Regelkrånglet sätter stopp på inre marknaden

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Design- och belysningsföretaget Watt & Veke sliter med administrationen kring att sälja på den inre marknaden inom EU. Just nu står byråkratin kring producentansvaret och återvinning av elprodukter i fokus. ”Det inte är så öppet som man kan önska”, anser vd:n Johan Pehrson.

Johan Pehrson, vd på Watt & Veke

Johan Pehrson, vd på Watt & Veke, anser att EU:s gemensamma marknad inte fungerar som tänkt. "I stället leder det till praktiska handelshinder. Det verkar kunna bo en liten Trump i varje byråkrat. Mitt land först så att säga."

Foto: Ylva Westlund

– Självklart ska vi betala för att produkterna vi säljer någon gång ska återvinnas, men detta är krångligt, tidskrävande och frustrerande”, säger Johan Pehrson.

Watt & Veke med 11 medarbetare designar och tillverkar lampor och har på senare år investerat för att öka exporten till flera EU-länder, bland annat Tyskland.

– Vi får ett positivt mottagande hos våra exportkunder men samtidigt är den byråkratiska tröskeln till EU:s inre marknad förvånansvärt hög.

Regelverket kring återvinning av elprodukter, WEEE (Waste electrical and electronic equipment), kräver att butikerna registrerar sig. Även Watt & Veke måste registrera sig om det också säljer direkt till slutkunden. Utöver det krävs en lokal representant för företaget som registrerar sig som ansvarar bland annat för återvinningsplikten och månads-/samt årsrapportering till anvisade tyska myndigheter.

Varje EU-land har egna varianter på hur producentansvaret ska uppfyllas praktiskt och hur det ska hanteras administrativt. Tyskland har kommit fram till att importören och exportören är gemensamt ansvariga. Det betyder alltså att Watt & Veke ska komma överens med sina kunder om vem som ska ta ansvaret och registrera företagets produkter för den tyska marknaden.

– I Sverige är det inga problem. Vi betalar en avgift per ton produkter till EL-kretsen som på uppdrag av Naturvårdsverket administrerar det utmärkta producentansvaret. Inom EU är processen däremot svårhanterad för ett mindre företag.

Tyskland är ett av de svårare länderna, anser han. Här säljer företaget bara till kunder som själva har registrerat sig, vilket tvingar företaget att utesluta mindre kunder som sällan har egen registrering.

– Det är krångligt och frustrerande! Jag som älskar EU blir ledsen när jag ser vad dessa världsfrånvända byråkrater eller politiker skapar i form av oöverskådliga system. För mig är det uppenbart att det gränsar till att vara handelshinder.

Idén med EU som bland annat en gemensam marknad för ökad effektivitet i den europeiska ekonomiska zonen och att inte vara nationalistisk verkar inte fungera som tänkt, anser Johan Pehrson.

– I stället leder det till praktiska handelshinder. Det verkar kunna bo en liten Trump i varje byråkrat. Mitt land först så att säga.

Han betonar att det verkligen inte är kostnaderna för registreringen eller avgiften per ton det handlar om, utan om att det tar mycket tid som annars hade använts till att sälja mer.

– Jag betalar gärna miljöavgifter – jag älskar dem faktiskt! Men jag vill inte, som vi gör nu, sitta uppe på nätterna med detta och inse att det kommer att ta oss veckor att reda ut hur vi ska göra.

Det drabbar dessutom de mindre företagen extra hårt, konstaterar han.

– Vi är inte Atlas Copco, Volvo eller Electrolux, utan ett litet hårt arbetande svenskt företag. Vi och 30 000 andra småföretag utgör landets industriella ryggrad, och vi kämpar med regelkrångel.

Han efterfrågar en central registrering som sköts av en nationell myndighet som synkroniserar med motsvarande myndigheter i andra länder. I varje fall för mindre företag med en begränsad försäljningsnivå när det gäller antal ton elektroniska produkter. På så sätt skulle företaget bara behöva göra en enda anmälan för att få sälja inom hela EU.

– Det borde räcka att jag registrerat produkterna på ett ställe. Gärna i Sverige. Sedan får den myndigheten fördela de kronor det handlar om till länderna vi exporterar till. Svårare än så ska det inte vara. Jag kommer att ta mig igenom det här men det leder ju inte precis till fler jobb i det här landet.

Eftersom Watt & Veke nyligen passerade en viss exportnivå i kronor ska företaget dessutom varje månad rapportera in uppgifter till SCB om hur mycket som säljs av olika produkter.

