NYHET13 juni 2017

"Validera istället för att utbilda redan kompetenta"

Högskolor ska kunna validera kompetens och växla den till högskolepoäng, men det är fortfarande bara en rättighet i teorin. Det är oacceptabelt och ett betydande misslyckande för den förda utbildningspolitiken. Nu krävs politiska beslut för att få igång valideringen, inte minst för de nyanlända akademiker som saknar dokumentation över sin utbildning. Det skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Martin Linder, Unionen.

Martin Linder, förbundsordförande, Unionen
Foto: Jessica Gow/TT

Mer än vart fjärde företag anger att kraven på den kompetens som medarbetarna behöver för att göra ett bra jobb har förändrats i hög grad eller helt och hållet under de senaste fem åren. Den snabba förändringen i innehållet i många yrken ställer nya krav på möjligheter till vidareutbildning och omskolning. Här kan högskolan spela en central roll men idag är de möjligheter den erbjuder yrkesverksamma undermåliga och ineffektiva.

Det är oacceptabelt. Regelverket högskolan har att följa är tydligt: de ska bedöma vad en individ kan, och inte göra skillnad på var eller hur lärandet skett. Individer måste kunna få sin faktiska eller så kallade reella kompetens validerad, det vill säga bedömd och värderad, för att kunna växla in den till högskolepoäng. Studierna kan då inriktas på att fylla identifierade kunskapsluckor och studietiden kortas.

Men omfattningen av validering i högskolan är mycket låg och de som har behov av att få sin reella kompetens validerad möts ofta av både ointresse och okunnighet. Trots att lärosätena enligt högskoleförordningen varit skyldiga att validera reell kompetens i snart 15 år är det fortfarande en rättighet endast i teorin. Det är ett betydande misslyckande för den förda utbildningspolitiken och till skada för svensk konkurrenskraft.

En grundläggande orsak är att högskolan värdesätter kompetens som inhämtats i arbetslivet lägre än kunskaper från högskolans egna utbildningar. Följden är att yrkesverksamma allt för ofta tvingas sätta sig i skolbänken och läsa om sådant de redan behärskar.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation

Alla som har högre faktisk kompetens än formell utbildning har nytta av validering. Det gäller för stora grupper på arbetsmarknaden. Exempelvis visar offentlig statistik att mindre än hälften av de som arbetar som civilingenjörer har en civilingenjörsexamen. En majoritet har kortare utbildning som gymnasie- eller högskoleingenjörsexamen. De har byggt på sina kunskaper i arbetslivet men saknar dokument att visa upp för en ny arbetsgivare, vilket försvårar rekryteringen och hämmar rörligheten på arbetsmarknaden.

Även de nyanlända akademiker som flytt från krigshärjade länder och saknar dokumentation över sin utbildning är beroende av att få sin reella kompetens tillgodoräknad i svenska högskolepoäng. För att få ett jobb som matchar utbildningen från hemlandet eller för att kunna fortsätta sina studier i Sverige på rätt nivå.

En fungerande validering skulle leda till stora positiva effekter både för individen och på samhällsekonomin. Det saknas inte heller politiska målsättningar. Sverige har exempelvis ställt sig bakom Europeiska Rådets målsättning om att införa ett nationellt system för validering senast 2018 och i budgetpropositionen för 2016 skriver regeringen att det är prioriterat att alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd i högskolan erbjuds den möjligheten. Men ska det bli verklighet krävs politiska beslut som i grunden förändrar förutsättningarna för högskolans valideringsverksamhet:

  1. 1.
    Centralisera valideringsuppdraget. Dagens ordning, där enskilda universitet och högskolor själva är ansvariga, fungerar inte. Lärosätena saknar i regel fungerande metoder och det är ofta upp till enskilda ämnesföreträdare att avgöra om och hur validering ska utföras. Resultatet är få bedömningar och låg likvärdighet i de som genomförs. Med en centralisering säkerställs att nödvändig bedömarkompetens samlas på ett ställe och att validering sker på ett likartat och rättssäkert sätt för alla. Staten kan antingen ge en myndighet uppdraget att validera reell kompetens eller uppdra åt en grupp av lärosäten att gemensamt ta fram nationella modeller för olika ämnesområden. Oavsett modell måste resultat av bedömningarna accepteras och kunna tillgodoräknas på samtliga lärosäten i Sverige.
  2. 2.
    Ge lärosätena resurser på ett sätt som är ändamålsenligt för validering. Det är väl känt att det sätt lärosätena får resurser på idag minskar deras incitament att utföra validering. Lärosätena ersätts för utbildning men får vare sig ersättning för att utföra validering eller för de poäng som tillgodoräknas. Det är ett systemfel som måste hanteras i regeringens pågående utredning om ett nytt styr- och resurstilldelningssystem till universitet och högskolor.
  3. 3.
    Inför en rätt till förhandsbesked om tillgodoräknande med nationell giltighet. Idag omfattar rätten att få sin reella kompetens bedömd och tillgodoräknad endast den som är antagen och har påbörjat en utbildning. Yrkesverksamma behöver redan innan de söker till en utbildning kunna få ett förhandsbesked om hur många högskolepoäng de behöver läsa in för att till exempel nå en viss examen. Även nyanlända behöver snabbt kunna få sin reella kompetens översatt till svenska högskolepoäng utan att behöva vara antagna som studenter. Regeringen måste därför införa en rätt till förhandsbesked om tillgodoräknande, med nationell giltighet, i högskoleförordningen.
  4. 4.
    Gör det möjligt att tillgodoräkna reell kompetens vid uppdragsutbildning. Inom det statliga Lärarlyftet, som ska bidra till fler behöriga lärare, gjorde den förra regeringen det möjligt att tillgodoräkna reell kompetens genom ett särskilt undantag i regelverket. Men validering är ett verktyg som behövs för att underlätta omställning på hela arbetsmarknaden. Just nu pågår ett pilotprojekt där fyra lärosäten tar fram en gemensam modell för validering av teknisk kompetens för friställda från Ericsson. Nyttan av projektet minskas av att lärosätena inte får utfärda högskolepoäng eller examen då den kompletterande utbildningen är utformad som en uppdragsutbildning. Därför behövs en generell möjlighet till tillgodoräknande av reell kompetens i förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. En sådan möjlighet finns till exempel inom yrkeshögskolan.

Svensk konkurrenskraft har inte råd att invänta politiska långbänkar eller ointresserade lärosäten. De länder som jämte väl fungerande utbildning för unga även lyckas skapa effektiva system för yrkesverksammas utbildning och omställning, har också bäst förutsättningar att möta och dra nytta av den digitala strukturomvandlingen. Validering är en avgörande beståndsdel för att bygga ett sådant system.

Menar regeringen allvar med att validering i högskolan ska prioriteras måste den också fatta beslut som ger förutsättningar för att det ska fungera i praktiken.

  • Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens en person besitter oberoende av hur de förvärvats.
  • Reell kompetens är den samlade, faktiska, kompetens som en individ har oberoende av hur, när eller var den har utvecklats.
  • Enligt högskoleförordningen (1993:100) ska lärosätena pröva en sökandes eller en students så kallade reella kompetens för behörighet eller tillgodoräknande.

Källa SOU 2017:8 En nationell strategi för validering.

Artikeln publicerades på DN Debatt 12/7

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.
Martin Linder, Unionen.

Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist