"Jag tror kommunen vill svälta ut oss"

NYHET Publicerad

FRISKOLA Minervaskolan i Umeå tvingas driva flera rättsfall parallellt för att få ut sin berättigade ersättning för verksamheten. Med åren har rättsfallen bara ökat, och skolan tvingas gå till rätten för att ens få se beslutsunderlagen. ”Kommunens aktioner är inte acceptabla”, säger Linda Björkman Swanberg, vice vd.

Linda Björkman Swanberg
Foto: Jonatan Stålhös/TT

Linda Björkman Swanberg, vice vd på Minervaskolan i Umeå

Minervaskolan i Umeå startades redan 1999 av lärare som såg möjligheten att bedriva skolverksamhet med högre kvalitet, vilket visar sig i goda studieresultat, låg sjukfrånvaro och små klasser. Detta trots att skolan kontinuerligt sedan starten fått mindre i ersättning än vad de kommunala skolorna fått. 2010 ändrades bestämmelserna nationellt och det tydliggjordes att om en kommunal skolverksamhet får resurstillskott, ska också de fristående skolorna få samma belopp.

Minervaskolan såg chansen att få upprättelse, och kallade in en extern konsult för att granska kommunens skolbudget och underlagen till ersättningarna. Det var inga goda nyheter för friskolan.

– Kommunen ville inte hjälpa oss med att lämna ut uppgifterna och när vi till slut fick tag på dem såg vi att de inte hade några konkreta förklaringar. Det var bara för oss att gissa och spekulera i hur ersättningarna hade räknats ut, eftersom motiveringarna var mycket knapphändiga, säger Linda Björkman Swanberg.

Med åren har skillnaden mellan det Minervaskolan får och det den ska få, bara ökat. I skrivande stund pågår ett rättsfall i tingsrätten som gäller kommunens resurstillskott till den kommunala grundskolan mellan åren 2010 och 2015. Det är ett tillskott som inte getts till friskolorna, menar Linda Björkman Swanberg. 

– Kommunen har underbudgeterat nästan fem miljoner under de åren, pengar den kommunala skolan fått tillskjutet men som vi inte sett röken av. Rätt ska vara rätt, skollagen är enkel. Vi kommer inte ge oss även om det är väldigt dyrt för oss att driva alla processer, säger hon.

Långtgående ovilja

Även för sin gymnasiedel driver Minervaskolan flera processer. Ett fall gäller grundbeloppet för 2015, där kommunen faktiskt har backat på en punkt. Det visade sig att kommunen hade glömt bort att räkna med städkostnaden i ersättningen, vilket uppgår i 2969 kronor per elev och år. En rejäl slant räknad på Minervaskolans 580 gymnasielever.

Grundbeloppet för 2016 har också överklagats till Förvaltningsrätten. När Minervaskolan bad om att få se beslutsunderlaget för ersättningen, svarade kommunen: ”Det du efterfrågar finns inte upprättat, det vill säga det är ingen allmän handling och kan därför inte skickas ut.”  Oviljan från kommunen att lämna ifrån sig beslutsunderlag har gått så långt att Minervaskolan måste ta det till rätten för att ens få se motiveringarna, menar Linda Björkman Swanberg.

– Om kommunen inte kan motivera sitt beslut på ett sätt som gör det möjligt för oss att bedöma det, då kan det knappast vara ett beslut på laglig grund. Vi måste ta det till rätten för att ens få se underlagen, de tvingar oss att processa istället för att samarbeta, säger Linda Björkman Swanberg.

Just nu håller skolan på att bygga upp en ny gymnasieskola för att kunna ta emot alla elever som söker till skolan. För trots motståndet från kommunen går det bra för skolan och dess elever.

– Det är tråkigt att det är så här. Umeå kommun borde vara stolt över oss, våra elever har fina resultat och vi arbetar hårt för att ge en god kunskap. Vi fortsätter att växa trots att vi motarbetas, säger Linda Björkman Swanberg.

Skulle visa respekt

När kommunens niondeklassare ska besöka de kommunala gymnasieskolorna, har skolorna fyra dagar på sig att ta emot alla elever – besök som är obligatoriska för eleverna att gå på. De fristående skolorna får en dag på sig att ta emot alla elever, omkring 1300 ungdomar, och det är inte obligatoriska besök. Ett omöjligt uppdrag, menar Linda Björkman Swanberg. Dessutom är det mycket svårt att hitta någon information om de fristående gymnasievalen på Umeå kommuns hemsida, trots att kommunen lovade Minervaskolan att se över det redan 2012. Ännu har inget hänt.

Linda Björkman Swanberg tog upp denna snedvridning av konkurrensen med en kommunpolitiker, som inte visste vad han skulle svara på frågorna från Minervaskolan. Frågan togs vidare till gymnasiechefen, som svarade med hårda ord tillbaka.

– När jag kommenterade det fick jag höra att jag skulle vara tyst, visa respekt och inte tala med politiker om sådant. Att bli bemött på det sättet, det är beklagligt.

På Minervaskolan börjar tålamodet ta slut, men inte kämpaglöden.

– Man kan ana att kommunens önskemål är att svälta ut oss, men de har tufft motstånd. Våra elever är bevis på att vi driver en bra skola. Det är bara synd att kommunen inte håller med, säger Linda Björkman Swanberg.

Fotnot: Vi har försökt nå kommunen upprepade gånger för kommentarer, utan att lyckas. Enda svaret Umeå kommun har gett är följande mejlsvar från ekonomichef Lena Höök Gustavsson. ”Tack för att Umeå kommun blir tillfrågade om att lämna vår syn på ärendet. Men detta är en pågående rättsprocess – det finns ingen dom ännu, och vi har som policy att inte kommentera eller uttala oss i de frågor som är upp för rättslig prövning.”

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bra att näringslivets behov av kompetens ska styra

UTBILDNING Arbetsmarknadens behov ska i högre grad styra gymnasieskolans olika program i framtiden, enligt en utredning. Svenskt Näringsliv välkomnar den övergripande inriktningen.
NYHET Publicerad:

Likvärdighetsutredning missar målet

KOMMENTAR Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår ett förändrat skolval. "Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag", skriver Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning & innovation.
NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik