Mellan 1995 och 2011 sjönk Sveriges resultat i den internationella kunskapsmätningen TIMSS kraftigt. Sedan dess har resultaten återhämtat sig. När hänsyn tas till förändringar i elevsammansättningen presterar svenska elever nästan på 1995 års rekordhöga nivåer, visar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren i en ny, fördjupande analys av TIMSS 2023.
I matematik och naturvetenskap tillhör Sverige numera den internationella toppen, särskilt när man jämför elever med inhemsk bakgrund. I matte är bara de östasiatiska länderna bättre och i naturkunskap presterar Sverige på östasiatiska nivåer.
Också andelen högpresterande är tillbaka på 1995 års nivåer, om man jämför elever med inrikes bakgrund. I naturvetenskap är andelen lika hög som i Sydkorea och Japan.
– Resultaten är mycket glädjande, inte minst eftersom vi vet hur viktig andelen högpresterande elever är för ekonomisk tillväxt, säger Mia Bernhardsen, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Svenskt Näringsliv.
Utmaningen för svensk skola är en stor minoritet elever med utrikes bakgrund och tuffare förutsättningar, som presterar mycket sämre än elever med svensk bakgrund. Gapet är bland det största i världen och motsvarar flera läsårs inlärning.
– Vad som behövs är riktade insatser som minskar skillnaden mellan elever med inrikes och utrikes bakgrund. Den så kallade ”no excuses”-modellen bygger på strikt, men varm, elevdisciplin, höga förväntningar, frekventa prov och explicit, lärarledd undervisning. I USA och Storbritannien hjälper sådana skolor underprivilegierade elever att komma i kapp på bara några år. Dessvärre är modellen i praktiken olaglig i Sverige. Där har regeringen något att arbeta med, säger Gabriel Heller Sahlgren.
Läs Gabriel Heller Sahlgrens debattartikel på SvD debatt
TIMSS är en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Timss står för Trends in International Mathematics and Science Study och är tillsammans med Pisa en av de största internationella kunskapsmätningarna. Studien genomförs vart fjärde år.
Källa: Skolverket