Utländska experter fast i svensk byråkrati

Den så kallade expertskatten infördes i svensk lagstiftning år 2001. Tanken var att lägre skatt för utländska experter skulle attrahera spetskompetens till Sverige, och på så vis stärka den framtida konkurrenskraften.

Ett av kraven för att forskare, företagsledare och nyckelpersoner ska beviljas skattelättnader är att arbetet avser specialistuppgifter som är svåra att rekrytera inom Sverige. Det kan till exempel handla om forskare och experter som arbetar med avancerad produktionsutveckling, ny teknologi och så vidare.

Men trots höga tankar om expertskatten har den i mångt och mycket varit en besvikelse. Jämfört med andra länder har inflödet av utländska experter varit magert.

– Under 2012 gjordes därför justeringar i det svenska expertskattesystemet för att fler skulle omfattas av skattelättnaden. Regelverket kompletterades med en löneregel som innebär att utländska experter som tjänar över cirka 89 000 kronor i månaden också beviljas skattelättnader. Men enkelt uttryckt så har åtgärden inte nått upp till förväntningarna, långt ifrån, säger Anders Lilja, skattejurist på Svalner skatt och transaktion, som på uppdrag av Svenskt Näringsliv författat rapporten Utländsk spetskompetens – en nyckelfråga för Sverige.

Danmark har däremot lyckats väldigt bra med att attrahera högkvalificerad arbetskraft, trots liknande skattesystem som Sverige. Danmark har blivit lite av Sveriges förebild, berättar Anders Lilja. 2015 omfattades omkring 5 500 experter av skattelättnader i Danmark. I Sverige var den siffran endast cirka 2 000.

– Och då ska man komma ihåg att den svenska ekonomin är nästan dubbelt så stor som den danska. Sverige skulle behöva femdubbla attraktionskraften för att komma ikapp Danmark, säger han.

Vad är det då som skiljer de båda länderna? Varför lyckas inte Sverige attrahera spetskompetens på samma sätt som sin granne? Enligt Anders Lilja är förklaringarna flera. Inte minst är ansökningsprocesserna i Sverige dyra, långsamma och tungrodda.

– I Sverige kan skattelättnader för experter sökas på två olika grunder, antingen baserat på kompetensregeln eller löneregeln. När det gäller kompetensregeln brister den i förutsebarhet. Det är svårt att på förhand förutse vilka personer som uppfyller kraven för skattelättnader och inte, inte minst när det gäller kategorin nyckelpersoner, säger han.

I andra fall är kraven för att betecknas som expert väldigt högt ställda, betonar han. I Sverige måste en utländsk forskare ha doktorsexamen plus ett par års postdoktoral tjänstgöring för att beviljas skattelättnad. Dessutom måste det föreligga rekryteringssvårigheter inom landet.

– I Danmark ställs varken krav på postdoktoral tjänstgöring eller rekryteringssvårigheter. Sverige borde lära av Danmark där processen är enklare och generösare. Kompetensregeln borde tas bort för alla arbetstagargrupper utom forskare. Löneregeln räcker gott och väl, säger han.

Men även löneregeln är förknippad med vissa problem, betonar han.

– Löneregeln har förenklat ansökningsprocessen, men frågan är om inte lönenivån bör justeras? I Sverige måste en person tjäna över cirka 89 000 kronor i månaden för att beviljas skattelättnader. I Danmark ligger den gränsen betydligt lägre. Lönenivån borde kanske sänkas till runt 67 000 kronor, det är betydligt lämpligare, säger han.

Dessutom anser Anders Lilja att tidsfristen för att ansöka om skattelättnader förlängs från tre till sex månader. Idag avslås ansökningar som kommer in för sent, vilket kan visa sig vara kostsamt på sikt.

– Även kravet på att svenska medborgare inte kan beviljas skattelättnader borde slopas, precis som i Danmark, säger han.

Kerstin Nyquist, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, betonar vikten av internationellt konkurrenskraftiga skatteregler.

– Det här är en otroligt viktig fråga för näringslivet, forskningen och vår framtida konkurrenskraft, säger hon.

Något måste hända nu, menar Lennart Tottie, tidigare på Forskarskattenämnden och Skatterättsnämnden.

– Vi kan inte tappa duktiga personer på det här sättet till våra värsta konkurrenter. Enkelheten i det danska systemet är skillnaden, säger han.