Vanligt att arbetstiden höjs

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Hyvling är en trend med förödande konsekvenser, anser fackliga företrädare. Av debatten är det lätt att få uppfattningen att de anställdas arbetstid sänks, inte höjs. I praktiken ser det annorlunda ut, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman.

För närvarande finns det fackliga och politiska krav på lagändringar för att stoppa sänkningar av arbetstid, det som ofta omtalas som ”hyvling”.  Argumentet är att ändringarna krävs för att skapa en trygg arbetsmarknad, men i själva verket är det vanligare att de anställdas arbetstid ökar än minskar. Det visar en genomgång av statistik från ett flertal avtalsområden.

Kraven på lagändringar bygger på en överdriven bild av hur arbetsmarknaden fungerar. Av debatten som funnits i frågan är det lätt att få uppfattningen att justeringar av sysselsättningsgrad sker ofta och att det alltid handlar om att sänka sysselsättningsgraden. I praktiken ser det annorlunda ut.

Arbetsmarknaden är inte statisk och inte företagens verklighet heller. Efterfrågan på de tjänster och produkter som företag erbjuder varierar upp och ned över tid. Förändringar och nedgångar i efterfrågan kan leda till problem med lönsamheten för företaget. Vissa företag kan behöva anpassa bemanningen efter förutsättningarna: restauranger har flest kunder under lunch- och kvällstid, det är fler kunder i butikerna på eftermiddagar än på förmiddagar, tjänster behöver utföras på vissa tider på dygnet, och så vidare.

Ett sätt att möta nedgångar i efterfrågan är genom uppsägningar, ett annat sätt är att förändra sysselsättningsgraden för anställda. Det innebär att anställda kan få gå ned i arbetstid, från heltid till deltid eller till en kortare deltid. Att företag har möjlighet att själva styra bemanningen gör att verksamheten kan hållas igång och de anställda har kvar sina arbeten, trots bristande lönsamhet. De har då även möjlighet att få arbeta mer igen när efterfrågan har ökat. Om företagens möjligheter till omställning försvåras är risken att de behöver säga upp mer personal. Ytterst kan det leda till att hela verksamheten och jobben i den riskeras.

Diagrammen lite längre ner visar hur stor andel av de anställda inom respektive avtalsområde som från ett år till ett annat har höjt eller sänkt sin sysselsättningsgrad.

  • För det första är det tydligt att de allra flesta, 70–90 procent av alla anställda, behåller samma sysselsättningsgrad över tid.
  • För det andra är det fler som får höjd sysselsättningsgrad, än som får sänkt.
  • För det tredje innefattar statistiken dessutom all förändring av sysselsättningsgrad, även den som sker på medarbetarens initiativ. Det kan röra sig om att gå ned i tid på grund av studier, hög ålder, föräldraledighet eller sjukdom. En rimlig bedömning är att övervägande delen av de fall där sysselsättningsgraden minskar beror på sådana frivilliga sänkningar.

Förändringar av arbetstiden innebär alltså oftare att arbetstiden ökar:

  • Under 15 av de senaste 17 åren har det varit fler som fått höjd sysselsättningsgrad än sänkt, inom butiksavtalet.
  • Inom besöksnäringen har fler fått höjd sysselsättningsgrad under nio av de senaste tio åren.
  • Inom städ gäller det förhållandet för åtta av de senaste 12 åren och inom äldreomsorgen hälften av åren sedan 2004.
  • Det är bara inom personlig assistans som det är vanligare att sysselsättningsgraden sänks.
  • Totalt sett är mönstret detsamma för kvinnor och män.

Frågan om förändringar i sysselsättningsgrad har dessutom redan reglerats i kollektivavtal av parterna. Inom ett flertal avtalsområden, exempelvis i butik, besöksnäringen samt transportavtalet, finns i dag överenskommelser om omställningstid då lön och sysselsättningsgrad ska ligga kvar på samma nivå som innan förändringen. Ändringar i lagstiftningen blir ett stort ingrepp i partssystemet och hotar att riva upp kollektivavtalslösningarna. Dessutom riskeras många jobb i viktiga verksamheter om företagens möjligheter till omställning försvåras enligt kraven på lagändringar.

 

Ladda ner

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vanligt att arbetstiden höjs

KOMMENTAR Hyvling är en trend med förödande konsekvenser, anser fackliga företrädare. Av debatten är det lätt att få uppfattningen att de anställdas arbetstid sänks, inte höjs. I praktiken ser det annorlunda ut, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman.
NYHET Publicerad:

Kvinnor jobbar mer heltid

ARBETSTID Allt fler svenskar arbetar heltid. 2016 jobbade 84 procent mer än 35 timmar per vecka. Det är främst bland kvinnor heltidsarbete har ökat, visar en rapport.
NYHET Publicerad:

"Bra att parterna får hantera visstidsanställningar"

