snabb stängning av alla kärnkraftreaktorer ha fått stora konsekvenser för leveranssäkerheten. Nu finns en viktig del i förutsättningarna för att kärnkraftsägarna ska besluta om att genomföra de investeringar som behövs för drift bortom 2020. Detta är både samhällsekonomiskt klokt och ger en fortsatt hög leveranssäkerhet.

Det är också positivt att man föreslår förändringar för vattenkraften, så att dess förutsättningar förbättras. Idag betalar vattenkraftägarna en förhöjd fastighetsskatt, men denna nivå ska nu normaliseras. Dock återstår att antal frågor som rör hur vattenkraftens miljötillstånd ska hanteras, där detaljerna ännu saknas.

Det finns framförallt två förslag i betänkandet som kan skapa nya utmaningar på sikt, dels beslutet att förlänga och öka ambitionen i stödsystemet för förnybar el, dels det mål som föreslås för energieffektivisering.

De föreslagna subventionerna till förnybar elproduktion ska ge ytterligare 18 TWh ny elproduktion mellan 2020 och 2030. Samtidigt har Sverige redan ett elöverskott, varför det egentligen inte behövs ny produktion i tidsperspektivet 2030, utan snarare bortom 2030. Dessutom har vindkraftens kostnader per producerad kWh glädjande nog sjunkit kraftigt de senaste åren, och är idag ett av de mest konkurrenskraftiga sätten att producera el när det gäller ny kraft. Subventioner och stöd till ny teknik ska generellt ges i en introduktionsfas, och i begränsad omfattning. Att då fortsätta med subventioner som finns idag och i en ökande volym är svårt att förstå, och riskerar få stor påverkan på elmarknadens funktion. Samhällsekonomiskt riskerar politiken därför att bli dyr, och den ökar risken för utslagning av planerbara kraftverk genom subventionernas påverkan på marknaden och elpriset.

Det är inte heller tydligt vad som är syftet med att sätta ett mål för ökad energieffektivitet. Att använda energi är i sig något positivt som bidrar till värdeskapande, tillväxt och komfort i ett modernt samhälle. Det som istället bör vara i fokus är att minimera energianvändningens negativa effekter, så som utsläpp av koldioxid. Målet om 50 procents lägre energiintensitet jämfört med år 2005 riskerar att bli utmanande beroende på ett antal olika faktorer. Vilken utveckling som antas inom olika sektorer har stor betydelse. Den största osäkerheten i målet ligger dock i BNP-tillväxten, som är högst central i målet när det är ett intensitetsmål. Beroende på om man tror på låg- eller hög tillväxt, d.v.s. 1,5 procent eller 2,5 procent tillväxt, så är skillnaden i tillförd energi år 2030 så mycket som 70 TWh. Det motsvarar hela Sveriges vattenkraft. En hög tillväxt är positiv av många skäl och en viktig slutsats blir därför att tillväxtstimulerande reformer kommer att vara av central betydelse får att nå målet för energieffektivitet.

Energikommissionens arbete må nu vara avslutat, men det finns fortfarande många detaljer som behöver konkretiseras och preciseras, exempelvis villkoren för vattenkraften. Och det kan även finnas anledning att inom några år att återkomma till ett antal frågor för att undvika negativa effekter för Sverige.

Energikommissionens betänkande

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Stopplag om vatten försvårar samhällsbygge

DEBATT Regeringens lagförslag om skärpta krav på användning av vatten bromsar samhällsutvecklingen, utan några miljövinster. Det skriver företrädare för LRF, Svensk Vattenkraftförening, Svenskt Vatten och Svenskt Näringsliv.            
NYHET Publicerad:

Näringslivet spelar en avgörande roll för hållbar utveckling

FNS HÖGNIVÅMÖTE Svenskt Näringsliv var på plats på den andra omgången av FNs högnivåmöte för uppföljning av de 17 globala hållbarhetsmålen, också kallat Agenda 2030. Målen, som antogs 2015 är globala och berör alla dimensioner av en hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
NYHET Publicerad:

Havens framtid engagerar näringslivet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s havskonferens pågår i New York. Svensk Sjöfart, Jernkontoret och Svenskt Näringsliv är på plats.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Naturgas – steg mot minskad klimatpåverkan

KLIMAT Svenska industriföretag manar beslutsfattare att se helhetsbilden i sina klimat- och miljöambitioner. Att avskriva gas som energikälla till industrin vore feltänkt, varnade företagaren Magnus Pettersson under ett seminarium på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Regeringens klimatpolitik ineffektiv

KOMMENTAR Regeringen för en ineffektiv klimatpolitik där man inte får största nytta för pengarna. Det skriver Maria Sunér Fleming, enhetschef för energi, infrastruktur och miljö, och Torbjörn Spector, skatteexpert, med anledning av regeringens miljö- och energiskattepaket.
NYHET Publicerad:

