Oklart syfte med mål för ökad energieffektivitet

NYHET Publicerad

KOMMENTAR De fem partier som i juni slöt energiöverenskommelsen har enats om ett mål för energieffektivisering till 2030. Målet för energieffektivitet är dock svårförståeligt, men en slutsats är att tillväxtfrämjande reformer kommer att vara centrala för att nå målet. Det som behövs istället är positiva incitament för att stimulera ökad energieffektivitet, skriver energiexperterna Maria Sunér Fleming och Linda Flink i en kommentar.

Maria Sunér Fleming

Maria Suner Fleming, enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography
Linda Flink

Linda Flink, expert Energi och Klimat.

Foto: Ernst Henry Photography

De fem partier som i juni slöt energiöverenskommelsen har nu enats om ett mål för energieffektivisering till 2030. Målet om 50 procents lägre energiintensitet (mätt som mängd tillförd energi delat med Sveriges BNP) jämfört med år 2005 är ambitiöst och kommer att kräva ansträngningar i samtliga samhällssektorer. Att i detalj bedöma realismen, eller konsekvenserna av målnivån är dock svårt, eftersom transparensen kring processen varit mycket begränsad, och de beräkningar och antaganden som målet baseras på inte offentliggjorts.

De fem partierna skriver i pressmeddelandet att ”Ett lyckat arbete med energieffektivisering stärker Sveriges konkurrenskraft, minskar miljöpåverkan och skapar många nyttor i samhället”. Vi instämmer i att energieffektivisering är positivt ur många aspekter. Samtidigt är det inte tydligt vad syftet med att sätta ett mål för ökad energieffektivitet.

Att använda energi är i sig något positivt som bidrar till värdeskapande, tillväxt och komfort i ett modernt samhälle. För näringslivet är det självklart att använda alla resurser effektivt, även energi – på så sätt skapas konkurrenskraft. Det som istället bör vara i fokus är att minimera energianvändningens negativa effekter, så som utsläpp av koldioxid. Ett mål för energieffektivisering är inte rätt verktyg då det riskerar att skapa begräsningar även för den energi som inte har några utsläpp.

Ett ambitiöst mål – oavsett målkonstruktion – är utmanande, beroende på ett antal olika faktorer. Vilken utveckling som antas inom olika sektorer har stor betydelse. Teknikutveckling inom transportsektorn är en sådan, där förhållandet mellan biodrivmedel och elektrifiering kommer att få mycket stor inverkan på mängden tillförd energi i sektorn. Om biodrivmedel ersätter bensin och diesel i transportsektorn, minskar sektorns energieffektivitet, vilket gör det svårare att nå målet. Om det däremot blir el som primärt ersätter bensin och diesel blir målet enklare att nå.

Det är dock positivt att målet definierats som ett intensitetsmål, det vill säga som tillförd energi i relation med BNP. På så vis undviks ett absolut tak på energianvändningen, vilket hade kunnat bli direkt skadligt för svensk ekonomi och tillväxt. Dock skapas ändå ett ”tak” utifrån den BNP som Sverige kommer att ha år 2030.

Den största osäkerheten i målet ligger också i BNP-tillväxten. Troligtvis är det beslutade målet baserat på en antagen BNP-tillväxt på 2 procent per år, vilket betyder att den tillförda mängden energi år 2030 inom ramen för målet kan vara drygt 450 TWh. Det kan jämföras med den tillförda energin 2014, som var 533 TWh. Målet representerar därmed en minskning av den tillförda energin till Sverige med ca 80 TWh

Att förutspå den ekonomiska tillväxten på så lång sikt är inte enkelt, samtidigt som den är högst central i målet. Beroende på om man tror låg- eller hög tillväxt, det vill säga 1,5 procents eller 2,5 procents tillväxt, så är skillnaden i tillförd energi 70 TWh. Det motsvarar hela Sveriges vattenkraft. En hög tillväxt är positiv av många skäl och en viktig slutsats blir därför att tillväxtstimulerande reformer kommer att vara av central betydelse får att nå målet för energieffektivitet.

De eventuella styrmedel som införs för att nå målet måste baseras på vad som är kostnadseffektivt. Åtgärder som tvingas fram till en dyr kostnad kan tvärt om riskera konkurrenskraften. Idag finns redan många styrmedel i form av piskor, såsom skatter, EUs utsläppshandel, ecodesign-krav, EUs energieffektiviseringsdirektiv, energikrav på byggnader och så vidare. Det som behövs nu är positiva stimulanser och incitament för att stimulera ökad energieffektivitet. Det är därför bra att politikerna lämnar arbetet med sektorsstrategier till myndigheter och berörda branscher.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.
NYHET Publicerad:

Nya regler om vattenverksamheter med positiva inslag

KOMMENTAR Nya regler för verksamheter som påverkar vatten ger garantier för att samhällsutveckling och vattenkraft, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta, skriver jurist Nicklas Skår.