Vårdsamordnare ger snabbare återgång i arbete vid depression

– Psykisk ohälsa är en utmaning för primärvården och köerna för att träffa en psykolog blir ofta flera månader långa. Vi har sett ett snabbare tillfrisknande och tidigare återgång i arbete för personer som får regelbunden kontakt med vårdcentralen. För personer med psykisk ohälsa är kontinuitet och tät kontakt viktigt för tillfrisknandet, säger Cecilia Björkelund.

Den vetenskapliga studien, där nära 400 patienter ingått, har tittat på hur täta kontakter mellan vården och patienter som söker för depression, ångest och stressrelaterad ohälsa påverkar tillfrisknande och återgång i arbete. Särskilda vårdsamordnare har jobbat på vårdcentralerna med att hålla kontakt med patienterna och det arbetssättet har fått överraskande goda resultat, enligt Cecilia Björkelund.

– Med vårdsamordnarna får patienterna initialt en kontakt varje vecka med vården. Vårdsamordnaren ringer upp patienten och frågar om måendet och ger stöd och råd. Jag är själv överraskad över hur stor effekt detta ger för tillfrisknandet, säger hon.

Studien har jämfört elva vårdcentraler som infört vårdsamordnarnare och 12 vårdcentraler där man erbjuder den vård som vanligen ges till personer med depression i Västra Götalandsregionen. Enligt Cecilia Björkelund visar studien att det är bra vård på alla vårdcentraler i studien, men att tillfrisknandet går fortare med regelbunden vårdsamordnarkontakt.

– Den vanliga vården är bra vård. Det ser vi i kontrollgruppen i denna studie. Depressionen blir betydligt bättre under tre månader. De flesta återgår i arbete oavsett behandling, men det går betydligt fortare för dem som får kontinuitet och vårdsamordnarkontakt med vårdcentralen varje vecka, säger Cecilia Björkegren.

Vårdköer är ett av vårdens största problem, enligt Cecilia Björkelund och hon pekar på att det är långa väntetider för vård vid psykiska diagnoser.

– Kötid är ickevård. Det sämsta man kan göra att ställa folk på väntelista. Problemet är när personer får vänta länge på behandling, under de veckorna man väntar utan annan kontakt händer oftast ingenting. Det är dyrbar tid som kan användas bättre, säger hon.

Cecilia Björkelund menar att vårdsamordnarna också har bidragit till att patienterna får rätt behandling och därmed att höja kvaliteten i vården.

– Vårdsamordnarna bidrar till att höja kvalitet i vården. De är ett stöd under hela sjukdomsförloppet. Patienterna upplever att det är lätt att komma i kontakt med vårdcentralen och känner att de kan påverka vården. Patienterna upplever också att de får den hjälp man tycker att man behöver, säger hon.

Primärvården har genomfört många förändringar vad gäller bättre tillgång till psykoterapi, enligt Cecilia Björkelund. Detta har dock i sig inte lett till tidigare återgång i arbete. Studien visar att många patienter inte behövde tillgång till psykolog för tillfrisknande och att det upplevdes som positivt att snabbare återgå i arbete.

– Det som faller ut är om patienten får det regelbundna stöd och får tillgång till den vård som man behöver. Intressant är att patienten känner stöd att återgå till arbetet tidigare – utan att det blir negativt för tillfrisknandet. Många har kraften i sig att vända tillståndet och alla behöver inte psykoterapi, säger Cecilia Björkelund.

Det finns stora positiva hälsoekonomiska effekter av arbetet med vårdsamordnare, enligt Cecilia Björkelund. Samtidigt kostar arbetet mer på vårdcentralerna och besparingarna för minskad sjukskrivning kommer inte vårdcentralerna till del.

– Samhället vinner mycket pengar på detta arbete. Patienterna återgår tidigare i arbete och tillfrisknandet går fortare, vilket innebär minskad nettosjukskrivning. Samtidigt kostar det mer för vårdcentralerna att avsätta tid för en vårdsamordnare. Vårdcentralerna måste få finansiering för det arbetet, säger Cecilia Björkelund.

Läs mer om studien