VISSTID Regeringen presenterade igår ett förslag till ändringar av regelverket kring visstidsanställningar. Svenskt Näringsliv har inte sett något behov av att acceptera EU-kommissionens krav på förändringar av reglerna avseende visstid. "I ett läge när regeringen bestämt sig för att acceptera EU-kommissionens krav är det bra att regeringens förslag ger utrymme för arbetsmarknadens parter att hantera frågan" , säger Christer Ågren, vice vd.
NYHET Publicerad:

Företagare behöver flexibla arbetsformer

ARBETSTID Både förslaget att lagstifta om heltid och viljan att minska antalet visstidsanställningar väcker oro hos småföretagare. Färre lediga jobb och ökade kostnader är några konsekvenser. ”Fördelen med flexibla arbetsformer är att vi snabbare kan möte efterfrågan på marknaden och tillgodose kundens behov”, säger Anna-Lena Bohm, vd för callcenterföretaget Uniguide.
NYHET Publicerad:

Visstidsanställning leder till fast jobb

KOMMENTAR Fackföreningsrörelsen och Socialdemokraterna krokar arm i strävan att begränsa eller rent av slopa möjligheten till allmän visstidsanställning. Det kommer att leda till färre jobb och priset betalas av de svagaste på arbetsmarknaden, skriver Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Krav på heltid hotar förskolejobb

JOBB Elisabeth Kvanman, vd för Måbra förskolor, strävar efter att erbjuda alla anställda heltidstjänster. Men hon är kritisk till att lagstifta i frågan. ”Det skulle innebära att jag måste lägga ned delar av mina bolag, säger hon.
NYHET Publicerad:

Rätten till heltid leder till uppsägningar

ARBETSMARKNAD Jobben ska räddas med lagstadgad rätt till heltid. I alla fall om Socialdemokraterna får bestämma. Men arbetsgivarna håller inte med om att förslaget leder till fler jobb. Tvärtom. "Jag skulle bli tvungen att säga upp folk", konstaterar Patricia Kimondo, vd Lärarförmedlarna.
NYHET Publicerad:

Rätt till heltid spökar för snabbväxare

ARBETSTID John Blund är i högsta grad vaken. Konfektionskedjan växer så det knakar. Fyra butiker blev åtta förra året. Bromsklossen för ytterligare expansion är förslaget om rätt till heltid.
NYHET Publicerad:

Heltidskrav ger färre jobb i handeln

WEBB-TV Socialdemokraterna har lovat att lagstifta i frågan om rätt till heltid om de vinner valet i höst. ICA-handlare Mats Larsson i Stockholm ser stora konsekvenser för sin verksamhet om kravet på heltid blir verklighet. Det blir färre tjänster och sämre arbetstider för de som idag jobbar heltid och i slutändan är det konsumenterna som får betala notan i form av höjda priser.
NYHET Publicerad:

Rätt till heltid kan ge personalminskningar

RÄTT TILL HELTID Den första klädesbutiken – Jack & Jones på Västra Torggatan i Karlstads centrum – öppnade de 1998. Nu finns åtta butiker inom Peter Hermanssons och Erik Lundells expanderande klädimperium John Blund AB. Ett jättekliv framåt tog man i december förra året genom att förvärva fyra nya butiker.
NYHET Publicerad:

Rätt till heltid, nej tack

RÄTT TILL HELTID Lagstadgad rätt till heltid är en tung fråga i avtals- och valrörelsen. På Abisko turiststation funderar platschef Putte Eby på hur anläggningen ska överleva om förändringen går igenom. 
NYHET Publicerad:

Rätt till heltid stänger arbetsmarknaden

VALRÖRELSEN Lagstadgad rätt till heltid blir en av de heta frågorna i både avtals- och valrörelsen. Införs den är det en återgång till gamla stela modeller på arbetsmarknaden, menar en företagare i Umeå.
NYHET Publicerad:

LO vill kommendera fram heltidsjobb

KOMMENTAR Sedan 1997 finns det möjlighet för deltidsanställda att öka sin arbetstid. Men det LO gör nu, när de går ut med sina krav om "rätt till heltid", är att gå betydligt längre, skriver Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

"Rätt till heltid drabbar konsumenterna"

ARBETSTID Christer Johansson, köpman på ICA Maxi i Gävle, är övertygad om att konsumenterna drabbas av höjda priser om fackens krav på rätt till heltid blir verklighet.
NYHET Publicerad:

Hundratusentals jobb hotas med LO:s krav

KOMMENTAR Samtidigt som arbetslösheten närmar sig tvåsiffriga tal, driver LO lönekrav på fyra procent. Går kraven igenom, är det något som är fel på svensk arbetsmarknad och hur lönebildningen fungerar, skriver Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kravet på rätt till heltid är uppåt väggarna galet

FRIFÖRSKOLA Eva Högberg på friförskolan Talento i Falun är en entusiastisk pionjär i sin bransch. För ungefär 30 år sedan utbildade hon sig till förskollärare, arbetade i yrket några år, sadlade om och var reseledare och flygvärdinna för att sedan återvända till förskollärarjobbet. I januari 2008 gjorde Eva verklighet av sin idé om att starta en egen förskola