"Jag tror kommunen vill svälta ut oss"

NYHET Publicerad

FRISKOLA Minervaskolan i Umeå tvingas driva flera rättsfall parallellt för att få ut sin berättigade ersättning för verksamheten. Med åren har rättsfallen bara ökat, och skolan tvingas gå till rätten för att ens få se beslutsunderlagen. ”Kommunens aktioner är inte acceptabla”, säger Linda Björkman Swanberg, vice vd.

Linda Björkman Swanberg
Foto: Jonatan Stålhös/TT

Linda Björkman Swanberg, vice vd på Minervaskolan i Umeå

Minervaskolan i Umeå startades redan 1999 av lärare som såg möjligheten att bedriva skolverksamhet med högre kvalitet, vilket visar sig i goda studieresultat, låg sjukfrånvaro och små klasser. Detta trots att skolan kontinuerligt sedan starten fått mindre i ersättning än vad de kommunala skolorna fått. 2010 ändrades bestämmelserna nationellt och det tydliggjordes att om en kommunal skolverksamhet får resurstillskott, ska också de fristående skolorna få samma belopp.

Minervaskolan såg chansen att få upprättelse, och kallade in en extern konsult för att granska kommunens skolbudget och underlagen till ersättningarna. Det var inga goda nyheter för friskolan.

– Kommunen ville inte hjälpa oss med att lämna ut uppgifterna och när vi till slut fick tag på dem såg vi att de inte hade några konkreta förklaringar. Det var bara för oss att gissa och spekulera i hur ersättningarna hade räknats ut, eftersom motiveringarna var mycket knapphändiga, säger Linda Björkman Swanberg.

Med åren har skillnaden mellan det Minervaskolan får och det den ska få, bara ökat. I skrivande stund pågår ett rättsfall i tingsrätten som gäller kommunens resurstillskott till den kommunala grundskolan mellan åren 2010 och 2015. Det är ett tillskott som inte getts till friskolorna, menar Linda Björkman Swanberg. 

– Kommunen har underbudgeterat nästan fem miljoner under de åren, pengar den kommunala skolan fått tillskjutet men som vi inte sett röken av. Rätt ska vara rätt, skollagen är enkel. Vi kommer inte ge oss även om det är väldigt dyrt för oss att driva alla processer, säger hon.

Långtgående ovilja

Även för sin gymnasiedel driver Minervaskolan flera processer. Ett fall gäller grundbeloppet för 2015, där kommunen faktiskt har backat på en punkt. Det visade sig att kommunen hade glömt bort att räkna med städkostnaden i ersättningen, vilket uppgår i 2969 kronor per elev och år. En rejäl slant räknad på Minervaskolans 580 gymnasielever.

Grundbeloppet för 2016 har också överklagats till Förvaltningsrätten. När Minervaskolan bad om att få se beslutsunderlaget för ersättningen, svarade kommunen: ”Det du efterfrågar finns inte upprättat, det vill säga det är ingen allmän handling och kan därför inte skickas ut.”  Oviljan från kommunen att lämna ifrån sig beslutsunderlag har gått så långt att Minervaskolan måste ta det till rätten för att ens få se motiveringarna, menar Linda Björkman Swanberg.

– Om kommunen inte kan motivera sitt beslut på ett sätt som gör det möjligt för oss att bedöma det, då kan det knappast vara ett beslut på laglig grund. Vi måste ta det till rätten för att ens få se underlagen, de tvingar oss att processa istället för att samarbeta, säger Linda Björkman Swanberg.

Just nu håller skolan på att bygga upp en ny gymnasieskola för att kunna ta emot alla elever som söker till skolan. För trots motståndet från kommunen går det bra för skolan och dess elever.

– Det är tråkigt att det är så här. Umeå kommun borde vara stolt över oss, våra elever har fina resultat och vi arbetar hårt för att ge en god kunskap. Vi fortsätter att växa trots att vi motarbetas, säger Linda Björkman Swanberg.

Skulle visa respekt

När kommunens niondeklassare ska besöka de kommunala gymnasieskolorna, har skolorna fyra dagar på sig att ta emot alla elever – besök som är obligatoriska för eleverna att gå på. De fristående skolorna får en dag på sig att ta emot alla elever, omkring 1300 ungdomar, och det är inte obligatoriska besök. Ett omöjligt uppdrag, menar Linda Björkman Swanberg. Dessutom är det mycket svårt att hitta någon information om de fristående gymnasievalen på Umeå kommuns hemsida, trots att kommunen lovade Minervaskolan att se över det redan 2012. Ännu har inget hänt.

Linda Björkman Swanberg tog upp denna snedvridning av konkurrensen med en kommunpolitiker, som inte visste vad han skulle svara på frågorna från Minervaskolan. Frågan togs vidare till gymnasiechefen, som svarade med hårda ord tillbaka.

– När jag kommenterade det fick jag höra att jag skulle vara tyst, visa respekt och inte tala med politiker om sådant. Att bli bemött på det sättet, det är beklagligt.

På Minervaskolan börjar tålamodet ta slut, men inte kämpaglöden.

– Man kan ana att kommunens önskemål är att svälta ut oss, men de har tufft motstånd. Våra elever är bevis på att vi driver en bra skola. Det är bara synd att kommunen inte håller med, säger Linda Björkman Swanberg.

Fotnot: Vi har försökt nå kommunen upprepade gånger för kommentarer, utan att lyckas. Enda svaret Umeå kommun har gett är följande mejlsvar från ekonomichef Lena Höök Gustavsson. ”Tack för att Umeå kommun blir tillfrågade om att lämna vår syn på ärendet. Men detta är en pågående rättsprocess – det finns ingen dom ännu, och vi har som policy att inte kommentera eller uttala oss i de frågor som är upp för rättslig prövning.”

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.