”Sverige behöver vassa resultatmått”

NYHET Publicerad

KVALITET Utbildningskoncernen Academedia har sedan 2014 använt förädlingsvärde som ett kvalitetsmått. Att jämföra elevens resultat från nian med slutbetyget från gymnasiet ger en mer nyanserad bild av en skolas resultat än att bara titta på avgångselevernas snittbetyg, enligt kvalitetschefen Ingela Gullberg.

Gymnasium Academedia

Genom att mäta skolors förädlingsvärde blir det enklare att se vilka skolor, eller delar av skolor, som har hittat bra sätt att undervisa och hjälpa alla elever att lyckas, oavsett bakgrund, enligt Academedia.

Ingela Gullberg, Academedia

Ingela Gullberg, kvalitetschef på Academedia, anser att betyg är ett platt mått för att mäta skolkvalitet. Hon vill hellre mäta hur eleverna utvecklas under sin tid på skolan.

– Betyg är ett platt mått för att mäta hur bra en skola är eftersom den starkaste förklaringen till en skolas snittbetyg är de betyg eleverna hade med sig från grundskolan. Med förädlingsvärdet rensar vi bort den faktorn och då kan vi istället analysera skoleffekten, säger hon. 

Academedia tar sedan tre år tillbaka fram ett förädlingsvärde för sina drygt 100 gymnasieskolor. Det innebär att de faktiska avgångsbetygen jämförs med det förväntade värdet med hänsyn taget till vad eleverna borde ha uppnått med tanke på deras meritvärde när de började gymnasiet.  

– Vi tittar på betygen när eleverna slutade nian och betygen de hade när de slutade gymnasiet. Sen jämför vi gymnasiebetygen med vad de statistiskt sett ”borde” ha haft. Om det faktiska slutbetyget är högre än det förväntade har skolan ett positivt förädlingsvärde, och vice versa. 

Målet är att få en tydligare bild av hur varje skola bidrar till sina elevers utveckling.  

– Det finns inte tillräckligt vassa resultatmått i den nationella statistiken för gymnasieskolan. Vi har behov av att se utvecklingen hos eleverna för att se vad våra skolor faktiskt tillför deras lärande.  

Genom att mäta skolors förädlingsvärde blir det enklare att se vilka skolor, eller delar av skolor, som har hittat bra sätt att undervisa och hjälpa alla elever att lyckas, oavsett bakgrund. 

Att förädlingsvärdet tas fram även för varje program på Academedias gymnasier bidrar även till skolornas eget kvalitetsarbete. Det gör det tydligare vilka program som lyckas bäst med sina elever utifrån ingångsvärdena. 

– Rektorn ser när ett program jobbar framgångsrikt med undervisningen och har ett bra förhållningssätt till eleverna. Kan vi peka på framgångsrika arbetssätt kan vi också få igång ett lärande som bidrar till ökad måluppfyllelse. 

Ett annat viktigt syfte är att bidra till en väl fungerande skolmarknad, där elever och föräldrar får relevant information för att kunna göra upplysta val när de ska välja skola.  

– I stället för att titta på vilka skolor som har högst betygsresultat kan de se vilket mervärde just den här skolan tillför till eleverna. Vad kan man förvänta sig att få ut av just den här skolan?  

Bäst fungerar metoden på den stora gruppen elever som befinner sig i mitten. För en elev med maxbetyg i nian som får maxbetyg i gymnasiet blir förädlingsvärdet noll. 

Men det är svårt att ta fram riktigt bra kvalitetsmått, konstaterar Ingela Gullberg. Att sikta på ett perfekt sätt att beräkna vilket mervärde en skola ger innebär en stor risk för handlingsförlamning.  

Skolverket har brottats med frågan i många år utan att något hänt och nu säger Reepaluutredningen att det inte går att mäta kvalitet i skolan alls, påpekar hon.  

– Med sådana argument blir det ju inte värt att mäta någonting i det befintliga skolsystemet. Vi håller med om att det inte finns ett optimalt sätt att mäta hur bra skolor är men vårt sätt ger åtminstone ett analysstöd och något att hålla sig i. Allt är bättre än inget. 

Ingela Gullberg tycker att det är olyckligt att Academedia än så länge bara kan göra jämförelser mellan sina egna skolor, och skulle vilja att förädlingsvärden införs på enad front i hela Sverige. 

– Sverige behöver vassa resultatmått för att få till en bra fungerande skolmarknad och för att driva kvalitets- och utvecklingsarbetet till en högre nivå.  

På fyra nivåer 

Academedia har tagit fram förädlingsvärden sedan 2014 för sina 105 gymnasieskolor, vilket omfattar omkring 6500 avgångselever per år.  

Det sker på koncernnivå, huvudmannanivå, skolnivå och programnivå.  

