Skolhjältens tips: Byt ut dåliga lärare

För drygt 20 år sedan startade Malla Taipale en sverigefinsk friskola tillsammans med några vänner. De finsktalande barnen i Upplands Väsby hade gått i hemspråksklasser, men en dag drogs de in.

– För att de inte skulle tappa finskan ville vi göra något för eleverna. Så vi bestämde oss för att starta en svenskfinsk grundskola och kommunen sa ja direkt, säger Malla Taipale som då var förskolechef.

Sverigefinska skolan blev snabbt framgångsrik och kunde visa upp bäst resultat i hela kommunen.

– Vi fattade beslut själva och kunde välja det som var bra för skolan. Men samtidigt var vi tvungna att hålla budget stenhårt eftersom vi inte har något att luta oss mot.

Parallellt med ordförandeskapet i Sverigefinska skolans styrelse började hon som rektor på en kommunal skola och insåg då hur annorlunda hennes metoder, arbetssätt och förhållningssätt var.

– Jag såg inget av det okonventionella och raka som jag hade lärt mig i den privata skolvärlden. Att inte alltid göra som man alltid gjort utan hela tiden hitta nya lösningar.

Den tredje skolan hon kom till som rektor låg i Tensta där knappt några elever hade svenska som modersmål och bara hälften nådde målen.

Där började hon med att ta bort de lärare som inte klarade sina uppdrag. De köptes ut eller så såg Malla Taipale till att de själva valde att flytta på sig. Det var personer som mest vandrade runt, som inte var produktiva och inte hade något ledarskap, berättar hon.

– Byt ut dåliga lärare och se till att de inte undervisar. Elever har rätt till bra utbildning. Tragglar man år ut och år in med dåliga lärare och skyller på elever, föräldrar och ditt och datt – då blir inte resultatet bra.

När lärarna som var kvar var tvungna att visa vad de gick för ansträngde de sig för att hitta nya arbetsmetoder och lösningar i klassrummen. Efter tre år låg elevernas resultat på samma nivå som skolorna i Stockholms city.

– En skola fungerar inte utan ett starkt ledarskap som kan se bortom horisonten. Folk gillar raka besked, tydlighet och att man som ledare är orädd.

Därefter tog hon sig an Hjulstaskolan som då kallades Stockholms värsta skola och som hade ett underskott på 14 miljoner kronor, en enorm elevflykt och få elever som gick ut med godkända betyg.

– Det rådde fullständigt kaos. Lärare och elever kom och gick. Skolan hade stannat på 80-talet i sin utveckling, och det gällde även den fysiska miljön. Det var som att kliva in i en secondhandbutik.

Men efter två år var hela underskottet upphämtat, mycket beroende på att Malla Taipale ännu en gång plockat bort dåliga lärare.

– Jag vet att det inte är politiskt korrekt att gå ut och säga så men ju fler lärare jag tog bort, både på skolan i Tensta och i Hjulsta, desto bättre blev elevernas arbetsro och resultat. Och desto mer tacksamma blev de andra lärarna och föräldrarna.

Efter fyra år som rektor på Hjulsta grundskola fick Malla Taipale ytterligare bekräftelse när Lärarnas Riksförbund konstaterade att skolan enligt kommunens medarbetarenkät hade det bästa ledarskapet i kommunala skolor. Nu är hon efter några års uppehåll tillbaka i Stiftelsens styrelse igen i det som hon startade som Sverige finska skolan och som idag heter stiftelsen Språkskolan, där hälften är en svensk-finsk skola och hälften en svensk-engelsk.

Att hon lyckats varje gång hon har tagit sig an en kommunal problemskola beror på erfarenheterna och kunskaperna från den privata skolvärlden. Det handlar om ledarskap, mod att förändra och okonventionella arbetsmetoder, slår Malla Taipale fast.

– Personalen ropar efter ledare som inte är rädda för vad folk ska tycka och säga. Man måste ha mod att leda och mod att göra sig av med dåliga saker, vare sig det är personal eller något annat, för att komma vidare.