Regeringen skärper reglerna mot bidragsbrott – ”Har blivit ett sätt att försörja sig”

Socialförsäkringsminister Anna Tenje är oroad över ungas attityder till arbete och bidragsfusk. Regeringen lägger nu fram en bidragsreform för att ”återupprätta arbetsmoralen” och sätta stopp för de omfattande bidragsbrotten.

Regeringen och SD har nu presenterat en ny bidragsreform för att komma till rätta med utanförskapet genom att öka drivkraften för att jobba.

– Alldeles för många människor har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende med en mycket svag anknytning till arbetsmarknaden. Det handlar framför allt om utrikesfödda, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till TT.

Reformen innebär att riksnormen för hur ekonomiskt bistånd räknas ut stramas åt, vilket påverkar alla hushåll som får socialbidrag. För stora barnfamiljer föreslås dessutom en begränsningsregel i socialbidraget. Den ska gälla från första januari 2027.

För sammanboende föräldrar minskas det belopp man får i socialbidrag per barn från och med det fjärde barnet med 75 procent. För en ensamstående blir minskningen 40 procent från och med det fjärde barnet.

För till exempel sammanboende med fem barn som i regeringens typfall i dag kan få 46 500 kronor i månaden i olika bidrag, minskas socialbidraget med drygt 8 000 kronor.

Eftersom mindre barnfamiljer inte omfattas av begränsningsregeln blir effekterna inte lika stora för dem. För sammanboende med två barn minskar socialbidraget med 800 kronor, i regeringens typfall.

Reformen innebär också att alla kommuner från 1 juli 2026 måste ställa krav på socialbidragstagare att delta i aktiviteter, till exempel praktikliknande eller samhällsnyttiga insatser.

Samtidigt föreslås att en jobbpremie införs under 2026 för de som levt på bidrag och börjar jobba. Premien kan betalas ut i 18 månader och motsvarar 15 procent av en lön på högst 25 000 kronor i månaden, rapporterar TT.

Högre krav för socialförsäkringar

En annan del i bidragsreformen är att alla som flyttar till Sverige från och med den 1 januari 2027 kommer att behöva kvalificera sig in i socialförsäkringen. Antingen genom att ha varit bosatta i Sverige i fem år under en femtonårsperiod, eller genom att ha jobbat i minst tolv av 24 månader med en lön över 20 000 kronor i månaden.

Kravet gäller för till exempel barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning och äldreförsörjningsstöd. Socialbidrag omfattas inte.

De som flyttar hit från andra EU-länder eller från ESS-länder berörs i praktiken inte, eftersom bosättningstiden även i de länderna räknas.

Att öka drivkrafterna för arbete och betona vikten av att arbeta är en viktig faktor, men det handlar också om attityder, och om att återupprätta arbetsmoralen. I en tidigare intervju med Svenskt Näringsliv konstaterade socialförsäkringsminister Anna Tenje att även insatserna mot bidragsbrott är ett led i det.

– Det handlar om att stärka samhällskontraktet och sätta stopp för den förödande trend som har varit. Att jobba svart, att begå bidragsbrott, att tillskansa sig pengar man inte har rätt till.

– Att grannen inte arbetar utan ligger på soffan och lyfter bidrag samtidigt som jag ställer klockan varje morgon och åker till jobbet. Det behöver vara rättvist, för annars undergrävs legitimiteten för hela vårt välfärdssystem.

I en studie från Näringslivets skolforum visar unga svenskar på minskad strävsamhet, ökad tolerans för bidragsfusk och ett vikande förtroende människor emellan, jämfört med tidigare generationer – och jämnåriga i andra länder.

Bara en tredjedel av de unga svenskarna anser att det aldrig är rätt att ta emot offentliga ersättningar som de inte har rätt till, enligt rapporten. Det är en kraftig minskning från i början av 1980-talet, då andelen var drygt 60 procent.

Att så många unga i Sverige inte ser strävsamhet, ansträngning och att arbeta som viktigt tycker Anna Tenje är problematiskt.

– Det här pekar på att ungdomar i större utsträckning tycker att det är okej att ta emot bidrag och till och med fuska med bidrag, säger hon.

Tilliten urholkas

Det svenska systemet bygger på tillit och att arbeta och göra rätt för sig, och att samtidigt stötta dem som till exempel förlorar arbetet eller blir sjuka, konstaterar hon.

– Vi ser att tilliten, som mycket av vårt samhällskontrakt vilar på, urholkas steg för steg i de nya generationerna. De har en ganska förkastlig syn på att man kan begå bidragsbrott och fuska och att det är helt okej. Att det ökar blir i sin tur väldigt dåligt för vårt välfärdssystem, säger Anna Tenje.

Hon ser två delar i bidragsbrottsligheten. Den ena delen står den organiserade brottsligheten för. Bidragsbrottsligheten är en viktig del i hur gängen försörjer sig och finansierar annan kriminell verksamhet.

Den andra delen handlar om det ministern kallar för ”vanligt folk som skor sig på skattebetalarnas bekostnad” genom att exempelvis spä på antalet vabdagar.

– Det är ett sluttande plan som jag är djupt orolig för. Att vi nu är allt färre som ska försörja allt fler innebär att fler behöver jobba mer och längre, och då behöver vi ingjuta samma arbetsmoral i yngre generationer som vi har i vår äldre befolkning, säger Anna Tenje.

Bistånd under längre tid

Idag är det 1,2 miljoner personer, varav 500 000 utrikesfödda, i arbetsför ålder i Sverige som främst på grund av arbetslöshet inte kan försörja sig själva och som lever på olika förmåner eller bidrag.

Även om det idag är färre än tidigare som lever på ekonomiskt bistånd, det vill säga socialbidrag, så gör de det under längre tid.

– Det har blivit ett sätt att försörja sig och det var aldrig någonsin tanken med ekonomiskt bistånd.

Av de 177 000 som tog emot ekonomiskt bistånd under 2023 var närmare 60 procent utrikesfödda. Eftersom de utrikesfödda som har kommit till Sverige på senare tid har en lägre utbildning än tidigare tenderar tiden tills de har ett arbete att bli längre, konstaterar Anna Tenje.

– Det är viktigt att gå från bidrag till arbete, komma in i samhällsgemenskapen, få arbetskamrater, läsa svenska och att barnen går i förskola och skola. Då behöver vi öka incitamenten för att de inte hamnar i ett bidragsberoende och utanförskap, och att deras barn inte riskerar att ärva det, säger hon.

Text: TT/Karin Myrén