”Psykisk ohälsa ett allt större folkhälsoproblem”

I slutbetänkandet För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt – Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa föreslås bland annat en strategi för psykisk ohälsa för perioden 2020-2030, 25 tydligt mätbara mål och att ett Agenda 2030-sekretariat etableras i Regeringskansliet med uppgift att samordna myndigheternas övergripande arbete.

– Psykisk ohälsa är ett allt större folkhälsoproblem som på sikt hotar den ekonomiska utvecklingen när allt fler står utanför arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa är ett så pass allvarligt problem att den bör betraktas som ett eget politikområde. Det behövs mer av helhetssyn för att angripa problemen effektivt, menar Kerstin Evelius.

Det har satsats många miljarder kronor på åtgärder för att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Trots det ökar den psykiska ohälsan, samtidigt som sjukskrivningar för fysiska åkommor minskar, till stora kostnader för både individ och samhälle. EU och WHO har uppskattat kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige (2015) till motsvarade nästan fem procent av BNP – över 200 miljarder kronor. De största kostnaderna uppstod i socialförsäkringssystemet och kopplat till arbetsmarknaden. Kerstin Evelius menar att satsningarna hittills har haft liten effekt.

– Ett problem är att mycket av satsningarna har genomförts i projektform. Det är säkert både roligt och intressant att exempelvis köra ett projekt på fem år inom barn- och ungdomspsykiatrin, men man angriper inte de strukturella problemen på detta sätt.

Många projekt skapar också problem, inte minst genom ökad konkurrens om personal. Personal som rekryteras till projekt kommer i regel från annan närliggande verksamhet som i sin tur blir lidande. Detta i en redan svår kompetensförsörjningssituation. Resultatet är neddragningar på vårdplatser som skulle kunna ha varit kvar.

– Lösningen är inte att utbilda fler psykologer än medborgare, utan att använda kompetenser rätt. Man måste ta hänsyn till systemeffekter på ett bättre sätt och sätta in insatser i tid, anser Kerstin Evelius.

Symptom på psykisk ohälsa visar sig i regel i tidig ålder. Utbildningsystemet har idag svårt att hantera dem som inte klarar skolan. Idag är ungefär 14 procent av eleverna uträknade på förhand. De har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden utan en gymnasieutbildning och konkurrensen om de relativt få så kallade enkla jobben är hård. En sådan livssituation kan ge upphov till psykosomatiska besvär och depression. I den här gruppen återfinns en stor del av de unga som idag lider av psykisk ohälsa.

Arbetslöshet är i sig en riskfaktor för psykisk ohälsa. Ökad sysselsättningsgrad borde göra oss friskare.

– Jobbet gör oss både friska och sjuka. Orsakerna till psykisk ohälsa är dock komplexa, livssituationen och livet utanför arbetet har stor betydelse för sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa, anser Kerstin Evelius.

Det finns mycket pengar att spara för arbetsgivare som arbetar aktivt med medarbetarnas hälsa. Sjukfrånvaro är kostsamt för företagen. Satsningar på förebyggande arbetsmiljöarbete betalar sig ofta i minskade kostnader för exempelvis rekrytering, inhyrd personal och produktionsstörningar på arbetsplatsen.

– Arbetsgivarna behöver generellt bli bättre på att skapa hälsosammare arbetsplatser och värdera medarbetarna som den strategiska resurs de är. På individnivå kan man göra anpassningar för att tillvarata kompetens där det finns en psykiatrisk problematik. Projekt med att utbilda personer med Aspbergers syndrom till programmerare har exempelvis fungerat, menar Kerstin Evelius.

Offentliga och privata arbetsgivare har sina roller och myndigheterna sina i att minska den psykiska ohälsan. För att nå framgång krävs samarbete, systemtänkande och verkningsfulla förebyggande åtgärder.

– I slutbetänkandet föreslår vi 25 konkreta mål för 22 myndigheter att arbeta med. Det finns tillräckligt med resurser och personal för att jobba med alla prioriterade frågor parallellt – det går att sätta allt på rätt spår samtidigt. Ytterligare projekt ger inget genomslag, vi måste förändra med kraft, säger Kerstin Evelius