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Tjörnbolag växte snabbt med Lov

HEMTJÄNST Under flera år drev Margreth Andersson ett hemtjänstföretag på Tjörn. Hon beskriver kontakten med de äldre som underbar men konstaterar också att livet som småföretagare är tufft.
NYHET Publicerad:

Succé för industrigymnasiet i Södertälje

UTBILDNING Snart är det sju år sedan Scania och Astrazeneca startade ett industrigymnasium i Södertälje. Söktrycket till skolan är idag högst av alla gymnasier i hela Stockholmsregionen och utbildningen ger ett tillskott på hett efterfrågad kompetens i regionen.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Här uppmuntras äldre att leva livet

HEMTJÄNST Att ge äldre möjligheten att leva sitt liv fullt ut. Det är hemtjänstföretaget Alevas främsta mål. Framgångarna bygger på ett tydligt fokus på att individens behov tillgodoses, och att medarbetarna får stort handlingsutrymme att fatta beslut i vardagen.
NYHET Publicerad:

Politiskt trängd skolföretagare sålde verksamheten

VÄLFÄRD Politisk osäkerhet fick Skolhoppet, som driver en montessoriskola, att sälja till ett större bolag. Därmed är skolans framtid tryggad. "Som liten friskola är det ganska tufft och skakigt idag", säger grundaren Maria Jacky.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

I Böle har skolan blivit byns mötesplats

SKOLA När den kommunala skolan i Böle lades ner 2003, gick föräldrarna ihop för att rädda den. De startade en ideell förening som idag äger skolan, en restaurang och ett fastighetsbolag. All vinst återinvesteras, bland annat i hög personaltäthet och näringsrik mat lagad från grunden.
NYHET Publicerad:

Dialys på export stärker svensk välfärd

VÅRD Sedan det svenska dialysföretaget Diaverum köptes av ett riskkapitalbolag för elva år sedan har expansionen varit rekordartad. Företaget finns idag i uppåt 20 länder och en av framgångsfaktorerna är det systematiska kvalitetsarbetet som ständigt förbättrar för patienterna.
NYHET Publicerad:

Nöjda lärare ger nöjda barn och föräldrar

FÖRSKOLA Med sin profil för bra mat, miljö och hälsa har Trädets förskola växt och frodats sedan starten. ”Ofta är det bemötandet och hur vi jobbar med barnen som uppskattas”, säger grundaren Erica Rautila. Snart är det dags att ta nästa steg och öppna förskola nummer två.
NYHET Publicerad:

Politiker vallfärdar till fristående skola

GRUNDSKOLA När Jessica och Fredrik Påhlsson startade sin första skola var målet att bli bäst. Idag vallfärdar politiker och andra dit för att förstå hur de får ihop ekvationen med mindre klasser och högre lärartäthet med samma budget som kommunens skolor.
NYHET Publicerad:

Små förskolor får nytt liv med gemensamma processer

VALFRIHET Nya regler och myndighetskrav gör det allt krångligare att driva små förskolor. För att fler små förskolor ska överleva stöttar Tivoliförskolor dem med administrationen. ”Enda möjligheten att klara det på sikt är att samla många under samma paraply”, säger Anders Grahn, verksamhetschef.
NYHET Publicerad:

Familjär hemtjänst lockar både personal och äldre

OMSORG Hemtjänstföretaget Allas vård och omsorg i Enköping växer så att det knakar. Antalet anställda har ökat från 6 till 40 sedan starten för två år sedan. Enligt vd:n Elvir Blazevic ligger företagets familjära känsla bakom en stor del av framgångarna.
NYHET Publicerad:

Kommunerna måste bli effektivare – nu!

DEBATT Bristen på arbetskraft hotar den svenska välfärden. Om inget görs snarast kommer hela ökningen av sysselsättningen fram till år 2025 behöva ske i kommunsektorn. Ett sådant scenario vore förödande för Sverige, skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

"Vi måste använda skattekronorna mer effektivt"

VÄLFÄRD Välfärden står inför enorma utmaningar. Men det finns utrymme för effektivisering, menar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. "Egentligen behöver vi inte mer pengar till välfärden. Vi måste bara bli mer effektiva", sa hon under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

På Förskolan Viljan får barnen styra

VÄLFÄRD På Förskolan Viljan styrs verksamheten mycket av barnens nyfikenhet och kreativitet. Det kräver att det finns struktur och tydlighet i grunden, enligt grundaren Vesna Birkedahl. ”Att vi är så tydliga med hur vi vill jobba är en av våra absoluta framgångsfaktorer”.
NYHET Publicerad:

Barn och äldre umgås i vardagen med nytt koncept

OMSORG Kontakten mellan barn och äldre i samhället är inte lika självklar som förr. Det vill omsorgsjätten Norlandia ändra på. Från och med nu börjar företaget att bygga sina verksamheter med förskola och äldreboende i samma hus, med gemensamma lokaler och mötesplatser.
NYHET Publicerad:

Larmet: Miljarder saknas i välfärden

VÄLFÄRD Välfärdssektorn står inför stora finansiella utmaningar de närmaste åren, visar beräkningar från Finansdepartementet. För att möta behoven krävs det att både offentliga och privata aktörer samarbetar och att skattepengarna används mer effektivt, menar representanter från näringslivet.
NYHET Publicerad:

Politikerna om välfärdens utmaningar

VÄLFÄRDEN En åldrande befolkning, kompetensbrist och ett svagt förtroende för politikernas förmåga att rädda välfärden. Det är en del av utmaningarna för framtidens välfärd. Så hur vill politikerna lösa utmaningarna?
NYHET Publicerad:

Pedagoghund får oroliga elever att slappna av

NYTÄNKANDE En dag i veckan följer pedagoghunden Stella med matte, specialpedagogen Marie Drugge, till jobbet på Klaragymnasiet i Karlstad. Med en hund i rummet blir samtalen med eleverna bättre – lugnare, roligare och bättre. ”En hund når fram på ett helt annat sätt”, säger Marie Drugge.
NYHET Publicerad:

På Villa Arelid är det gästerna som styr

VÄLFÄRD De som bor på korttidsboendet Villa Arelid kallas för gäster och här är det deras behov som styr. ”Vi är till för dem – de är inte till för oss. Det är vi som ska ge dem stöd i livet och då är det viktigt att ha rätt perspektiv”, säger grundaren Elisabeth Mila.