"Validera istället för att utbilda redan kompetenta"

NYHET Publicerad

DEBATT Högskolor ska kunna validera kompetens och växla den till högskolepoäng, men det är fortfarande bara en rättighet i teorin. Det är oacceptabelt och ett betydande misslyckande för den förda utbildningspolitiken. Nu krävs politiska beslut för att få igång valideringen, inte minst för de nyanlända akademiker som saknar dokumentation över sin utbildning. Det skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Martin Linder, Unionen.

Martin Linder, Unionen

Martin Linder, förbundsordförande, Unionen

Foto: Jessica Gow/TT
Tobias_Krantz

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation

Mer än vart fjärde företag anger att kraven på den kompetens som medarbetarna behöver för att göra ett bra jobb har förändrats i hög grad eller helt och hållet under de senaste fem åren. Den snabba förändringen i innehållet i många yrken ställer nya krav på möjligheter till vidareutbildning och omskolning. Här kan högskolan spela en central roll men idag är de möjligheter den erbjuder yrkesverksamma undermåliga och ineffektiva.

En grundläggande orsak är att högskolan värdesätter kompetens som inhämtats i arbetslivet lägre än kunskaper från högskolans egna utbildningar. Följden är att yrkesverksamma allt för ofta tvingas sätta sig i skolbänken och läsa om sådant de redan behärskar.

Det är oacceptabelt. Regelverket högskolan har att följa är tydligt: de ska bedöma vad en individ kan, och inte göra skillnad på var eller hur lärandet skett. Individer måste kunna få sin faktiska eller så kallade reella kompetens validerad, det vill säga bedömd och värderad, för att kunna växla in den till högskolepoäng. Studierna kan då inriktas på att fylla identifierade kunskapsluckor och studietiden kortas.

Men omfattningen av validering i högskolan är mycket låg och de som har behov av att få sin reella kompetens validerad möts ofta av både ointresse och okunnighet. Trots att lärosätena enligt högskoleförordningen varit skyldiga att validera reell kompetens i snart 15 år är det fortfarande en rättighet endast i teorin. Det är ett betydande misslyckande för den förda utbildningspolitiken och till skada för svensk konkurrenskraft.

Alla som har högre faktisk kompetens än formell utbildning har nytta av validering. Det gäller för stora grupper på arbetsmarknaden. Exempelvis visar offentlig statistik att mindre än hälften av de som arbetar som civilingenjörer har en civilingenjörsexamen. En majoritet har kortare utbildning som gymnasie- eller högskoleingenjörsexamen. De har byggt på sina kunskaper i arbetslivet men saknar dokument att visa upp för en ny arbetsgivare, vilket försvårar rekryteringen och hämmar rörligheten på arbetsmarknaden.

Även de nyanlända akademiker som flytt från krigshärjade länder och saknar dokumentation över sin utbildning är beroende av att få sin reella kompetens tillgodoräknad i svenska högskolepoäng. För att få ett jobb som matchar utbildningen från hemlandet eller för att kunna fortsätta sina studier i Sverige på rätt nivå.

En fungerande validering skulle leda till stora positiva effekter både för individen och på samhällsekonomin. Det saknas inte heller politiska målsättningar. Sverige har exempelvis ställt sig bakom Europeiska Rådets målsättning om att införa ett nationellt system för validering senast 2018 och i budgetpropositionen för 2016 skriver regeringen att det är prioriterat att alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd i högskolan erbjuds den möjligheten. Men ska det bli verklighet krävs politiska beslut som i grunden förändrar förutsättningarna för högskolans valideringsverksamhet:

  1. Centralisera valideringsuppdraget. Dagens ordning, där enskilda universitet och högskolor själva är ansvariga, fungerar inte. Lärosätena saknar i regel fungerande metoder och det är ofta upp till enskilda ämnesföreträdare att avgöra om och hur validering ska utföras. Resultatet är få bedömningar och låg likvärdighet i de som genomförs. Med en centralisering säkerställs att nödvändig bedömarkompetens samlas på ett ställe och att validering sker på ett likartat och rättssäkert sätt för alla. Staten kan antingen ge en myndighet uppdraget att validera reell kompetens eller uppdra åt en grupp av lärosäten att gemensamt ta fram nationella modeller för olika ämnesområden. Oavsett modell måste resultat av bedömningarna accepteras och kunna tillgodoräknas på samtliga lärosäten i Sverige.
     
  2. Ge lärosätena resurser på ett sätt som är ändamålsenligt för validering. Det är väl känt att det sätt lärosätena får resurser på idag minskar deras incitament att utföra validering. Lärosätena ersätts för utbildning men får vare sig ersättning för att utföra validering eller för de poäng som tillgodoräknas. Det är ett systemfel som måste hanteras i regeringens pågående utredning om ett nytt styr- och resurstilldelningssystem till universitet och högskolor.
     
