”Psykisk ohälsa ett allt större folkhälsoproblem”

NYHET Publicerad

SOCIALFÖRSÄKRING Den psykiska ohälsan ökar, inte minst bland unga. Tid och resurser läggs på projekt som inte gör skillnad, istället för på nödvändiga reformer, menar Kerstin Evelius, som nyligen överlämnat en utredning om psykisk ohälsa till regeringen. "Det är som att vi ser spanska sjukan komma och bygger ut infektionsklinikerna istället för att satsa på vaccination", säger hon.

Kerstin Evelius

Psykisk ohälsa är ett så pass allvarligt problem att den bör betraktas som ett eget politikområde. Det behövs mer av helhetssyn för att angripa problemen effektivt, menar Kerstin Evelius.

I slutbetänkandet För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt – Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa föreslås bland annat en strategi för psykisk ohälsa för perioden 2020-2030, 25 tydligt mätbara mål och att ett Agenda 2030-sekretariat etableras i Regeringskansliet med uppgift att samordna myndigheternas övergripande arbete.

– Psykisk ohälsa är ett allt större folkhälsoproblem som på sikt hotar den ekonomiska utvecklingen när allt fler står utanför arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa är ett så pass allvarligt problem att den bör betraktas som ett eget politikområde. Det behövs mer av helhetssyn för att angripa problemen effektivt, menar Kerstin Evelius.

Det har satsats många miljarder kronor på åtgärder för att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Trots det ökar den psykiska ohälsan, samtidigt som sjukskrivningar för fysiska åkommor minskar, till stora kostnader för både individ och samhälle. EU och WHO har uppskattat kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige (2015) till motsvarade nästan fem procent av BNP – över 200 miljarder kronor. De största kostnaderna uppstod i socialförsäkringssystemet och kopplat till arbetsmarknaden. Kerstin Evelius menar att satsningarna hittills har haft liten effekt.

– Ett problem är att mycket av satsningarna har genomförts i projektform. Det är säkert både roligt och intressant att exempelvis köra ett projekt på fem år inom barn- och ungdomspsykiatrin, men man angriper inte de strukturella problemen på detta sätt.

Många projekt skapar också problem, inte minst genom ökad konkurrens om personal. Personal som rekryteras till projekt kommer i regel från annan närliggande verksamhet som i sin tur blir lidande. Detta i en redan svår kompetensförsörjningssituation. Resultatet är neddragningar på vårdplatser som skulle kunna ha varit kvar.

– Lösningen är inte att utbilda fler psykologer än medborgare, utan att använda kompetenser rätt. Man måste ta hänsyn till systemeffekter på ett bättre sätt och sätta in insatser i tid, anser Kerstin Evelius.

Symptom på psykisk ohälsa visar sig i regel i tidig ålder. Utbildningsystemet har idag svårt att hantera dem som inte klarar skolan. Idag är ungefär 14 procent av eleverna uträknade på förhand. De har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden utan en gymnasieutbildning och konkurrensen om de relativt få så kallade enkla jobben är hård. En sådan livssituation kan ge upphov till psykosomatiska besvär och depression. I den här gruppen återfinns en stor del av de unga som idag lider av psykisk ohälsa.

Arbetslöshet är i sig en riskfaktor för psykisk ohälsa. Ökad sysselsättningsgrad borde göra oss friskare.

– Jobbet gör oss både friska och sjuka. Orsakerna till psykisk ohälsa är dock komplexa, livssituationen och livet utanför arbetet har stor betydelse för sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa, anser Kerstin Evelius.

Det finns mycket pengar att spara för arbetsgivare som arbetar aktivt med medarbetarnas hälsa. Sjukfrånvaro är kostsamt för företagen. Satsningar på förebyggande arbetsmiljöarbete betalar sig ofta i minskade kostnader för exempelvis rekrytering, inhyrd personal och produktionsstörningar på arbetsplatsen.

– Arbetsgivarna behöver generellt bli bättre på att skapa hälsosammare arbetsplatser och värdera medarbetarna som den strategiska resurs de är. På individnivå kan man göra anpassningar för att tillvarata kompetens där det finns en psykiatrisk problematik. Projekt med att utbilda personer med Aspbergers syndrom till programmerare har exempelvis fungerat, menar Kerstin Evelius.

Offentliga och privata arbetsgivare har sina roller och myndigheterna sina i att minska den psykiska ohälsan. För att nå framgång krävs samarbete, systemtänkande och verkningsfulla förebyggande åtgärder.

– I slutbetänkandet föreslår vi 25 konkreta mål för 22 myndigheter att arbeta med. Det finns tillräckligt med resurser och personal för att jobba med alla prioriterade frågor parallellt – det går att sätta allt på rätt spår samtidigt. Ytterligare projekt ger inget genomslag, vi måste förändra med kraft, säger Kerstin Evelius

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

”Vi behöver mer flexibilitet i uttaget av tjänstepensioner”

CORONAKRISEN En återgång till arbetsmarknaden riskerar att få negativa skatteeffekter eftersom det inte finns möjlighet att pausa utbetalningen av tjänstepensionen. Alla jag träffar; politiker, tjänstepensionsfolk och tjänstemän på berörda myndigheter håller med om att dagens regelverk är tokigt, säger Staffan Ström på Alecta.
NYHET Publicerad:

Förslag: Rätt till förebyggande sjukpenning för högriskgrupper

CORONAKRISEN Kritik har riktats mot regeringen för att ersättningen dröjer till personer som är i riskgrupper och inte kan arbeta hemma. Efter förhandlingar i riksdagen presenterades nyligen ett förslag till ersättning som innebär rätt till förebyggande sjukpenning för riskgrupper.
NYHET Publicerad:

Apoteket välkomnar ersättning till riskgrupper

CORONAKRISEN Oklara besked från staten om hanteringen av riskgrupper har skapat onödig friktion på arbetsplatserna, enligt Per Stadler på Apoteket. Medarbetare i riskgruppen har kunnat styras om till mindre exponerade arbetsuppgifter, men han ser fram emot tydligare regler.
NYHET Publicerad:

Utbetalning av sjuklönekostnader till företagen dröjer

CORONAKRISEN Den första krediteringen till arbetsgivare för sjuklön kommer göras efter den 12 maj, enligt Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare för sjukförsäkring på Försäkringskassan. ”Högsta prioritet för oss är att se till så att livet fungerar för människor trots den kris som hela samhället nu genomlider.”
NYHET Publicerad:

Utredning: Tio rekommendationer för snabb återgång till arbetet

SJUKSKRIVNING Utredningen om en väl fungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess har lämnats över till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.
NYHET Publicerad:

M och C efterlyser fler åtgärder för att dämpa effekterna

CORONAPANDEMIN I svallvågorna av Coronaviruset förslår Moderaterna att riskgrupper får rätt att stanna hemma med smittbärarpenning. Centerpartiet efterfrågar förslag på ersättningar när föräldrar behöver vara hemma med barn vid skolstängningar, eller för barn i riskgrupper.
NYHET Publicerad:

”Försäkringskassan vill göra det så enkelt som möjligt”

CORONAKRISEN Företagen vet inte när de ska få kompensation för sjuklönekostnader på grund av coronautbrottet. Läget är akut och besked från regering och myndigheter brådskar, enligt Svenskt Näringsliv. ”Vi använder alla lämpliga kanaler för att informera när systemet väl är beslutat och på plats”, säger Cecilia Udin på Försäkringskassan.
NYHET Publicerad:

”God beredskap bottnar i rutiner och bra kultur” 

ARBETSMILJÖ En kultur av tillit och högt i tak ger en trygg grund i oroliga tider på företaget Lappset. ”Väl utformade rutiner och en bra arbetsmiljö har stor betydelse när något sådant som corona händer”, säger vd:n Katja Skånér.
NYHET Publicerad:

Straffskatten på äldre som vill arbeta måste stoppas

Det finns idag ingen möjlighet att pausa utbetalningen av tjänstepensionen. Det gör att många av skatteskäl avstår från att arbeta efter pensioneringen. Systemet har kritiserats av politiker under lång tid och arbetsmarknadens parter vill se en förändring.
NYHET Publicerad:

