Så kan den svenska välfärdsmodellen stärkas

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD De utmaningar vi står inför på välfärdsområdet möter vi inte genom att gå tillbaka, utan genom att utveckla kvaliteten och kvalitetsredovisningen, stärka medborgarnas ställning och främja mångfalden. Det skriver Stig Orustfjord, projektledare för programmet Framtidens vård, skola, omsorg i en debattartikel.

Den 5 december ordnar programmet Framtidens vård, skola, omsorg konferensen Perspektiv på den svenska välfärden, där den framgångsrika svenska välfärdsmodellen ska diskuteras.

De flesta svenskar vill ogärna skryta, men en sak brukar vi kunna enas om, som vi är stolta över och gärna framhåller: Den svenska välfärden hör till de bästa i världen. Vår nordiska tradition av en väl fungerande skola, vård och omsorg, skattefinansierad och lika för alla, är något vi både tar för självklart och upplever som en avgörande skillnad mot hur samhället fungerar i andra länder.

Välfärden är också viktig för näringslivet. Företagen är beroende av välutbildade medarbetare, som kan utgöra ett viktigt konkurrensmedel på en global kunskapsmarknad. God tillgång till trygghetssystem, vård och omsorg gör att människor kan få den hjälp och stöd de behöver genom livets alla skeden. Med välfungerande vård för den som blir sjuk och omsorg för barn och äldre kan fler människor delta i arbetslivet och bidra till vårt gemensamma välstånd.

För att fortsätta höra till de bästa krävs dock att vi ständigt fortsätter utveckla välfärden. Någon gång under 1970- och 1980-talen, då välfärdssystemen var fullt utbyggda, infann sig de första tecknen på att gemensam finansiering och tillgänglighet för alla inte var tillräckligt. Kritiken växte mot likriktning, byråkratisering och brist på flexibilitet. Människor kände sig inte sedda som individer, utan som kuggar i ett maskineri, och den som inte passade in hade ofta ingenstans att vända sig.

Svaret blev att tillåta olika aktörer – först inom skolan, snart också inom vården och omsorgen – som fick erbjuda välfärdstjänster till medborgarna på samma villkor som de offentliga alternativen. Syftet var dels att skapa en mångfald, som bättre kunde passa olika medborgares olika behov, dels att skapa en kvalitetsstimulerande konkurrens, som skulle stärka utvecklingen i de olika verksamheterna.

För alla de människor som genom dessa reformer fått rätten att själva välja sina barns skola, vilken läkare de ska gå till och vem som ska ge dem personlig assistans eller hjälp och omsorg i hemmet har fördelarna varit uppenbara. Rätten att själv bestämma har inte bara inneburit ett antal alternativ att ta ställning till, utan har också lett till högre tillgänglighet, ett mer kundtillvänt tilltal och en starkare roll för den enskilde gentemot skolan, vården och omsorgen.

Den kvalitetsdrivande konkurrensen har för de flesta, medborgare såväl som beslutsfattare, setts som något så självklart att det till att börja med inte ens utvärderades i någon större utsträckning, men nu kommer också forskarrapporter som visar på effekterna av valfriheten. Exempelvis konstateras i en nyligen publicerad studie från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering) att en ökning av andelen friskoleelever i en kommun förbättrar både det genomsnittliga utbildningsresultatet i slutet av grundskolan i kommunen och elevernas senare utbildningsprestationer.

Konkurrensen har också lett till effektivisering, alltså att vi får mer för de skattepengar vi använder i välfärden. En ny forskningsstudie från Södertörns högskola visar att äldreomsorg som upphandlats, jämfört med äldreomsorg bedriven i kommunalt monopol, uppvisar minskad dödlighet och lägre kostnader – utan att kvaliteten försämras.

För att Sverige ska kunna stå fortsatt starkt i konkurrensen har Svenskt Näringsliv, Almega, Friskolornas riksförbund och Vårdföretagarna gemensamt inrättat ett tvåårigt program för att utveckla framtidens välfärdstjänster. Det är ett omfattande arbete som har inletts, med fokus på tre huvudsakliga områden: Kvalitet i välfärdstjänsterna, Innovation och utveckling, samt stärkt Samhällskontrakt.

Vi ser till exempel att man måste bli mycket bättre på att mäta och jämföra kvaliteten på ett rättvisande sätt i välfärden, både för att du som konsument ska kunna göra ett informerat val, och för att beslutsfattarna ska få bättre underlag för att kunna bedöma att alla på en marknad uppfyller fastställda kvalitetskrav. Därför arbetar vi från näringslivets sida hårt med att utveckla bättre verktyg som ska göra det möjligt att jämföra verksamheter i privat och offentlig regi.

Den enskilda medborgarens inflytande behöver också stärkas. Oavsett om välfärdstjänsterna produceras offentligt eller privat är skyddet för konsumenten svagt, och betydligt svagare än inom många varu- och tjänsteområden. Detta är anmärkningsvärt eftersom konsekvenserna av utebliven eller bristfällig leverans av välfärdstjänster kan få mycket stora konsekvenser för individen. Den som har blivit felbehandlad eller fått sina rättigheter åsidosatta ska ha rätt till kompensation.

Kort sagt är vi på rätt väg även om mycket finns kvar att göra. Det internationella intresset för våra nya svenska välfärdslösningar talar för det. Vi ser nu hur andra länder tittar på Sverige för att få inspiration.

Vi har all anledning att vara stolta över den utveckling vi nu ser i Sverige där vi lägger grunden för en långsiktigt hållbar och högkvalitativ välfärdsservice till medborgarna. En välfärd där vi möter människors behov på ett bättre sätt. De utmaningar vi står inför på välfärdens område möter vi inte genom att gå tillbaka, utan genom att utveckla kvaliteten och kvalitetsredovisningen, stärka medborgarnas ställning och främja mångfalden.

Stig Orustfjord, huvudprojektledare för programmet Framtidens vård, skola, omsorg

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Nya listan: Sveriges effektivaste kommuner

KOMMUNKRISEN Ödeshög och Ydre är landets två effektivaste kommuner. De kombinerar låga kostnader med hög kvalitet, enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort.
NYHET Publicerad:

Krisande kommuner kan vända negativ trend

KOMMUNKRISEN Ekonomin är ansträngd i många kommuner. Diskussioner om sparpaket och skattehöjningar avlöser varandra. Ett sätt att råda bot på problemen är att effektivisera verksamheten. Besparingspotentialen är 30-40 miljarder kronor, enligt två studier.
NYHET Publicerad:

Operationsstatistik höjer vårdkvalitén

VÄLFÄRD Brittiska erfarenheter av att göra information om vården tillgänglig för patienter diskuterades vid ett seminarium. Hjärtkirurgen sir Bruce Keogh anser att statistiken tjänar kvalitetsutvecklingen i vården och patienterna väl.
NYHET Publicerad:

Valfriheten inom välfärden är åter hotad

KOMMENTAR Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt för valfriheten i välfärden, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv och Christina Cedergren, Cedergruppen.
NYHET Publicerad:

Skattemedel i miljardklassen klantas bort

OFFENTLIG UPPHANDLING Miljarder slarvas bort i samband med offentlig upphandling. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens innebär att det saknas 70-100 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Tjörnbolag växte snabbt med Lov

HEMTJÄNST Under flera år drev Margreth Andersson ett hemtjänstföretag på Tjörn. Hon beskriver kontakten med de äldre som underbar men konstaterar också att livet som småföretagare är tufft.
NYHET Publicerad:

Succé för industrigymnasiet i Södertälje

UTBILDNING Snart är det sju år sedan Scania och Astrazeneca startade ett industrigymnasium i Södertälje. Söktrycket till skolan är idag högst av alla gymnasier i hela Stockholmsregionen och utbildningen ger ett tillskott på hett efterfrågad kompetens i regionen.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Här uppmuntras äldre att leva livet

HEMTJÄNST Att ge äldre möjligheten att leva sitt liv fullt ut. Det är hemtjänstföretaget Alevas främsta mål. Framgångarna bygger på ett tydligt fokus på att individens behov tillgodoses, och att medarbetarna får stort handlingsutrymme att fatta beslut i vardagen.
NYHET Publicerad:

Politiskt trängd skolföretagare sålde verksamheten

VÄLFÄRD Politisk osäkerhet fick Skolhoppet, som driver en montessoriskola, att sälja till ett större bolag. Därmed är skolans framtid tryggad. "Som liten friskola är det ganska tufft och skakigt idag", säger grundaren Maria Jacky.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

I Böle har skolan blivit byns mötesplats

SKOLA När den kommunala skolan i Böle lades ner 2003, gick föräldrarna ihop för att rädda den. De startade en ideell förening som idag äger skolan, en restaurang och ett fastighetsbolag. All vinst återinvesteras, bland annat i hög personaltäthet och näringsrik mat lagad från grunden.
NYHET Publicerad:

Dialys på export stärker svensk välfärd

VÅRD Sedan det svenska dialysföretaget Diaverum köptes av ett riskkapitalbolag för elva år sedan har expansionen varit rekordartad. Företaget finns idag i uppåt 20 länder och en av framgångsfaktorerna är det systematiska kvalitetsarbetet som ständigt förbättrar för patienterna.
NYHET Publicerad:

Nöjda lärare ger nöjda barn och föräldrar

FÖRSKOLA Med sin profil för bra mat, miljö och hälsa har Trädets förskola växt och frodats sedan starten. ”Ofta är det bemötandet och hur vi jobbar med barnen som uppskattas”, säger grundaren Erica Rautila. Snart är det dags att ta nästa steg och öppna förskola nummer två.
NYHET Publicerad:

Politiker vallfärdar till fristående skola

GRUNDSKOLA När Jessica och Fredrik Påhlsson startade sin första skola var målet att bli bäst. Idag vallfärdar politiker och andra dit för att förstå hur de får ihop ekvationen med mindre klasser och högre lärartäthet med samma budget som kommunens skolor.
NYHET Publicerad:

Små förskolor får nytt liv med gemensamma processer

VALFRIHET Nya regler och myndighetskrav gör det allt krångligare att driva små förskolor. För att fler små förskolor ska överleva stöttar Tivoliförskolor dem med administrationen. ”Enda möjligheten att klara det på sikt är att samla många under samma paraply”, säger Anders Grahn, verksamhetschef.
NYHET Publicerad:

Familjär hemtjänst lockar både personal och äldre

OMSORG Hemtjänstföretaget Allas vård och omsorg i Enköping växer så att det knakar. Antalet anställda har ökat från 6 till 40 sedan starten för två år sedan. Enligt vd:n Elvir Blazevic ligger företagets familjära känsla bakom en stor del av framgångarna.
NYHET Publicerad:

Kommunerna måste bli effektivare – nu!

DEBATT Bristen på arbetskraft hotar den svenska välfärden. Om inget görs snarast kommer hela ökningen av sysselsättningen fram till år 2025 behöva ske i kommunsektorn. Ett sådant scenario vore förödande för Sverige, skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.