Energikommissionens arbete lämnar luckor

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Energikommissionen har kommit med sitt betänkande. Det finns bra och mindre bra förslag. Utmaningar på sikt är dels att hantera effekterna av stödsystemet för förnybar el, dels de begränsningar i energianvänding som kan komma av målet för energieffektivisering, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.

Foto: Nicklas Mattsson

I måndags den 10 januari lämnade Energikommissionen över sitt slutbetänkande till regeringen. Ursprungligen hade kommissionens arbete ett långsiktigt perspektiv bortom 2025. Men den akuta situation, som kärnkraftsägarna signalerade om för drygt ett år sedan, ändrade fokus till ett mer kortsiktigt perspektiv. Att nå fram till en blocköverskridande energiöverenskommelse är viktigt för stabiliteten i elförsörjningen redan under åren fram till 2020, och det är bra att Kommissionen lyckats med detta.

Innehållet i betänkandet var känt sedan tidigare. Det finns både bra och mindre bra delar bland de tolv förslagen och de 30 bedömningar som görs i betänkandet. Vissa delar – som kanske var nödvändiga för att komma överens i det korta perspektivet – riskerar skapa problem längre fram.

Det var nödvändigt att ta bort effektskatten för kärnkraften, vilket man nu gör i två steg. Kärnkraften står inför stora reinvesteringar som ska vara genomförda 2020, och med den effektskatt som hittills funnits var de investeringarna inte genomförbara i det rådande läget på elmarknaden. För Sverige skulle en snabb stängning av alla kärnkraftreaktorer ha fått stora konsekvenser för leveranssäkerheten. Nu finns en viktig del i förutsättningarna för att kärnkraftsägarna ska besluta om att genomföra de investeringar som behövs för drift bortom 2020. Detta är både samhällsekonomiskt klokt och ger en fortsatt hög leveranssäkerhet.

Det är också positivt att man föreslår förändringar för vattenkraften, så att dess förutsättningar förbättras. Idag betalar vattenkraftägarna en förhöjd fastighetsskatt, men denna nivå ska nu normaliseras. Dock återstår att antal frågor som rör hur vattenkraftens miljötillstånd ska hanteras, där detaljerna ännu saknas.

Det finns framförallt två förslag i betänkandet som kan skapa nya utmaningar på sikt, dels beslutet att förlänga och öka ambitionen i stödsystemet för förnybar el, dels det mål som föreslås för energieffektivisering.

De föreslagna subventionerna till förnybar elproduktion ska ge ytterligare 18 TWh ny elproduktion mellan 2020 och 2030. Samtidigt har Sverige redan ett elöverskott, varför det egentligen inte behövs ny produktion i tidsperspektivet 2030, utan snarare bortom 2030. Dessutom har vindkraftens kostnader per producerad kWh glädjande nog sjunkit kraftigt de senaste åren, och är idag ett av de mest konkurrenskraftiga sätten att producera el när det gäller ny kraft. Subventioner och stöd till ny teknik ska generellt ges i en introduktionsfas, och i begränsad omfattning. Att då fortsätta med subventioner som finns idag och i en ökande volym är svårt att förstå, och riskerar få stor påverkan på elmarknadens funktion. Samhällsekonomiskt riskerar politiken därför att bli dyr, och den ökar risken för utslagning av planerbara kraftverk genom subventionernas påverkan på marknaden och elpriset.

Det är inte heller tydligt vad som är syftet med att sätta ett mål för ökad energieffektivitet. Att använda energi är i sig något positivt som bidrar till värdeskapande, tillväxt och komfort i ett modernt samhälle. Det som istället bör vara i fokus är att minimera energianvändningens negativa effekter, så som utsläpp av koldioxid. Målet om 50 procents lägre energiintensitet jämfört med år 2005 riskerar att bli utmanande beroende på ett antal olika faktorer. Vilken utveckling som antas inom olika sektorer har stor betydelse. Den största osäkerheten i målet ligger dock i BNP-tillväxten, som är högst central i målet när det är ett intensitetsmål. Beroende på om man tror på låg- eller hög tillväxt, d.v.s. 1,5 procent eller 2,5 procent tillväxt, så är skillnaden i tillförd energi år 2030 så mycket som 70 TWh. Det motsvarar hela Sveriges vattenkraft. En hög tillväxt är positiv av många skäl och en viktig slutsats blir därför att tillväxtstimulerande reformer kommer att vara av central betydelse får att nå målet för energieffektivitet.

Energikommissionens arbete må nu vara avslutat, men det finns fortfarande många detaljer som behöver konkretiseras och preciseras, exempelvis villkoren för vattenkraften. Och det kan även finnas anledning att inom några år att återkomma till ett antal frågor för att undvika negativa effekter för Sverige.

Energikommissionens betänkande

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.