Ardalan Shekarabi: Sjukförsäkringen ska vara begriplig och ge trygghet

SJUKFÖRSÄKRING Delbetänkandet "En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering" är överlämnat till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. "Sjukförsäkringen ska vara begriplig och ge trygghet. Människor som drabbas av sjukdom ska få rehabilitering för att komma tillbaka i arbete", säger han.
NYHET Publicerad:

Blanka läkarintyg frustrerar

LÄKARINTYG Förskolan Verbala Stigar har just klarat av förkylningsmånaden februari. Men tuffast är ändå långa sjukskrivningar med blanka läkarintyg. Att inte veta varför en anställd är sjukskriven gör det nästan omöjligt att ansvara för återgången, menar ägaren Camilla Lindgren.
NYHET Publicerad:

Minskade krav på omställning i sjukförsäkringen – fel väg att gå

KOMMENTAR Förslagen i betänkandet "En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering" riskerar leda till att sjukskrivna fastnar i onödigt långa sjukskrivningar. Varför högkostnadsskyddet för mindre företag ska stå för finansieringen är dessutom obegripligt, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

”Långa sjukskrivningar vid stressrelaterad ohälsa ser jag inte som en lösning”

PSYKISK OHÄLSA Den psykiska ohälsan ökar. Psykologen Åsa Kruses bästa råd för att tidigt fånga upp signaler på ohälsa är att fråga medarbetarna hur de mår.
NYHET Publicerad:

”Vi tittar inte bara på sjukskrivning utan vad patienten behöver för att bli frisk”

SJUKSKRIVNING Herkules vårdcentral i Borås, som drivs av Praktikertjänst, har halverat antalet sjukskrivningsdagar bland patienterna. "Minskade sjukskrivningar kom som en biprodukt när vi mer medvetet satte patientens behov i centrum, samverkade med myndigheter och arbetsgivare och letade efter arbetsförmåga hos patienter", säger Märit Löfgren, försäkringsmedicinskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

”Bra att de minimala läkarintygen äntligen är avskaffade”

INTYG Från början av december är vårdens möjlighet att omvandla Försäkringskassans intyg till ett minimalt intyg avskaffat samtidigt som ett nytt sjuklöneintyg introduceras. "De är bra att de minimala läkarintygen äntligen är avskaffade", säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Här återgår sjukskrivna snabbt i arbete

SJUKFRÅNVARO Industriföretaget TBO Haglinds förebyggande arbete är avgörande för den låga sjukfrånvaron. "Vi har fantastiska resultat. Samtalen handlar om att ge medarbetare metoder för att hantera arbete, privatliv, vardag och kriser", säger HR-chefen Mia Hultgren.
NYHET Publicerad:

Enig kritik mot regeringens hantering av tjänstepensioner

PENSIONER Riksdagen har efter beredning i Finansutskottet lämnat ett enhälligt tillkännagivande i fyra punkter om att regeringen skyndsamt ska återkomma med ändringar i förslaget om tjänstepensioner.
NYHET Publicerad:

Samsyn framgångsrecept för minskade sjukskrivningar

SJUKSKRIVNINGAR Samsyn råder på vårdcentralen i Simrishamn. Symptomen avgör vilka insatser som behövs för att patienten ska bli frisk. Helhetssyn och snabb kommunikation hjälper också till att minska sjukskrivningarna. "Vårt mål är att hjälpa patienten att må bättre, det innebär inte nödvändigtvis en sjukskrivning", säger Rickard Fahlström, medicinsk chef.
NYHET Publicerad:

Blanka läkarintyg ska inte förekomma!

SJUKFRÅNVARO Vad gäller när en anställd blir sjuk? Hur hanterar du som arbetsgivare ett blankt eller innehållsfattigt sjukintyg? Enligt Alija Dizdarevic, samverkansansvarig på Försäkringskassan, måste fler arbetsgivare bli medvetna om vad som gäller och hur man hjälper den anställde tillbaka till arbete.