Utredning: Omfördelning av resurser mellan vården och sjukförsäkringen

– Förslaget är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt långtgående, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik Svenskt Näringsliv.

Utredningen ”Samspel för hälsa, Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring”, presenterade nyligen sina förslag. Konsekvenserna av förslagen är att primärvården får mer resurser och kan jobba förebyggande för att minska sjukskrivningar, framförallt vad gäller psykisk ohälsa. Resultatet beräknas leda till minskade sjukskrivningar och därmed minskade kostnader för sjukförsäkringen.

Utredningen menar att det är tidigt i sjukskrivningen som vården har störst möjligheter att minska sjukskrivningar. Antingen med förebyggande insatser innan sjukskrivning eller innan en sjukskrivning gått in i en fas där insatser från sjukvårdens sida inte i nämnvärd utsträckning påverkar arbets- förmåga eller återgång i arbete.

Anders Morin menar att dagens system, där det inte finns något tydligt kostnadsansvar för vården vid ökande sjukskrivningar, borde förändras. Den ökande psykiska ohälsan förändrar uppdraget och kräver nya lösningar, enligt Anders Morin. Han vill se skarpare incitament för vården att minska sjukskrivningar och han är kritisk mot utredningen eftersom den inte ger tillräckligt tydligt ekonomiskt ansvar vid sjukskrivning.

– Förslaget är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt långtgående. Det borde vara ett mer direkt kostnadsansvar för hälso- och sjukvården om sjukskrivningarna ökar. En ökning borde resultera i högre kostnader för landstinget och en minskning i lägre kostnader. Samtidigt borde resurserna omfördelas till att jobba mer förebyggande. Med den modell som utredningen valt så kan landstingen bara få bidrag - inte avdrag. Jag vill se mer direkt finansiellt ansvar för sjukskrivningar, säger Anders Morin.

En annan brist i utredningens förslag, enligt Anders Morin, är att det inte ställs lika krav på alla landsting. Han vill se ett system med lika förutsättningar för alla landsting, som utgår från vilken sjukskrivningsnivå som är rimlig utifrån till exempel näringslivsstruktur och ålder.

– I utredningens förslag utgår man från respektive landstings nuvarande sjukskrivningsnivå vid bidragsberäkningen och håller man tidigare nivå erhålls ett bidrag. Det innebär att ett landstingen får ett statsbidrag även om man har en hög sjukskrivningsnivå som beror på tillkortakommanden från landstingets sida. De som jobbar framgångsrikt redan idag får inget högre bidrag för det. De senare kan dessutom ha svårare att höja sitt bidrag, om många insatser för att minska sjukskrivningarna redan är gjorda. Det ska i stället vara lika förutsättningar och tydliga incitament för alla att jobba med minskade sjukskrivningar, säger Anders Morin.

Utgångspunkten för utredningen har varit den stora variation i sjukskrivningar som i mer än trettio år präglat svensk sjukfrånvaro. Enligt utredningen har den skapat en grogrund för kortsiktiga insatser i syfte att hejda svängningar i sjukfrånvaron, snarare än förutsättningar för en långsiktig kvalitetshöjande utveckling. Utredaren har övervägt om det finns något effektivt sätt att ge landstingen resurser för att jobba förebyggande och långsiktigt. Anders Morin menar att det inte finns några hinder för sjukvården att jobba förebyggande redan idag och att vården redan nu borde prioritera, till exempel hälsosamtal och samtalsterapi i tidiga skeden, för att motverka att sjukdom inträffar och sjukskrivning blir nödvändigt.

– Det finns inget hinder att vården redan idag jobbar förebyggande. Har man en hög sjukfrånvaro med psykisk ohälsa så borde det ställas krav på mer förebyggande arbete, säger Anders Morin.

Läs mer