Sant och falskt om företagande i välfärden

RAPPORT Publicerad
Sant och falskt om företagande i välfärden

För tillfället pågår ett antal statliga utredningar som syftar till att på olika sätt begränsa företagandet i välfärden. Som bakomliggande skäl för utredningsarbetet framförs ibland att kvaliteten i verksamheterna har försämras till följd av förekomsten av företag i välfärden. Vad finns för belägg för sådana påståenden? Det är viktigt att alltid utgå från fakta när ny lagstiftning ska utredas och beslutas om.

Svenskt Näringslivs rapport Sant och falskt om företagande i välfärden syftar till att tillföra fakta till debatten om företagande i välfärden. Detta görs genom att kartlägga den officiella statistiken på fem olika områden relaterade till ämnet. Frågor som belyses är kvalitet, personalens trivsel, löner, ekonomisk lönsamhet och kvinnors karriärvägar. I studien jämförs privata utförare med offentliga eller med tjänstesektorn i stort. Rapporten innehåller delvis nya uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Annan statistik har tidigare inte redovisats som en helhet. En sammanställning av statistiken visar i korthet att verksamhetens kvalitet och personalens trivsel i allmänhet är densamma eller högre i välfärdsföretag jämfört med i offentlig sektor. Även lönerna är för de flesta yrken och åldersgrupper inom välfärden samma eller högre i privat regi. Dessutom utgör dessa företag en karriärmöjlighet för kvinnor. Omvänt finns inga belägg för att ”vinstintresset” skulle påverka verksamheten negativt för vare sig brukare eller personal. Trots detta, och trots att ersättningarna till företagen ibland är lägre än till den offentliga aktören för lika uppdrag, går företagen med viss vinst. Rörelsemarginalen uppgår till 4,6 procent i genomsnitt. Det innebär att de privata utförarna är mer effektiva än de offentliga.

Samtidigt är jämförelser mellan driftsformer egentligen av mindre intresse. Viktigare är att det finns konkurrens och mångfald av aktörer som gemensamt berikar välfärden med olika idéer och lösningar. Valfrihetsreformerna har syftat till att överföra makt över vardagsbesluten från politiker och tjänstemän till enskilda medborgare. I många avseenden har reformerna varit lyckade. Samtidigt saknas ofta i debatten ett helhetsperspektiv kring hur vi på bästa sätt kan utveckla hela välfärden inom ramen för valfrihetsreformerna. Reformerna har inte vårdats tillräckligt väl och skulle i vissa fall behöva vidareutvecklas.

Mot bakgrund av detta bedriver Svenskt Näringsliv (SN) ett omfattande arbete om hur vi bättre kan säkra att tuffa kvalitetskrav ställs på alla aktörer i välfärden. Förändringar i regelverken är i viss utsträckning nödvändigt men måste i sådana fall grundas på reella problem och stödjas av fakta. En viktig kvalitetsaspekt som stor vikt läggs vid är hur vi inom ramen för skolvalet och vårdvalet säkrar att skolan är likvärdig och vården jämlik. Projektet går under namnet Förbättrad Välfärd. Den första rapporten inom ramen för projektet Etableringshinder i välfärden (juni 2015) belyste de reglerade inträdeshindren i primärvården och skolan. Den aktuella rapporten är den andra rapporten i projektet.

Rapporten är författad av HUI Research som också står för slutsatserna. Undantaget är avsnittet om personalens trivsel som i rapporten utgår från undersökningen Jobbhälsobarometern. Sveriges Företagshälsor har tillsammans med Svenskt Kvalitetsindex genomfört undersökningen. Sveriges Företagshälsor står för urvalet av frågor och slutsatserna avseende detta avsnitt. Ett stort tack till Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi verksam vid IFN och extern forskningsledare vid SNS, som har läst och kommenterat ett tidigare utkast av rapporten. Stort tack också till Sirona Health Solutions för synpunkter på delar av ett tidigare utkast. Tack även till Statistiska Centralbyrån, Skolverket, Skolinspektionen, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Läkarförbundet för svar på frågor kring statistiken i rapporten.

Mikael Witterblad, projektledare Förbättrad Välfärd

Författare