Sverige har drabbats av en elkris. Hur har vi hamnat där?
– En orsak är bristande kapacitet i elnäten. Vi har överskott på el i norra Sverige men underskott i södra. Det låter kanske inte som något problem. Men elnätet klarar inte att föra över tillräckligt med el för att komma till rätta med obalansen, säger Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringslivs VD.
– Dessutom har vi lokala flaskhalsar i näten på många ställen.
Vilka konsekvenser kan det få?
– Elkrisen slår redan nu mot investeringar i Sverige. Det har hänt att städer tvingats tacka nej till stora industriinvesteringar på grund av otillräcklig kapacitet i elnätet.
– Tillsammans med industrins oro för försörjningstryggheten ökar det förstås risken för att investeringar, jobb och tillväxt hamnar i andra länder.
Hur löser vi problemen?
– Till att börja med måste vi öka kapaciteten i elnäten på ett kostnadseffektivt sätt. Det är viktigt att hitta rätt balans mellan investeringar och kostnader för kunderna som står för notan. Snabba tillståndsprocesser är också centralt.
– Samtidigt behöver vi långsiktigt investera i ny planerbar elproduktion, inte minst med tanke på att två kärnkraftsreaktorer i Ringhals snart stängs. Redan under normalvintrar finns en risk för elbrist och det är inte säkert att vi i krislägen kan importera el från andra länder.
– Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften. Och för många företag är leveranssäkerheten livsviktig, något som Anders Fröberg, vd för Borealis i Sverige, nyligen påpekade
