Oklart syfte med mål för ökad energieffektivitet

NYHET Publicerad

KOMMENTAR De fem partier som i juni slöt energiöverenskommelsen har enats om ett mål för energieffektivisering till 2030. Målet för energieffektivitet är dock svårförståeligt, men en slutsats är att tillväxtfrämjande reformer kommer att vara centrala för att nå målet. Det som behövs istället är positiva incitament för att stimulera ökad energieffektivitet, skriver energiexperterna Maria Sunér Fleming och Linda Flink i en kommentar.

Maria Sunér Fleming

Maria Suner Fleming, enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography
Linda Flink

Linda Flink, expert Energi och Klimat.

Foto: Ernst Henry Photography

De fem partier som i juni slöt energiöverenskommelsen har nu enats om ett mål för energieffektivisering till 2030. Målet om 50 procents lägre energiintensitet (mätt som mängd tillförd energi delat med Sveriges BNP) jämfört med år 2005 är ambitiöst och kommer att kräva ansträngningar i samtliga samhällssektorer. Att i detalj bedöma realismen, eller konsekvenserna av målnivån är dock svårt, eftersom transparensen kring processen varit mycket begränsad, och de beräkningar och antaganden som målet baseras på inte offentliggjorts.

De fem partierna skriver i pressmeddelandet att ”Ett lyckat arbete med energieffektivisering stärker Sveriges konkurrenskraft, minskar miljöpåverkan och skapar många nyttor i samhället”. Vi instämmer i att energieffektivisering är positivt ur många aspekter. Samtidigt är det inte tydligt vad syftet med att sätta ett mål för ökad energieffektivitet.

Att använda energi är i sig något positivt som bidrar till värdeskapande, tillväxt och komfort i ett modernt samhälle. För näringslivet är det självklart att använda alla resurser effektivt, även energi – på så sätt skapas konkurrenskraft. Det som istället bör vara i fokus är att minimera energianvändningens negativa effekter, så som utsläpp av koldioxid. Ett mål för energieffektivisering är inte rätt verktyg då det riskerar att skapa begräsningar även för den energi som inte har några utsläpp.

Ett ambitiöst mål – oavsett målkonstruktion – är utmanande, beroende på ett antal olika faktorer. Vilken utveckling som antas inom olika sektorer har stor betydelse. Teknikutveckling inom transportsektorn är en sådan, där förhållandet mellan biodrivmedel och elektrifiering kommer att få mycket stor inverkan på mängden tillförd energi i sektorn. Om biodrivmedel ersätter bensin och diesel i transportsektorn, minskar sektorns energieffektivitet, vilket gör det svårare att nå målet. Om det däremot blir el som primärt ersätter bensin och diesel blir målet enklare att nå.

Det är dock positivt att målet definierats som ett intensitetsmål, det vill säga som tillförd energi i relation med BNP. På så vis undviks ett absolut tak på energianvändningen, vilket hade kunnat bli direkt skadligt för svensk ekonomi och tillväxt. Dock skapas ändå ett ”tak” utifrån den BNP som Sverige kommer att ha år 2030.

Den största osäkerheten i målet ligger också i BNP-tillväxten. Troligtvis är det beslutade målet baserat på en antagen BNP-tillväxt på 2 procent per år, vilket betyder att den tillförda mängden energi år 2030 inom ramen för målet kan vara drygt 450 TWh. Det kan jämföras med den tillförda energin 2014, som var 533 TWh. Målet representerar därmed en minskning av den tillförda energin till Sverige med ca 80 TWh

Att förutspå den ekonomiska tillväxten på så lång sikt är inte enkelt, samtidigt som den är högst central i målet. Beroende på om man tror låg- eller hög tillväxt, det vill säga 1,5 procents eller 2,5 procents tillväxt, så är skillnaden i tillförd energi 70 TWh. Det motsvarar hela Sveriges vattenkraft. En hög tillväxt är positiv av många skäl och en viktig slutsats blir därför att tillväxtstimulerande reformer kommer att vara av central betydelse får att nå målet för energieffektivitet.

De eventuella styrmedel som införs för att nå målet måste baseras på vad som är kostnadseffektivt. Åtgärder som tvingas fram till en dyr kostnad kan tvärt om riskera konkurrenskraften. Idag finns redan många styrmedel i form av piskor, såsom skatter, EUs utsläppshandel, ecodesign-krav, EUs energieffektiviseringsdirektiv, energikrav på byggnader och så vidare. Det som behövs nu är positiva stimulanser och incitament för att stimulera ökad energieffektivitet. Det är därför bra att politikerna lämnar arbetet med sektorsstrategier till myndigheter och berörda branscher.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Stopplag om vatten försvårar samhällsbygge

DEBATT Regeringens lagförslag om skärpta krav på användning av vatten bromsar samhällsutvecklingen, utan några miljövinster. Det skriver företrädare för LRF, Svensk Vattenkraftförening, Svenskt Vatten och Svenskt Näringsliv.            
NYHET Publicerad:

