Bild på elnät.
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

De senaste 35 åren har Sveriges energiintensitet, förhållandet mellan BNP och energiförbrukning, minskat med 1,7 procent per år.

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming

Idag möts genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen. Det är en viktig grupp som har flera stora framtidsfrågor att ta tag i, för att elsystemet ska fortsätta vara en möjliggörare för framtiden. Elsystemet utmanas dock nu ur tre perspektiv.

Det första perspektivet är en kraftigt ökad elanvändning.

Sedan energiöverenskommelsen slöts sommaren 2016 har det blivit allt tydligare att elektrifiering är en helt central åtgärd för att klara klimatmålen. Det kommer att behövas betydligt mycket mer utsläppsfri el i tidsperspektivet 2045.

Bara industrins ökade behov summeras till minst 23 TWh enligt Svenskt Näringslivs egen analys av färdplanerna för fossilfrihet. Enligt en IVA-studie som presenterades i veckan kan den siffran vara snarare 52 TWh beroende på industriella vägval. Detta var inte kända fakta 2016.

Till det ska läggas transportsektorns ökade behov. Inte bara för personbilar utan även för den tunga trafiken och kanske flyget. Företag som Scania är idag tydliga med att man ser elektrifiering som en central lösning för tunga transporter, något man inte såg 2016. Vid en sådan utveckling kan behovet öka med ytterligare upp emot 20 TWh.

Samtidigt har vi en betydande andel av den idag befintliga elproduktionen som kommer behöva ersättas med ny – i samma tidsperspektiv till 2045.

Det andra perspektivet är leveranssäkerheten.

En ökad grad av elektrifiering och digitalisering av olika samhällstjänster – betalsystem, vårdtjänster, självkörande fordon – ökar behovet av hög leveranssäkerhet i elsystemet. Svenska kraftnät har larmat om effektutmaningen redan för de kommande vintrarna när Ringhals 1 och 2 läggs ner. Och effektfrågan kommer att accentueras framåt inte minst med transportsektorns elektrifiering där snabbladdning kommer att bli något som förväntas fungera – vilket momentant innebär ett högt uttag av effekt i systemet.

Det tredje perspektivet är att elnätet inte räcker till.

Allt fler svenska kommuner och regioner har tvingats säga nej till industriella etableringar och satsningar på elanvändande verksamheter som kollektivtrafik, datacenter, nya bostadsområden mm. Hur vi ska säkerställa att elnäten inte blir begränsande för framtiden är en fråga som inte alls fanns med i diskussionerna inför energiöverenskommelsen. Här är inte minst frågor kring tillståndsgivning helt avgörande.

Sammantaget finns ett antal utmaningar för elsystemet som inte fanns med i diskussionen före energiöverenskommelsen; det kraftigt ökade behovet av el, effektproblematiken såväl i det korta som det längre perspektivet, samt utmaningen att få elnätens utveckling att stämma överens med förändrad förbrukning.

Detta är frågor som behöver diskuteras på ett sansat sättinom ramen för energiöverenskommelsen, med kostnadseffektivitet och konkurrenskraft som utgångspunkt.

Då måste det också vara tillåtet att i förlängningen diskutera komplettering och utveckling av politiken. På så sätt kan vi framtidssäkra elsystemet för att bli möjliggöraren för en digital och klimatsmart framtid. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Ett potentiellt verktyg för att stärka den cirkulära ekonomin

KOMMENTAR Ett produktpass kan fungera som ett potentiellt effektivt verktyg i den cirkulära ekonomin, anser Svenskt Näringsliv. ”Vi har tagit fram ett underlag med synpunkter kring hur ett system med produktpass bör utformas för att det ska bli funktionellt och effektivt”, skriver Jenny Svärd, expert cirkulär ekonomi
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

EU:s gröna giv kräver tydliga spelregler

KLIMATNEUTRALT EU Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent. Men det krävs tydliga och långsiktiga spelregler för att företagen ska våga investera, menar Lina Håkansdotter, chef för klimat och hållbarhet. ”Därför finns det anledning till oro om vägen är otydlig.”
NYHET Publicerad:

Klimatomställning kräver stabil elförsörjning

ENERGI Elnäten måste klara av att transportera elen dit den behövs. Ett problem är långa tillståndsprocesser. ”Det krävs en aktiv el-politik annars kan vi fimpa idén om ett fossilfritt Sverige”, sa Eva Vitell, Vattenfall, vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Viktiga perspektiv saknas i regeringens klimathandlingsplan

KOMMENTAR Klimatet är en central utmaning, och mycket måste göras för att begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalets mål. Därför är det bra att regeringen nu har presenterat sin klimathandlingsplan för mandatperioden, även om viktiga perspektiv saknas och mycket måste konkretiseras, skriver Linda Flink Wredh, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Jacke: ”Energipolitiken kräver bred politisk uppslutning”

HÅLLBARHET Klimatomställningen ställer nya krav på energipolitiken som behöver utvecklas för att möta framtida behov, enligt vd Jan-Olof Jacke. ”Vi ser att det kommer att behövas en bred politisk uppslutning kring dessa frågor.”
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kraftsamlar kring elförsörjningen

ENERGI Svenskt Näringsliv har dragit igång projektet "Kraftsamling elförsörjning", som syftar till att säkra Sveriges behov av el till 2045.
NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.