  3. Inför en rätt till förhandsbesked om tillgodoräknande med nationell giltighet. Idag omfattar rätten att få sin reella kompetens bedömd och tillgodoräknad endast den som är antagen och har påbörjat en utbildning. Yrkesverksamma behöver redan innan de söker till en utbildning kunna få ett förhandsbesked om hur många högskolepoäng de behöver läsa in för att till exempel nå en viss examen. Även nyanlända behöver snabbt kunna få sin reella kompetens översatt till svenska högskolepoäng utan att behöva vara antagna som studenter. Regeringen måste därför införa en rätt till förhandsbesked om tillgodoräknande, med nationell giltighet, i högskoleförordningen.
     
  4. Gör det möjligt att tillgodoräkna reell kompetens vid uppdragsutbildning. Inom det statliga Lärarlyftet, som ska bidra till fler behöriga lärare, gjorde den förra regeringen det möjligt att tillgodoräkna reell kompetens genom ett särskilt undantag i regelverket. Men validering är ett verktyg som behövs för att underlätta omställning på hela arbetsmarknaden. Just nu pågår ett pilotprojekt där fyra lärosäten tar fram en gemensam modell för validering av teknisk kompetens för friställda från Ericsson. Nyttan av projektet minskas av att lärosätena inte får utfärda högskolepoäng eller examen då den kompletterande utbildningen är utformad som en uppdragsutbildning. Därför behövs en generell möjlighet till tillgodoräknande av reell kompetens i förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. En sådan möjlighet finns till exempel inom yrkeshögskolan.

Svensk konkurrenskraft har inte råd att invänta politiska långbänkar eller ointresserade lärosäten. De länder som jämte väl fungerande utbildning för unga även lyckas skapa effektiva system för yrkesverksammas utbildning och omställning, har också bäst förutsättningar att möta och dra nytta av den digitala strukturomvandlingen. Validering är en avgörande beståndsdel för att bygga ett sådant system.

Menar regeringen allvar med att validering i högskolan ska prioriteras måste den också fatta beslut som ger förutsättningar för att det ska fungera i praktiken.

  • Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens en person besitter oberoende av hur de förvärvats.
  • Reell kompetens är den samlade, faktiska, kompetens som en individ har oberoende av hur, när eller var den har utvecklats.
  • Enligt högskoleförordningen (1993:100) ska lärosätena pröva en sökandes eller en students så kallade reella kompetens för behörighet eller tillgodoräknande.

Källa SOU 2017:8 En nationell strategi för validering.

Artikeln publicerades på DN Debatt 12/7

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.
Martin Linder, Unionen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Teknikföretagen behöver unga som söker en teknisk utbildning”

TEKNIK Nya teknologier kräver kvalificerade medarbetare. Därför är unga som gått tekniska utbildningar eftertraktade på arbetsmarknaden, säger Maria Rosendahl, Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Rekordstort intresse för ingenjörsyrket bland unga

TEKNIK Aldrig tidigare har så många unga visat intresse för att testa ingenjörsyrket. Det visar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVAs, nationella praktikprogram Tekniksprånget, som tagit emot ansökningar till ingenjörspraktik i höst från hela 2 300 gymnasiestudenter.
NYHET Publicerad:

Teknikföretagens bildbank blir utställning på Arbetets museum

TEKNIK Oftast är det män som syns på bilder som ska illustrera teknikindustrin. Det är bakgrunden till Teknikföretagens Bredda bilden, en gratis bildbank som består av närmare 200 bilder på kvinnor som studerar på teknisk högskola eller arbetar med teknik.
NYHET Publicerad:

ProMeister Fordon kör praktik i verkstad via videomöten

YRKESPROGRAM ProMeister kör videomöten som undervisningsform på gymnasieprogrammet ProMeister Fordon. Initiativet är en åtgärd för att säkerställa elever och handledares hälsa samtidigt som verkstadspraktiken kan fortsätta även under rådande omständigheter.
NYHET Publicerad:

Ny mattebok lanseras av Mathivation och SKF

MATEMATIK Många studier visar att intresset för naturvetenskap och teknik sjunker bland ungdomar både i Sverige och inom EU. Därför lanseras nu matteboken Knep och Knåp med Sixten och Mira som är framtagen av Mathivation tillsammans med SKF Sverige.
NYHET Publicerad:

Flickor i Teknik bryter stereotyper

TEKNIK Gymnasiearbetet Flickor i Teknik (FLIT) vill få fler tjejer att intressera sig för en teknikutbildning. Projektet har funnits i många år på Sundsvalls Gymnasium och drivs just nu av 8 tjejer som går sitt sista år på Teknikprogrammet.
NYHET Publicerad:

Förebilder ska locka fler tjejer till elbranschen

SAMVERKAN Elbranschen är fortfarande mycket mansdominerad. För att råda bot på det arbetar rektor Jenny Tydén på Lindholmens tekniska gymnasium med att tjejer på el och energiprogrammet ska få möta kvinnor i elbranschen.
NYHET Publicerad:

Teknikföretagens matteserie prisas för nytt grepp

MATEMATIK När tidskiften Resumé utser årets första omgång av ”Månadens content” är det Teknikföretagen och Transportföretagen som står högst upp på pallen.
NYHET Publicerad:

Yrkesprogrammen nyckelfaktor för kompetensförsörjningen

KOMPETENS TMF:s årliga undersökning av trä- och möbelindustrins rekryteringsbehov visar ett fortsatt stort arbetskraftsbehov. "Närmare samarbete mellan utbildningar och näringsliv behövs för att utbildningarna bättre ska matcha företagens kompetensbehov", säger Henrik Smedmark, utbildningsansvarig hos TMF.
NYHET Publicerad:

Tusentals yrkeslärare behöver utbildas

UTBILDNING 1 130 yrkeslärare. Det är så många som behöver slutföra sina studier varje år för att det inte ska råda brist de kommande elva åren, varnar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Teknikföretagen vill stärka självförtroendet i matte

MATEMATIK Cirka tio procent av eleverna som går ut nionde klass har underkänt i matematik. Det vill Teknikföretagen ändra på. Genom humoristiska filmer, som illustrerar vardagsproblem unga stöter på, är syftet att avdramatisera matematikämnet bland högstadieelever.
NYHET Publicerad:

Årets praoplats utsedd: Tidaholms Sparbank tar hem priset

PRAO På en praoplats får ungdomar en första inblick i arbetslivet. För att uppmärksamma företag som på ett engagerat sätt ger ungdomar en försmak av detta delades för första gången priset Årets praoplats ut under Näringslivsfesten i Tidaholm.
NYHET Publicerad:

Närhet till industrin enorm fördel för student

SAMVERKAN Nu öppnar ett nytt teknikcenter i Eskilstuna där studenter, forskare och näringslivet i regionen kommer att arbeta med gemensamma projekt under ett och samma tak. Fokus är framtidens industriutveckling samt att lära av varandra.
NYHET Publicerad:

Prao omtyckt återvändare till skolan

PRAO Under tre veckor i oktober är det återigen dags för elever från Vara kommuns två högstadieskolor att prova på arbetslivet. Kommunen anses som ett gott exempel på en lyckosam process för att återinföra den lagstadgade praktiska arbetslivsorienteringen för elever.
NYHET Publicerad:

Flygtekniker David tävlar i WorldSkills

YRKESTÄVLINGAR David Petersson vann grenen Flygteknik på Yrkes-SM förra året. I slutet av augusti är det dags att packa väskan och ta sig ända till Kazan i Ryssland och WorldSkills 2019. Sverige har drygt 30 tävlande med i årets WorldSkills.
NYHET Publicerad:

Material om rymden ska väcka intresse för matematik och programmering

TIPS TILL SKOLAN Myndigheten Rymdstyrelsen släpper tillsammans med de ideella föreningarna Kodcentrum och Mattecentrum elev- och lärarmaterialet ”Leia och björndjuren knäcker rymdkoden” – ett spännande rymdäventyr med kluriga uppdrag för elever i åk 4-6.
NYHET Publicerad:

Kvinnor väljer bort teknikutbildning trots starkt intresse

TEKNIK Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens praktikprogram Tekniksprånget har undersökt över 10 000 ungdomars attityder till högre studier. Resultaten visar att unga kvinnor, trots ett initialt teknikintresse, tvekar att välja högre teknisk utbildning – om de inte först får veta vad utbildningen kan leda till genom exempelvis praktik.
NYHET Publicerad:

NTI Gymnasiet i Karlstad vill locka fler tjejer till teknikbranschen

TEKNIK Idag bjuder NTI Gymnasiet i Karlstad in till TECH GIRLS – ett evenemang för att stärka och uppmuntra tjejers intresse för teknik. Under dagen får tjejer i årskurs 8 och 9 delta i workshops som leds av skolans elever.
NYHET Publicerad:

Kvinnors starka teknikintresse behöver backas upp

TEKNIK IVAs praktikprogram Tekniksprånget har undersökt över 10 000 ungdomars attityder till högre studier. Resultaten visar att unga kvinnor trots ett initialt teknikintresse tvekar att välja högre teknisk utbildning – om de inte först får testa vad utbildningen kan leda till genom exempelvis praktik.
NYHET Publicerad:

Fast jobb och bra lön lockar till industriutbildning

YRKESUTBILDNING Allt fler ungdomar vill läsa industriteknik på Volvogymnasiet i Skövde. Nästan alla som går ut utbildningen får direkt en fast anställning med bra lön. Det tror rektorn Hans Karlsson bidrar till intresset. "Samhällsdebatten går allt mer mot att vi behöver duktigt yrkesfolk även framöver”.