LL Bolagen kritiserar regeringens sopförslag

MILJÖ Regeringen vill återkommunalisera insamlingsansvaret för förpackningsavfall, något som branschen reagerar starkt på. ”Det är en ideologisk maktfråga som inte kommer att göra avfallshanteringen bättre. En kommunalisering eller ett förstatligande är ett väldigt effektivt sätt att ta kål på all kreativitet och idérikedom på en marknad”, säger Ola Claesson, vd på LL Bolagen.
NYHET Publicerad:

Tandlös klimatlag enbart symbolpolitik

KOMMENTAR Att lagrådet sågar regeringens förslag till ny klimatlag kom inte som en överraskning. Lagen innehåller inga bindande bestämmelser, vilket gör att påståendet om att det nu blir olagligt för politiken att prioritera bort klimatet är rent felaktigt. Det skriver miljöjurist Nicklas Skår i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Positivt besked om ändrade handelsregler för utsläppsrätter

EU Europaparlamentet har röstat om hur EUs utsläppshandelssystem ska se ut under perioden 2021-2030. Förslaget gör bland annat att andelen gratis utsläppsrätter till industriföretag kan öka, en seger för den internationellt konkurrensutsatta industrin. 
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Energikommissionens arbete lämnar luckor

KOMMENTAR Energikommissionens betänkande innehåller bra och mindre bra förslag. Utmaningar på sikt är dels att hantera effekterna av stödsystemet för förnybar el, dels de begränsningar i energianvänding som kan komma av målet för energieffektivisering, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU-krav på bioenergi riskerar främja fossilt

MILJÖ EU-kommissionen vill införa hållbarhetskriterier för användningen av biomassa.  Men Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna, varnade under ett seminarium för effekterna av reglerna. ”Reglera inte och sätt ett tak för skogsavverkningen. Låt medlemsländerna avgöra hur mycket skog som kan avverkas på ett hållbart sätt”, sade han.
NYHET Publicerad:

En svensk flygskatt minskar inte koldioxidutsläppen

KOMMENTAR I eftermiddag presenteras utredningen om en svensk flygskatt. Syftet med en flygskatt, som anges i utredningens direktiv är, att minska flygets klimatpåverkan. Att utredningen ens har tillsatts är svårt att förstå, när det är uppenbart att en svensk flygskatt inte minskar de globala koldioxidutsläppen, menar Maria Sunér Fleming, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Oklart syfte med mål för ökad energieffektivitet

KOMMENTAR De fem partier som i juni slöt energiöverenskommelsen har enats om ett mål för energieffektivisering till 2030. Målet för energieffektivitet är dock svårförståeligt, men en slutsats är att tillväxtfrämjande reformer kommer att vara centrala för att nå målet. Det som behövs istället är positiva incitament för att stimulera ökad energieffektivitet, skriver energiexperterna Maria Sunér Fleming och Linda Flink i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av svensk position kring utsläppshandeln oroar

KOMMENTAR Sedan ett drygt år pågår förhandlingarna kring utformningen av EU:s utsläppshandelssystem efter 2020. Regeringen behöver anta en position i förhandlingarna som visar att man menar allvar med de satsningar man gjort på en framtida industri med låga utsläpp i Sverige. Det skriver energi- och klimatexpert Linda Flink i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Svensk klimatpolitik är gammaldags 

KLIMATPOLITIK En av Sveriges forskare inom ekonomi och miljöfrågor, John Hassler, riktar svidande kritik mot den svenska klimatpolitiken. Att Sverige väljer att gå en egen väg i en global värld håller inte. ”Det beror, om jag ska vara krass, på att personer aktiva i klimatpolitiken har låst fast sig i positioner som inte går att ändra”, säger han.
NYHET Publicerad:

Näringslivet är klimatfrågans lösning

KOMMENTAR Årets klimatmöte i Marrakech går mot sitt slut. Om rätt förutsättningar för innovation och utveckling ges kommer näringslivet att spela en avgörande roll för att klimatutmaningen klaras, skriver Maria Sunér Fleming, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, som varit på plats under mötet.
NYHET Publicerad:

Subventioner sätter käppar i hjulet för framtidens el

SEMINARIUM Det finns goda möjligheter att utveckla el-marknadsmodellen så att den även i framtiden kan leverera för energipolitikens huvudmål. På ett seminarium om framtidens vägval för elmarknaden diskuterades två alternativ; att stärka mekanismerna som dagens marknadsmodell bygger på, eller ytterligare regleringar.
NYHET Publicerad:

Utan företagen förstörs miljön och klimatet

MILJÖ Dokumentären Ingen tid att förlora som behandlar de miljöutmaningar som världen står inför. "Vi visar att de enda som kan ta fram lösningarna är företagen", säger Nicklas Skår, jurist och filmens upphovsman.