Förenklade läkarintyg ökar sjukfrånvaron
Förenklade läkarintyg skapar problem för arbetsgivaren att värdera och ta tillvara sjukskrivna medarbetares arbetsförmåga. En studie från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, visar att förenklade läkarintyg leder till fler sjukskrivningar.
Läkarnas bedömningar av hur sjukdom sätter ner arbetsförmågan är ett viktigt verktyg i sjukskrivningsprocessen och den efterföljande rehabiliteringsprocessen. Trots det är förenklade och innehållsfattiga läkarintyg något som fortsätter att skapa problem för arbetsgivares möjligheter att värdera och ta tillvara sjukskrivna medarbetares arbetsförmåga. En utvärdering som Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, gjort av förenklade läkarintyg visar att dessa har ökat antalet sjukskrivningar.
Anna-Lena Bohm, grundare av callcenterföretaget Uniguide, menar att läkarintygen ofta är så knapphändiga att det är svårt att förstå vad sjukskrivningen beror på – även om medarbetaren valt att inte maskera några delar av läkarintyget. Anna-Lena Bohm upplever att mycket sjukfrånvaro hade kunnat undvikas med en bättre dialog med läkarna.
– Jag skulle vilja ha bättre möjligheter att anpassa rehabiliteringen på individnivå. Idag är det svårt att göra en rehabiliteringsplan därför att kommunikationen inte fungerar. Många gånger verkar det som om läkarna inte frågar vad patienten i fråga jobbar med, säger Anna-Lena Bohm.
ISF pekar i en färsk rapport på att konsekvensen av förenklade läkarintyg, som gjordes på försök mellan 2015 och 2016, blev fler nya sjukfall och färre avslag på ansökningar om sjukpenning. Dessutom ökade andelen psykiatriska diagnoser. ISF konstaterar att de förenklade läkarintygen innehöll så lite information att det var svårt för Försäkringskassans handläggare att bedöma om den försäkrade alls hade rätt till sjukpenning.
Försäkringskassan avbröt själva försöket med förenklade läkarintyg 2016 eftersom myndighetens egna uppföljningar visade att läkarna använde förenklade intyg även då ordinarie läkarintyg behövdes. Dessutom konstaterade man att de förenklade läkarintygen ofta inte gav tillräcklig information för att bedöma arbetsförmågan och rätten till sjukpenning.
Trots att utvärderingen från ISF pekar på att nya sjukfall ökar med förenklade intyg, och trots att företagen under lång tid efterfrågat mer kommunikation med vården om arbetsförmåga, fortsätter läkarna med förenklade eller minimala läkarintyg. Från och med den första mars i år gäller dessutom enligt Socialstyrelsens föreskrifter att kravet på en ”personlig undersökning” av patienten slopats, nu räcker det med ”undersökning”. Det innebär exempelvis att ett videomöte kan ersätta en personlig undersökning vid läkarbesök.
– Att personlig undersökning av läkare vid sjukskrivning inte längre ska vara huvudregel är oroande, då det riskerar leda till fler sjukskrivningar. Om den övergripande ambitionen är att ta tillvara arbetsförmåga och korta vägen tillbaka till arbete, så behöver nödvändig information som bygger på verkliga undersökningar finnas i läkarintygen. Tyvärr så verkar minimala och innehållsfattiga läkarintyg till arbetsgivaren bli allt vanligare. Läkarintygen måste ge alla inblandade aktörer – även arbetsgivaren - tillräcklig och nödvändig vägledning i fråga om arbetsförmågans nedsättning. Utan sådan information är det svårt att sätta in effektiva insatser som gör det enklare och snabbare att komma tillbaka i arbete vid en sjukskrivning, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, Svenskt Näringsliv.
SocialförsäkringsfrågorDU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