– Ytterligare en ny byråkratisk pålaga! Tack vare att vi växer får vi ännu mer att rapportera och ännu mindre resurser till att sälja. Så småningom dukar vi småföretag under, och de enda som överlever är företag med typ tolv jurister anställda på byråkratavdelningen, säger Johan Pehrson.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Timrå stadigt i topp

FÖRETAGSKLIMAT Sedan tio år ligger Timrå i topp bland norrländska kommuner vad gäller företagsklimat. Det är resultatet av ett strategiskt arbete som påbörjades i början av 2000-talet. ”Jag har upplevt smidighet, snabbhet, kommunikation på ett klokt sätt och framför allt resultat”, berättar företagaren Jonas Olert. På tisdag släpps årets ranking över företagsklimatet i Sveriges kommuner.
NYHET Publicerad:

Mullsjö ska tillbaka till toppen

FÖRETAGSKLIMAT Efter att förra året ha varit den kommun i Jönköpings län med bäst sammanfattande omdöme av lokalt företagsklimat så tappar Mullsjö i år förstaplatsen till Gnosjö. Trots det har man högre sammanfattande omdöme än förra året, och når i år en ny toppnotering på 4.32.
NYHET Publicerad:

Företagsdag i Sandviken stärkte banden mellan kommun och företag

FÖRETAGSKLIMAT Den 20 september arrangerade Sandvikens kommun en företagsdag vars syfte var att öka dialogen mellan kommunens politiker, tjänstemän och företagarna i Sandviken. Femton tjänstemän och femton politiker ur kommunstyrelsen genomförde under dagen tre företagsbesök var för att samla intryck och lära sig mer om företagens förutsättningar och behov.
NYHET Publicerad:

Fler parkeringar och lokaler för växande företag på Lidingö för att nå topp 10

FÖRETAGSKLIMAT Hur kan Lidingös företagsklimat bli bättre? Det var frågan i fokus när företagare och politiker träffades på Högberga Gård på Lidingö för en walk&talk. Tillsammans vill Lidingös företagare, politiker och tjänstemän ändra på den negativa utvecklingen i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Ett steg framåt är den näringslivspolicy som Lidingö stad har tagit fram men några utmaningar finns ändå i staden.
NYHET Publicerad:

“Gör det lättare att rekrytera!”

FÖRETAGSKLIMAT Se till att nyanlända snabbare kommer in på arbetsmarknaden, och säg nej till förslaget om stopp för vinster i välfärden. Det var de viktigaste punkterna när Svenskt Näringsliv Västernorrland samlade länets företag för att fånga upp aktuella utmaningar för jobbskaparna i länet.
NYHET Publicerad:

Bristande utbud hämmar utvecklingen

JOBBSKAPARNA Som VD, grundare och delägare brinner Magnus för sitt yrke och hantverk. Men som företagare märker han hur bristande utbud av rätt kompetens försvårar, inte bara för honom, utan för företagande i hela landet.
NYHET Publicerad:

Språkhinder för småföretag på den digitala EU-marknaden

E-HANDEL I takt med att e-handeln växer ökar också möjligheterna att vända sig till marknader utanför Sveriges gränser. Leif-Erik Johansson, vd på Modehuset Chic, har förutom en fysisk butik i Oskarshamn även en webbshop för att stå sig i konkurrensen när marknaden svänger mot en mer e-handelsintensiv försäljning.
NYHET Publicerad:

”Det händer att vi behandlas som om vi vore barn”

FÖRETAGSKLIMAT Att hitta kunniga medarbetare och att handskas med offentlig byråkrati – se där två utmaningar för Hans Palmgren, vd för Palmgrengruppen som bland annat driver Isaberg Höganloft, omfattande restaurang, konferens, catering, event och golf. Anläggningen ligger i Hestra, Gislaveds kommun.
NYHET Publicerad:

”Ett bra näringslivsklimat bygger en kommun”

FÖRETAGSKLIMAT Mycket har gjorts men mycket kan också göras ännu bättre. Attityden till företag och företagande är fortfarande en angelägen fråga som man måste jobba hårdare med. Det framkom i diskussionerna när näringslivsenheten i Karlskrona kommun tillsammans med Svenskt Näringsliv genomförde ett dialogmöte om företagsklimatet och vad som bör göras för att det ska bli bättre.
NYHET Publicerad:

Falkenbergarna nöjer sig inte med högst betyg

FÖRETAGSKLIMAT Fler kommuner än någonsin får höga betyg av företagen i Svenskt Näringslivs enkätundersökning om lokalt företagsklimat. Falkenbergs kommun är inget undantag. I Hallands län är det just Falkenberg som får högst betyg av företagen.
NYHET Publicerad:

”Om vi inte är konkurrenskraftiga, finns vi inte här”

FÖRETAGSKLIMAT Michael Jonsson är ägare och VD till AD-Plast AB i Anderstorp, Gislaveds kommun. I sin moderna och högeffektiva verksamhet tillverkar bolaget bland annat plastdetaljer till fordons-, bygg-, elektronik- och möbelindustrin. Det är bra tryck för närvarande, men byråkratiskt regelrytteri fördyrar.
NYHET Publicerad:

Utbildningarna måste skärpa kvaliteten

KOMPETENSFÖRSÖRJNING ”Tillgång på kompetens är det största hotet. Det gäller nog hela branschen men framförallt verksamheterna utanför städerna”, säger Martin Rosvall Hansson, vd och ägare Flädiegruppen. Kompetensbrist och låg utbildningsnivå hämmar tillväxten inom hotell- och restaurangbranschen, extra svårt blir det för företagen belägna utanför stadskärnan.
NYHET Publicerad:

Blir Sollentuna bäst för företagarna?

FÖRETAGSKLIMAT Efter flera topp fem platser i rankingen av det lokala företagsklimatet siktar Sollentuna på att detronisera grannkommunen Solna från första platsen. "Förra året startades 554 nya företag vilket är ett nytt rekord."säger Henrik Thunes, kommunstyrelsen ordförande.
NYHET Publicerad:

Förarbrist tvärnit för åkeribranschen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenska åkare får allt större problem med att hitta utbildad arbetskraft. Det börjar bli en flaskhals. "När vi inte kan hitta tillräckligt många förare tvingas vi stå med tomma lastbilar", säger Jan Runberg, personalchef på Jale Åkeri i Mora.
NYHET Publicerad:

Kommunens ointresse ledde till företagsflytt

FÖRETAGSKLIMAT Var femte företagare överväger att lämna sin kommun. Det visar siffror från Företagsklimat.se. För Bengt Sahlberg, vd på Mellby Garage, gick flyttlasset till grannkommunen Vårgårda. ”Vi flyttade vårt företag och 21 arbetstillfällen över kommungränsen till ett bättre företagsklimat”, säger han.
NYHET Publicerad:

Företagare missnöjda – politiker hyllar

FÖRETAGSKLIMAT Företagarna i Osby är inte alls lika nöjda med kommunens företagsklimat som politikerna är. ”För att våra betyg ska kunna närma sig varandra så krävs det att man förbättrar attityderna, kommunikationen och dialogen, säger företagaren Mats Svensson, Protech Food Machinery.
NYHET Publicerad:

Var femte företagare överväger att lämna sin kommun

KOMMENTAR 31 300 företagare har svarat på frågan om de någon gång har övervägt att flytta sin verksamhet till en kommun med ett bättre företagsklimat. Var femte företagare svarade ja. Att så många har funderat på att byta kommun skickar en stark signal till politiken att växla upp näringslivsarbetet.
NYHET Publicerad:

Mellby Garage flyttade till ett bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Varje dag funderar företagare runt om i Sverige i vilken kommun, eller i vilket land, det är mest gynnsamt att driva sin verksamhet. För Mellby Garage handlade valet av kommun om behovet av nya lokaler. ”Det lokala företagsklimatet, bemötandet och attityden hos både tjänstemän och kommunpolitiker spelar stor roll. I vårt fall innebar det att vi flyttade vårt företag och våra 21 arbetstillfällen över kommungränsen.”, säger Bengt Sahlberg, vd på Mellby Garage AB.
NYHET Publicerad:

Nytt näringslivsprogram för ett bättre företagsklimat i Töreboda

FÖRETAGSKLIMAT I årets upplaga av Svenskt Näringslivs enkätundersökning av Lokalt Företagsklimat så har Töreboda kommun höjt sitt sammanfattande omdöme från 3.84 till 4.08, kommunens högsta betyg någonsin. Det innebär även att man placerar sig på delad andraplats i Skaraborg.
NYHET Publicerad:

Åkeriföretagen: Glömska straffas hårdare än fusk

REGELKRÅNGEL Det är billigare att fuska än att göra fel. Det är innebörden i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen och som upprör åkerinäringen. Minsta fel i hanteringen av färdskrivarna bestraffas obönhörligen med höga böter medan fifflarna kommer undan med mindre belopp. "Det är en käftsmäll mot hela åkerinäringen", säger åkeriföretagen.