Näringslivet spelar en avgörande roll för hållbar utveckling

FNS HÖGNIVÅMÖTE Svenskt Näringsliv var på plats på den andra omgången av FNs högnivåmöte för uppföljning av de 17 globala hållbarhetsmålen, också kallat Agenda 2030. Målen, som antogs 2015 är globala och berör alla dimensioner av en hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
NYHET Publicerad:

Havens framtid engagerar näringslivet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s havskonferens pågår i New York. Svensk Sjöfart, Jernkontoret och Svenskt Näringsliv är på plats.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Naturgas – steg mot minskad klimatpåverkan

KLIMAT Svenska industriföretag manar beslutsfattare att se helhetsbilden i sina klimat- och miljöambitioner. Att avskriva gas som energikälla till industrin vore feltänkt, varnade företagaren Magnus Pettersson under ett seminarium på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Regeringens klimatpolitik ineffektiv

KOMMENTAR Regeringen för en ineffektiv klimatpolitik där man inte får största nytta för pengarna. Det skriver Maria Sunér Fleming, enhetschef för energi, infrastruktur och miljö, och Torbjörn Spector, skatteexpert, med anledning av regeringens miljö- och energiskattepaket.
NYHET Publicerad:

LL Bolagen kritiserar regeringens sopförslag

MILJÖ Regeringen vill återkommunalisera insamlingsansvaret för förpackningsavfall, något som branschen reagerar starkt på. ”Det är en ideologisk maktfråga som inte kommer att göra avfallshanteringen bättre. En kommunalisering eller ett förstatligande är ett väldigt effektivt sätt att ta kål på all kreativitet och idérikedom på en marknad”, säger Ola Claesson, vd på LL Bolagen.
NYHET Publicerad:

Tandlös klimatlag enbart symbolpolitik

KOMMENTAR Att lagrådet sågar regeringens förslag till ny klimatlag kom inte som en överraskning. Lagen innehåller inga bindande bestämmelser, vilket gör att påståendet om att det nu blir olagligt för politiken att prioritera bort klimatet är rent felaktigt. Det skriver miljöjurist Nicklas Skår i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Positivt besked om ändrade handelsregler för utsläppsrätter

EU Europaparlamentet har röstat om hur EUs utsläppshandelssystem ska se ut under perioden 2021-2030. Förslaget gör bland annat att andelen gratis utsläppsrätter till industriföretag kan öka, en seger för den internationellt konkurrensutsatta industrin. 
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Energikommissionens arbete lämnar luckor

KOMMENTAR Energikommissionens betänkande innehåller bra och mindre bra förslag. Utmaningar på sikt är dels att hantera effekterna av stödsystemet för förnybar el, dels de begränsningar i energianvänding som kan komma av målet för energieffektivisering, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU-krav på bioenergi riskerar främja fossilt

MILJÖ EU-kommissionen vill införa hållbarhetskriterier för användningen av biomassa.  Men Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna, varnade under ett seminarium för effekterna av reglerna. ”Reglera inte och sätt ett tak för skogsavverkningen. Låt medlemsländerna avgöra hur mycket skog som kan avverkas på ett hållbart sätt”, sade han.
NYHET Publicerad:

En svensk flygskatt minskar inte koldioxidutsläppen

KOMMENTAR I eftermiddag presenteras utredningen om en svensk flygskatt. Syftet med en flygskatt, som anges i utredningens direktiv är, att minska flygets klimatpåverkan. Att utredningen ens har tillsatts är svårt att förstå, när det är uppenbart att en svensk flygskatt inte minskar de globala koldioxidutsläppen, menar Maria Sunér Fleming, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Oklart syfte med mål för ökad energieffektivitet

KOMMENTAR De fem partier som i juni slöt energiöverenskommelsen har enats om ett mål för energieffektivisering till 2030. Målet för energieffektivitet är dock svårförståeligt, men en slutsats är att tillväxtfrämjande reformer kommer att vara centrala för att nå målet. Det som behövs istället är positiva incitament för att stimulera ökad energieffektivitet, skriver energiexperterna Maria Sunér Fleming och Linda Flink i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av svensk position kring utsläppshandeln oroar

KOMMENTAR Sedan ett drygt år pågår förhandlingarna kring utformningen av EU:s utsläppshandelssystem efter 2020. Regeringen behöver anta en position i förhandlingarna som visar att man menar allvar med de satsningar man gjort på en framtida industri med låga utsläpp i Sverige. Det skriver energi- och klimatexpert Linda Flink i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Svensk klimatpolitik är gammaldags 

KLIMATPOLITIK En av Sveriges forskare inom ekonomi och miljöfrågor, John Hassler, riktar svidande kritik mot den svenska klimatpolitiken. Att Sverige väljer att gå en egen väg i en global värld håller inte. ”Det beror, om jag ska vara krass, på att personer aktiva i klimatpolitiken har låst fast sig i positioner som inte går att ändra”, säger han.
NYHET Publicerad:

Näringslivet är klimatfrågans lösning

KOMMENTAR Årets klimatmöte i Marrakech går mot sitt slut. Om rätt förutsättningar för innovation och utveckling ges kommer näringslivet att spela en avgörande roll för att klimatutmaningen klaras, skriver Maria Sunér Fleming, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, som varit på plats under mötet.