Patent: Så undviker vi att spela i gärdsgårdsserien

World Intellectual Property Organization, WIPO, har precis publicerat statistik för antalet patentansökningar i världen inom det internationella patentsystemet PCT. Som alltid rymmer inte sådan statistik hela sanningen, men det är ändå en intressant läsning för den som vill se hur utvecklingen ser ut kring innovation och konkurrenskraft.

PCT är ett system för att göra internationella patentansökningar. De sökande som använder systemet vill kunna få patent i flera länder och rör sig alltså på en internationell marknad. Genom att se på från vilka länder de sökande kommer som gör PCT ansökningar kan man få en indikation över vad som rör sig ute i världen.

För första gången sedan systemet skapades står sökanden från Asien för över 50 procent av patentansökningarna inom PCT (50,5 procent). Europeiska sökanden stod för 24,5 procent av ansökningarna och nordamerikanska sökanden för 23,1 procent. Asien har de senaste åren tagit mycket stora kliv i användandet av patent.

Ser man på vilka länder vars sökande använder systemet dominerar tre länder stort. Flest gjorda PCT ansökningar i världen kom 2018 från sökanden från USA. De stod för 22,2 procent av PCT ansökningarna i världen. Detta är ett land som brukar ligga i topp, så detta är i sig inget konstigt. Faktorer som ligger bakom är inte bara att det är ett stort land där innovation ofta lyfts fram. Bland de verksamheter som söker många patent internationellt finns olika lärosäten, där det finns upparbetade system och en kultur av att kommersialisera forskning via immaterialrättigheter.

Nummer två på listan över ursprungsländer för de som gör patentansökningar inom PCT systemet kanske däremot förvånar. Det är nämligen Kina. De står numera för 21,1 av PCT ansökningar i världen. De ligger alltså tätt efter USA. Ni som förknippar Kina med att det är ett land som främst tillverkar saker som har uppfunnits någon annanstans behöver revidera er världsbild. Faktum är att de snabbt gått från produktionsland till innovationsland. Till detta kommer att de har en tydlig strategi kring hanteringen av innovationer genom olika immaterialrättigheter.

Trean på listan har gjort en liknande resa som Kina, nämligen Japan. Japanska sökanden står för 19,6 procent av ansökningarna. När det industriella undret tog fart i Japan dröjde det inte länge innan de själva började göra innovationer. De insåg också tidigt behovet av att arbeta strategiskt med patent. De immaterialrättsstrategier som japanska företag utvecklade för ett par decennier sedan har revolutionerat lika mycket som de produktionsmetoder de skapat och som exempelvis biltillverkare i hela världen anammat.

Hur ligger då Sverige till? Vi ligger på plats nio. Svenska sökanden står för 1,6 procent av ansökningarna. Med tanke på att vi då rakt inte står för 1,6 procent av världens befolkning kan vi klappa oss på axeln. Det är ett tydligt tecken på att vi är ett innovativt land. Vi tillhör förnärvarande topp tio i världen, vi tillhör därmed helt klart förstaligan.

Det finns dock ändå ett par mörka moln. Många av de vi brukar se som konkurrentländer, och inte minst många länder som vi kanske inte ens lagt in i den skaran, arbetar betydligt mer med innovationsfrågorna. De arbetar inte minst mycket mer aktivt med frågor kring alla de kunskapsbaserade tillgångarna.

Vi har ägnat för mycket tid åt att diskutera hotet med att en del länder runt om i världen tillverkar kopior av våra varor. Vi skulle behöva ägna betydligt mer tid för att se hur deras strategier kring innovation och immaterialrätt ser ut. Det kan konstateras att länder som konkurrerar med oss på en global arena tänkt över allt från hur utbildning i immaterialrätt ser ut till att optimera stödet till uppfinnare.

Sveriges förmåga att få fram och hantera innovationer handlar inte bara om landets konkurrenskraft. Det talas också allt oftare om att innovation ska vara en del av de lösningar vi behöver för en hållbar framtid. För att nå de resultat vi behöver krävs inte bara en immaterialrätt i världsklass. Vi behöver också en innovationspolitik som omfattar de kunskapsbaserade tillgångarna. Annars finns risken att vi halkar ner i gärdsgårdsserien.

Läs mer: