"Validera istället för att utbilda redan kompetenta"

NYHET Publicerad

DEBATT Högskolor ska kunna validera kompetens och växla den till högskolepoäng, men det är fortfarande bara en rättighet i teorin. Det är oacceptabelt och ett betydande misslyckande för den förda utbildningspolitiken. Nu krävs politiska beslut för att få igång valideringen, inte minst för de nyanlända akademiker som saknar dokumentation över sin utbildning. Det skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Martin Linder, Unionen.

Martin Linder, Unionen

Martin Linder, förbundsordförande, Unionen

Foto: Jessica Gow/TT
Tobias_Krantz

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation

Mer än vart fjärde företag anger att kraven på den kompetens som medarbetarna behöver för att göra ett bra jobb har förändrats i hög grad eller helt och hållet under de senaste fem åren. Den snabba förändringen i innehållet i många yrken ställer nya krav på möjligheter till vidareutbildning och omskolning. Här kan högskolan spela en central roll men idag är de möjligheter den erbjuder yrkesverksamma undermåliga och ineffektiva.

En grundläggande orsak är att högskolan värdesätter kompetens som inhämtats i arbetslivet lägre än kunskaper från högskolans egna utbildningar. Följden är att yrkesverksamma allt för ofta tvingas sätta sig i skolbänken och läsa om sådant de redan behärskar.

Det är oacceptabelt. Regelverket högskolan har att följa är tydligt: de ska bedöma vad en individ kan, och inte göra skillnad på var eller hur lärandet skett. Individer måste kunna få sin faktiska eller så kallade reella kompetens validerad, det vill säga bedömd och värderad, för att kunna växla in den till högskolepoäng. Studierna kan då inriktas på att fylla identifierade kunskapsluckor och studietiden kortas.

Men omfattningen av validering i högskolan är mycket låg och de som har behov av att få sin reella kompetens validerad möts ofta av både ointresse och okunnighet. Trots att lärosätena enligt högskoleförordningen varit skyldiga att validera reell kompetens i snart 15 år är det fortfarande en rättighet endast i teorin. Det är ett betydande misslyckande för den förda utbildningspolitiken och till skada för svensk konkurrenskraft.

Alla som har högre faktisk kompetens än formell utbildning har nytta av validering. Det gäller för stora grupper på arbetsmarknaden. Exempelvis visar offentlig statistik att mindre än hälften av de som arbetar som civilingenjörer har en civilingenjörsexamen. En majoritet har kortare utbildning som gymnasie- eller högskoleingenjörsexamen. De har byggt på sina kunskaper i arbetslivet men saknar dokument att visa upp för en ny arbetsgivare, vilket försvårar rekryteringen och hämmar rörligheten på arbetsmarknaden.

Även de nyanlända akademiker som flytt från krigshärjade länder och saknar dokumentation över sin utbildning är beroende av att få sin reella kompetens tillgodoräknad i svenska högskolepoäng. För att få ett jobb som matchar utbildningen från hemlandet eller för att kunna fortsätta sina studier i Sverige på rätt nivå.

En fungerande validering skulle leda till stora positiva effekter både för individen och på samhällsekonomin. Det saknas inte heller politiska målsättningar. Sverige har exempelvis ställt sig bakom Europeiska Rådets målsättning om att införa ett nationellt system för validering senast 2018 och i budgetpropositionen för 2016 skriver regeringen att det är prioriterat att alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd i högskolan erbjuds den möjligheten. Men ska det bli verklighet krävs politiska beslut som i grunden förändrar förutsättningarna för högskolans valideringsverksamhet:

  1. Centralisera valideringsuppdraget. Dagens ordning, där enskilda universitet och högskolor själva är ansvariga, fungerar inte. Lärosätena saknar i regel fungerande metoder och det är ofta upp till enskilda ämnesföreträdare att avgöra om och hur validering ska utföras. Resultatet är få bedömningar och låg likvärdighet i de som genomförs. Med en centralisering säkerställs att nödvändig bedömarkompetens samlas på ett ställe och att validering sker på ett likartat och rättssäkert sätt för alla. Staten kan antingen ge en myndighet uppdraget att validera reell kompetens eller uppdra åt en grupp av lärosäten att gemensamt ta fram nationella modeller för olika ämnesområden. Oavsett modell måste resultat av bedömningarna accepteras och kunna tillgodoräknas på samtliga lärosäten i Sverige.
     
  2. Ge lärosätena resurser på ett sätt som är ändamålsenligt för validering. Det är väl känt att det sätt lärosätena får resurser på idag minskar deras incitament att utföra validering. Lärosätena ersätts för utbildning men får vare sig ersättning för att utföra validering eller för de poäng som tillgodoräknas. Det är ett systemfel som måste hanteras i regeringens pågående utredning om ett nytt styr- och resurstilldelningssystem till universitet och högskolor.
     
  3. Inför en rätt till förhandsbesked om tillgodoräknande med nationell giltighet. Idag omfattar rätten att få sin reella kompetens bedömd och tillgodoräknad endast den som är antagen och har påbörjat en utbildning. Yrkesverksamma behöver redan innan de söker till en utbildning kunna få ett förhandsbesked om hur många högskolepoäng de behöver läsa in för att till exempel nå en viss examen. Även nyanlända behöver snabbt kunna få sin reella kompetens översatt till svenska högskolepoäng utan att behöva vara antagna som studenter. Regeringen måste därför införa en rätt till förhandsbesked om tillgodoräknande, med nationell giltighet, i högskoleförordningen.
     
  4. Gör det möjligt att tillgodoräkna reell kompetens vid uppdragsutbildning. Inom det statliga Lärarlyftet, som ska bidra till fler behöriga lärare, gjorde den förra regeringen det möjligt att tillgodoräkna reell kompetens genom ett särskilt undantag i regelverket. Men validering är ett verktyg som behövs för att underlätta omställning på hela arbetsmarknaden. Just nu pågår ett pilotprojekt där fyra lärosäten tar fram en gemensam modell för validering av teknisk kompetens för friställda från Ericsson. Nyttan av projektet minskas av att lärosätena inte får utfärda högskolepoäng eller examen då den kompletterande utbildningen är utformad som en uppdragsutbildning. Därför behövs en generell möjlighet till tillgodoräknande av reell kompetens i förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. En sådan möjlighet finns till exempel inom yrkeshögskolan.

Svensk konkurrenskraft har inte råd att invänta politiska långbänkar eller ointresserade lärosäten. De länder som jämte väl fungerande utbildning för unga även lyckas skapa effektiva system för yrkesverksammas utbildning och omställning, har också bäst förutsättningar att möta och dra nytta av den digitala strukturomvandlingen. Validering är en avgörande beståndsdel för att bygga ett sådant system.

Menar regeringen allvar med att validering i högskolan ska prioriteras måste den också fatta beslut som ger förutsättningar för att det ska fungera i praktiken.

  • Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens en person besitter oberoende av hur de förvärvats.
  • Reell kompetens är den samlade, faktiska, kompetens som en individ har oberoende av hur, när eller var den har utvecklats.
  • Enligt högskoleförordningen (1993:100) ska lärosätena pröva en sökandes eller en students så kallade reella kompetens för behörighet eller tillgodoräknande.

Källa SOU 2017:8 En nationell strategi för validering.

Artikeln publicerades på DN Debatt 12/7

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.
Martin Linder, Unionen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

NTI Gymnasiet i Karlstad vill locka fler tjejer till teknikbranschen

TEKNIK Idag bjuder NTI Gymnasiet i Karlstad in till TECH GIRLS – ett evenemang för att stärka och uppmuntra tjejers intresse för teknik. Under dagen får tjejer i årskurs 8 och 9 delta i workshops som leds av skolans elever.
NYHET Publicerad:

Kvinnors starka teknikintresse behöver backas upp

TEKNIK IVAs praktikprogram Tekniksprånget har undersökt över 10 000 ungdomars attityder till högre studier. Resultaten visar att unga kvinnor trots ett initialt teknikintresse tvekar att välja högre teknisk utbildning – om de inte först får testa vad utbildningen kan leda till genom exempelvis praktik.
NYHET Publicerad:

Fast jobb och bra lön lockar till industriutbildning

YRKESUTBILDNING Allt fler ungdomar vill läsa industriteknik på Volvogymnasiet i Skövde. Nästan alla som går ut utbildningen får direkt en fast anställning med bra lön. Det tror rektorn Hans Karlsson bidrar till intresset. "Samhällsdebatten går allt mer mot att vi behöver duktigt yrkesfolk även framöver”.
NYHET Publicerad:

Jacke: Yrkeshögskolan behöver mer resurser

UTBILDNING "I den stundande budgetbehandlingen finns en utmärkt möjlighet för riksdagen att besluta om att skjuta till de resurser som behövs för att säkra yrkeshögskolans expansion", säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Ny sajt ska locka unga till transportnäringen

KOMPETENS Den som väljer gymnasieskolans fordons- och transportprogram eller sjöfartsutbildningen går en ljus framtid till mötes. Men trots detta väljer få ungdomar yrkesutbildningar idag. Det vill Transportföretagen ändra på.
NYHET Publicerad:

Fokuserar på elevens framtid i yrkeslivet

SAMVERKAN På NTI Gymnasiet i Umeå har ett framgångsrikt samarbete med den lokala IT-branschen resulterat i att allt fler elever på skolans IT-program får jobb direkt efter studenten.
NYHET Publicerad:

Tre guld och ett brons till svenska yrkeslandslaget

YRKES-EM Lina Andersson, bagare från Uppsala, Viktor Thulin, kock från Genarp, och Martin Lindelöw, industrielektriker från Hässleholm. Så heter de svenska guldmedaljörerna från Yrkes-EM i Budapest i helgen. Bronsmedalj togs av Emil Fäldt, hotellreceptionist från Malmö.
NYHET Publicerad:

Svenska landslaget hoppas på storslam under Yrkes-EM

YRKES-EM Den 26-28 september anordnas EuroSkills – ett europeiskt mästerskap där ungdomar tävlar i olika yrken och visar upp sina färdigheter. Det svenska landslaget består av 32 ungdomar under 25 år. ”SM, EM och VM är en fantastisk möjlighet att visa upp de olika yrkena och höja deras status”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Antalet kvinnor som söker bygg ökar kraftigt

KOMPETENS Årets preliminära statistik om sökande till gymnasieskolan 2018/19 visar att antalet kvinnor som söker till Bygg- och anläggningsprogrammet har ökat med 13 procent jämfört med 2017/18. "Denna ökning har vi längtat efter", säger Elin Kebert, projektledare för branschrekrytering på Sveriges Byggindustrier.
NYHET Publicerad:

Gymnasiekommission ska råda bot på kompetenskrisen

UTBILDNING Näringslivet har tröttnat på att gymnasieskolan saknar relevans för behoven på dagens och framtidens arbetsmarknad. ”Näringslivets röst måste höjas. Därför tillsätter vi nu Gymnasiekommissionen”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Goda erfarenheter av ex-jobb ger blodad tand

SAMVERKAN För Wugang Tailored Blanks i Olofström har samarbete med Blekinge Tekniska högskola blivit en riktig framgång. "Det är verkligen en win-win-situation när vi kan bidra till att studenterna når sina mål, samtidigt som vi får chans att testa nya projekt", säger produktionschefen.
NYHET Publicerad:

Samarbete med hotellbranschen lockar elever

SAMVERKAN För hotellbranschen är det en stor utmaning att hitta personer med rätt kompetens. Det påskyndar nya sätt att samarbeta med skolan. Till hösten kommer Quality Hotel Globe att ha 20 elever från Realgymnasiet i sin verksamhet.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivarna positiva till obligatorisk prao

UTBILDNING Dags för prao på högstadiet. Återigen får åttor och nior pröva på arbetslivet ute på arbetsplatser. ”Jättebra!”, tycker Karin Rebas på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Samarbete gör Nobelgymnasiet starkare

YRKESUTBILDNING Nyrenoverad verkstadslokal, utbildningsutrustning, övningsbilar och kompetensutveckling. Det var några av nyheterna när Nobelgymnasiets samarbete med Volvo Car Sverige och Helmia Bil invigdes nyligen.
NYHET Publicerad:

Öppnar ungas ögon för ingenjörsyrket

TEKNIK Under veckan har Högskolan i Skövdes ingenjörsstudenter träffat 1200 åttondeklassare från hela Skaraborg. Möjligheternas Värld har arrangerats för femte året i rad.
NYHET Publicerad:

Inspiration från skolans värld varje vecka

UTBILDNING För tre år sedan startade de sin Lärarpodcast för att sprida positiva och inspirerande exempel inom skolsverige. Anna Sterlinger Ahlring och Philip Hjalmarsson är lärare i botten, men idag engagerar läraryrket dem på många fler plan än enbart i klassrummet.
NYHET Publicerad:

Samarbete med högskolan gav Färilaföretag skjuts i USA

SAMVERKAN Att företag får hjälp av en nyexaminerad akademiker för att utveckla företaget är ett framgångsrecept som drivs av Högskolorna i Gävle och Dalarna.
NYHET Publicerad:

Smartmatte – matematik i samverkan med arbetslivet

SAMVERKAN Smartmatte är namnet på den nya digitala mattebok som lanserats i Skövdes skolor. Här finns uppgifter kopplade till hur matematik fungerar praktiskt i verkliga livet. Skövde värmeverk är ett av företagen som medverkar.
NYHET Publicerad:

Nyfikna femmor på tur i Volvos spännande värld

SAMVERKAN ”Skolan ska inte vara en skyddad verkstad”, anser Anna-Mari Chroscielewski, klasslärare i årskurs 5, Vilboksskolan i Olofström. Därför var hon snar att nappa på möjligheten att låta sina elever uppleva hur det är att jobba på Volvo.
NYHET Publicerad:

Kodcentrum startar Sveriges första lärarkodstuga

KODNING I höst införs programmering och digital kompetens på schemat. För lärarna kan det skapa en oro och osäkerhet eftersom många saknar programmeringskunskaper. Därför startat nu Kodcentrum landets första lärarkodstuga.