Utanförskap hotar vid dålig språkintroduktion

Ungdomsbarometern och Svenskt Näringsliv presenterade nyligen en ny rapport som identifierar en rad möjliga sätt att förbättra resultaten i språkintroduktion. Fokus på undersökningen har legat på elevernas upplevelser av programmet.

Sverige har tagit emot 45 procent av alla ensamkommande under 20 år som tagit sig till EU. Det innebär att en stor grupp ungdomar snabbt behöver få grundläggande kunskaper i svenska för att ta steget in i samhället och arbetslivet.

Rapporter från Skolverket och Skolinspektionen visar att språkintroduktionen inte fungerar tillräckligt bra. Den bilden bekräftas av den nya rapporten, som bland annat visar på brister i yrkesvägledning, glapp i kopplingen mellan skola och fritid och dålig kunskap om yrkeskedjor och vägar till jobb och högre utbildning.

Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, pekade på tre huvudområden för förbättringar utifrån undersökningen, som alltså baseras på enkäter och djupintervjuer med eleverna själva. Det är ökad flexibilitet, tydligare resultatfokus och starkare koppling till samhälle och arbetsliv.

– Vi ser att det går att vara mer flexibel i programupplägget och ha samläsning med nationella program, säger Johan Olsson.

Att utveckla digitalt stöd och dra nytta av digitaliseringen kan göra programmen mindre beroende av geografi enligt Johan Olsson. Att utveckla gymnasieprov för behörighet kan öka förväntningarna på eleverna och få dem bättre orienterade i hur det går, menar han.

Språkintroduktionsprogrammet kan få ett bättre resultatfokus genom mer heltidsstudier och genom att bättre ta tillvara utbildningstiden. Johan Olsson efterlyser studie- och utbildningsplaner och kartläggning av elevernas kunskaper och intressen. Gruppen är studiemotiverad så det är möjligt att öka tempot i språkundervisningen.

Yrkeskurser på språkintroduktion och miljöpraktik i arbetslivet kan förbättra studenternas koppling till samhälle och arbetsliv. Svenskt Näringsliv och Ungdomsbarometern ser också möjligheten öka kontakten till de nationella programmen och de svenska eleverna som ett sätt att ge gruppen en koppling som de saknar.

– Vi behöver vara nytänkande och våga testa saker för att förbättra resultatet. Det är ledsamt att se deras frustration, och statistiken är bekymrande, men det går att göra väldigt mycket, säger Johan Olsson.

Med på seminariet var Erik Nilsson (S), statssekreterare på utbildningsdepartementet, och Ulrika Carlsson (C), riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson.

Erik Nilsson tycker att rapporten gör en korrekt beskrivning. Han säger att situationen under de senaste två åren varit exceptionell och att det varit svårt att hantera på annat sätt. När nu asyltiderna kortas tror han att den lamslående oron hos eleverna kan dämpas och det kan påverka resultatet något.

– Jag tror också att vi måste öka progressionen och inte vänta med att introducera dem i andra ämnen trots att svenskan inte sitter, säger Erik Nilsson.

Han säger att parallell undervisning på hemspråk är en möjlighet och att sommarundervisning kan vara en bra idé. Att höja åldern då det är möjligt att starta nationella programmet är ett annat förslag.

– Det kan gå att hitta utgångar till yrken även om de inte gått hela nationella programmet. Det är alltid möjligt att återkomma och slutföra ett nationellt program, säger Erik Nilsson.

Även Ulrika Carlsson betonar vikten av att fortsätta ämnesutvecklingen även under språkintroduktion.

– Det är viktigt att kommunerna får resurser och att vi säkrar SFI-lärare. Vi måste ta lärdom av det som görs på platser där resultaten är bäst, säger Ulrika Carlsson.

Hon efterlyser ökad kontinuitet och tycker att ny teknik är en bra möjlighet för att hålla uppe lärandeprocessen i alla ämnen. Då kan eleverna läsa ämnen på hemspråk genom fjärrutbildning.

– Eleverna behöver vägledning för att inte drömmar och verklighet ska krocka allt för mycket. Vi kommer att behöva dem för att fylla kompetensbehoven, säger Ulrika Carlsson.

Jesper Mott